Tufft för överlevare i enat Europa

(Veckans Affärer 20 sep 2012)

Han var klädd i en ljus trenchcoat när han lutade sig mot ett träd, i ena rockfickan en pistol, i den andra en papperslapp. Det var strax före klockan nio på morgonen, runt tjugo grader varmt, lätta vindpustar från öst. En halvtimme tidigare hade han skickat ett kort sms och sedan stängt av sin telefon.

I skuggan av trädet, på en gräsbevuxen del av torget, drog han sedan fram pistolen, satte mynningen mot huvudet och fyrade av ett skott. I nästa ögonblick föll han ihop. Någons skrik ekade över torget. Den kortväxte 77-årige apotekaren Dimitris Christoulas låg med pistolen vid sin sida när blodet flöt ut i trädets skugga på Syntagmatorget i Aten. I sms:et till sin 42-åriga dotter Emmy hade han skrivit: “Detta är slutet.” Och i rockfickans avskedsbrev gjorde han klart att den pension som han under trettiofem år gjort inbetalningar till – utan hjälp från staten – inte längre räckte.
“Jag ser ingen annan lösning än detta värdiga slut på mitt liv så att jag inte ska behöva leta genom soptunnor för föda.”

Dimitris Christoulas hade skrivit över sin bil på Emmy och lämnat kvar pengar för sin begravning.
Kort efter minneshögtiden lastade Emmy in kistan i en bil och for iväg. Tretton timmar senare nådde hon Bulgarien där hon kremerade sin far – den grekisk-ortodoxa kyrkan begraver inte självmördare. För Dimitris Christoulas och många andra har landets skuldkris blivit för tung att bära och känns mer än att plånboken blivit tunnare.
Grekland har i alla år haft det lägsta an-talet självmord sett till befolkning. Men under krisåren sedan år 2010 har minst 2 500 personer tagit sina liv. Och då handlar det om bekräftade självmord. Mörkertalet är stort: många orsakar singelolyckor och familjer anmäler dödsfall som märkliga olyckor för att åtminstone med en sista värdighet få begravas i fäderneslandet.

Det har talats om en förlorad generation, när nu arbetslöshetstalen skjutit i höjden till att hälften av alla unga greker är utan arbete. Men skuldkrisen har fått mer långtgående konsekvenser än så och man kan tala om en försvinnande generation. De för vilka krisen inte bara är psykologiska sår utan där den lämnat spår på deras kroppar. Att folk tar livet av sig är bara en del av bilden.

Många européer har vänt sig mot den rapporterade livsstil som varit möjlig i sydländerna, men de stora besparingarna som nu görs är på bekostnad av människor i samhällets utkant, de fattigaste, äldsta, sjukaste och svagaste. Heroinmissbruket uppges ha ökat med 20 procent under det senaste året och hiv bland sprutmissbrukare har ökat tiofalt. Missbrukare har svårt att överleva och det förekommer att vissa smittar sig medvetet med hiv för att få statligt bidrag för att över-leva ytterligare en vecka, en månad.

Så försvinner grupp efter grupp från samhällets krympande skyddsnät. Att det funnits en opinion i Europa att grekerna ska skära i en lyxig livsstil är en sak, men vad som nu sker är en helt annan, med långt djupare effekt.

Mot bakgrund av det bör frågan ställas om det är värt att skära i skulder till varje pris om det leder till ohyggligt lidande och död. Det kan inte ha varit visionen om ett enat Europa med en valutaunion. Europa kan inte bara vara till för överlevare. â– 

EMANUEL SIDEA

FAKTA/ Kalla siffror
Räntan på tioåriga statsobligationer återspeglar hur finansmarknaden bedömer landets ekonomi framöver.

Grekland: 20,84 %
Irland: 8,21 %
Portugal: 8,09 %
Spanien: 5,87 %
Italien: 5,08 %
Tyskland: 1,70 %
Sverige: 1,64 %

Källa: Bloomberg (14/9 2012).