Trötta på skattjakten

François Hollande höjer skatterna, Fredrik Reinfeldt sänker dem. Och de franska och svenska väljarna är lika missnöjda.

(Veckans Affärer 7 november 2013)

Ett höstregn har precis dragit förbi denna eftermiddag efter långlunchen hos Martine Penet i Épernay. Efter förrätt, huvud-rätt och efterrätt med tre rejäla glas champagne kommer frågan plötsligt upp. Så, vad tycker hon om socialistpresidenten François Hollande?

“I dag vill ingen kännas vid att man röstat på honom, trots att det var han som vann”, säger hon och blickar från matbordets huvudända ut över den grönskande trädgården. Solstålar tar sig in i matsalen. En suck och sedan inflikar Martine Penet att alla är trötta på att tala om politik, andra samtalsämnen står i högre kurs just nu.

Bara en femtedel av de franska väljarna står bakom François Hollande i dag. Aldrig tidigare har ett så lågt opinionsstöd uppmätts. Företrädaren Nicolas Sarkozy var som värst på låga 30 procent. Det gör François Hollande till historiens mest impopulära franske president. Med sådana tal är det föga överraskande att inte heller Martine Penet står bakom sin president.

Tillsammans med maken Alexandre driver hon en småskalig champagnetillverkare – La Maison Penet – från familjehuset i Épernay. Alldeles intill har man en tomt med vinklasar som nu fått sig en välbehövlig regnskur.

Produktionen sker här och i källaren finns katakomber med tusentals flaskor. En liten produktion men tillräcklig för att kunna leva av. Hos privata importörer på nätet säljs deras så kallade brut nature champagne (mycket torr utan tillsatt socker) för drygt 700 kronor per flaska för leverans till Sverige.

Men varför är fransmän som familjen Penet missnöjda med François Hollande?

Många i Frankrike anser att regeringens politik inte har effekt. Mer än två tredjedelar anser att den inte heller är rättvis. François Hollande gick till val förra året på att driva skattereformer. Mycket riktigt genomförde han de högsta skattehöjningarna som Frankrike upplevt på trettio år med målet att få ordning på statens budget. Mest uppmärksamhet fick höjningen av inkomstskatten för delen av inkomsten över en miljon euro som förr var 50 procent och numera ökats till 75 procent.

Men väljarna har fått nog och nyligen fick föreslaget att införa kilometerskatt på tunga lastbilar bordläggas efter att lantbrukare och livsmedelsproducenter varnat för att jobb hotas.

François Hollande har lovat att det ska bli en “skattepaus” nästa år, men korrigerades snabbt av sin premiärminister med att pausen blir först 2015. Den skattehöjande politiken är inte populär.

Samtidigt befinner sig en annan regering i ett snarlikt läge av svaga opinionssiffror. Men trots att skatter sänkts i ett antal etapper fortsätter väljarna att vara missnöjda med regeringen. Under den första och andra Reinfeldtregeringen har skatterna för bland annat företagsägare, kapital, arv, fastigheter, arbetsgivare och anställda sänkts. Sverige har blivit ett skatteparadis, samtidigt som skatteintäkterna räknat som andel av Sveriges BNP gått från 48,7 procent år 2006 till dagens 44,1 procent.

Under Fredrik Reinfeldts bägge mandatperioder – den andra löper ut nästa år – har regeringen avstått från skatteintäkter på ofantliga 981 miljarder kronor. Regeringar som valt två olika vägar. I Frankrike har skattehöjningar haft signaleffekter snarare än positiva effekter på ekonomi. Skatten har ökat för femte året i rad.

Att den svenska regeringen gått motsatt väg har inte inneburit någon räddning. Bägge länderna har likartade problem: minimal tillväxt i kombination med hög arbetslöshet – i synnerhet bland unga.

Fransmän som Martine Penet och svenska väljare uttrycker något som måste hålla många regerande politiker sömnlösa.

Att det blir fel hur man än gör.

EMANUEL SIDEA