Zambia har vänt trenden

Zambia skiljer sig från grannlandet Kongo-Kinshasa, vägarna är asfal terade och polisen vill inte ha mutor. Här pågår en av världens snabbaste ekonomiska reformer.

(Veckans Affärer 17 februari 2011)

Trots att vi bara är några mil söder om Kongo-Kinshasas kopparstad Lubumbashi är skillnaderna påtagliga. Det finns inga vägtullar, vägarna är asfalterade och poliser vinkar bilar vidare utan att begära mutor.

“Polisen har låga löner och de ligger efter sex månader med lönerna. Men de får betalt, det får de inte i Kongo”, säger Joseph, en kännare av både Zambia och Kongo, som denna dag kör oss runt i det zambiska kopparbältet.

Solen värmer luften till över 30 grader den här torsdagen i utkanten av koppargruvan Nchanga, världens näst största dagbrott. Den slingrar sig runt den lilla staden Chingola med sina knappa 150 000 invånare.

På vägen intill dagbrottet går människor makligt fram. Antingen på väg hem eller till någon av stadens ölhus, där lokalt öl serveras från baren i plåtcontainern med plaststolar och parasoll utanför.

Ett halvdussin zambier samlas kring oss och vi betraktar dagbrottet tillsammans. Fallhöjden är 400 meter och området breder ut sig över nästan 30 kvadratkilometer – lika stort som Stockholms innerstad.

Zambias kopparindustri har en lång historia som rört sig mer eller mindre sidledes från 1970-talet fram till millennieskiftet. Men det senaste decenniet har en privatisering skett, produktionen har ökat stadigt sedan 2004 och i dag är landet den största kopparproducenten i Afrika och väntas producera en miljon ton koppar 2012.

Detta faktum har också fångat Kinas intresse, som redan investerat 1,4 miljarder dollar i Zambia. I en Polo i hög fart på motorvägen blåser Joseph förbi en liten bit av Kina. Med skrikande däck svänger han tillbaka till den vita plåtskylten: “ZCCZ”.

Det står för Zambia-China Economic & Trade Cooperation Zone. Bottenplattor har gjutits, marken är markerad med staket för kontorskomplex, industrier, bostadsområden, sjukhus och skolor. Nu i februari uppger lokalbor att den har blivit invigd. Samtidigt upprättades en liknande kinesisk-zambisk handelszon i Zambias huvudstad Lusaka.

Enligt Luo Tao, direktör på det kinesiska råvarubolaget CMNC, ska ytterligare en miljard dollar investeras de kommande tre åren i bland annat ZCCZ och totalt skapa 20 000 arbetstillfällen. Det är välbehövligt i ett land där befolkningen räknas till en av de fattigaste i världen.

Biståndsberoendet har länge pekats ut som ett stort problem, liksom det faktum att nästan hälften av arbetskraften varit anställd i den off entlig sektor. Höga skulder, ständigt nya lån och mer bistånd försatte landet i en omöjlig negativ spiral. Men nu verkar trenden ha vänt – man har sanerat utgifterna i budgeten och på nästan grekiskt vis skurit bort en tredjedel av hälsobudgeten.

Chefen för Världsbanken, Robert Zoellick, har prisat president Bandas arbete med att reformera landets ekonomi. Ändå arbetar endast var tredje zambier och av dem 85 procent inom jordbruk. Världsbanken har därför genom Lars Thunell, chef för Världbankens International Finance Corporation, som stöder det privata näringslivet i utvecklingsländer genom konsulter, lån och investeringar, gett 171 miljoner dollar för att reformera jordbruket. Ett av infrastrukturprojekten som man investerar i är att förbättra bevattningen, vilket gynnar 70 000 zambier.

“Detta ger en bättre utväxling än vad bistånd kan göra”, säger Lars Thunell till Veckans Affärer, och berättar att han upplever ett betydligt större intresse för Afrika än någonsin tidigare.

“En del pensionsfonder satsar på detta genom IFC, eftersom vi har haft en avkastning på 20 procent. Efter Bric-länderna är det här nästa rusning sker.”

Det skymmer mot kväll när Joseph kör vidare runt staden Kitwe, där brittiska snabbmatkedjan Wimpy och sydafrikanska Steers har öppnat sedan en tid tillbaka. Joseph beklagar sig över sina dyra omkostnader.

Utländsk snabbmat är alltför dyr för honom, för han, ja han letar efter jobb. â– 

EMANUEL SIDEA

FAKTA/ ZAMBIA

ANTAL INVÅNARE: 11,7 miljoner varav 45 procent under 15 år.
BNP/CAPITA: 1 500 dollar.
BNP-TILLVÄXT 2010(P): 5,2 %.
ARBETSKRAFT: Jordbruk 85 %, industri 6 %, tjänster 9 %.
MOBILTELEFONER: 4,4 miljoner.
INTERNET: 0,8 miljoner användare.

Källa: CIA Factbook