Sveriges mest pressade bolag

Korruptionsanklagelser, kritiska storägare, intäktsras och en hel bransch med en rämnande affärsmodell. Inget annat svenskt bolag är just nu satt under lika stor press som Lars Nybergs Teliasonera.

(Veckans Affärer 25 okt 2012)

Alla svenskar har en relation till det gamla Televerket. Bolaget som bytte namn till Telia och efter en misslyckad fusion med norska Telenor gick samman med finska Sonera och blev Teliasonera. Nära 600 000 svenskar sitter fortfarande kvar som ägare i den gamla folkaktien.

I förra veckan, i samband med rapporten för tredje kvartalet 2012, konfronterades Lars Nyberg under presskonferensen med ett aldrig sinande intresse för att få svar om affärerna på korrupta marknader. Men den stora nyheten var ett besparingsprogram på två miljarder kronor, vilket bland annat innebär att personalstyrkan måste minskas med 7 procent eller cirka 2 000 anställda. Men neddragningarna är bara ett av många akuta problem som telekomjätten måste tampas med.

1.Pressen från storägarna Ett av Teliasoneras allra största dilemman finns på ägarsidan. Aktieägarna har investerat i Teliasonera med en förväntan om att bolaget ska leverera vinst. Men lönsamheten på de mogna marknaderna i Skandinavien är fallande och tillväxten obefintlig.

Tunga institutionella aktieägare, bland andra Swedbank, Folksam och Nordea, har alla vädrat sin kritik mot att bolaget finns på korrupta, icke-demokratiska marknader. Men samtidigt har de förstås valt att investera i bolaget utifrån uppskruvade vinstförväntningar.

Expansionen österut på icke-demokratiska marknader har varit direkt nödvändigt för Teliasonera. Flera gånger har vd Lars Nyberg poängterat att den är viktig för bolagets tillväxt. Och det är ingen hemlighet att det i de här länderna också finns en god lönsamhet. Det är vinsterna därifrån som har gjort att Teliasonera kunnat göra stora utdelningar år efter år, inte minst till svenska staten som i dag äger 37 procent av bolaget.

2.Stålbad väntar

Även om de icke-demokratiska länderna till stor del står för bolagets ekonomiska framtidshopp finns det en annan typ av kraftig tillväxt på de mogna marknaderna, i till exempel Sverige och Finland. Här ökar datatrafiken radikalt, men problemet är att kundernas betalningsvilja går åt rakt motsatt håll. Och Lars Nyberg har gång på gång återkommit till den här problematiken, precis som han gjorde under förra veckans presskonferens.

Hittills i år har intäkterna inom affärsområdet mobila tjänster ökat med 29 procent. Men under samma period har samtidigt datavolymerna ökat med 87 procent. Tittar man på de samlade intäkterna för hela koncernen så har de stått helt still under de senaste två kvartalen. En klen tröst för Teliasonera är att bolagets konkurrenter står inför exakt samma problem: betalningsviljan är inte lika stor som aptiten på mobildata. Samtidigt pressas Teliasonera hårt av hungriga konkurrenter som vill öka sin marknadsandel.

Lars Nyberg har förklarat att han vore glad om intäkterna inom datatrafik var desamma från kvartal till kvartal, problemet är i stället att de är fallande. Lösningen som presenterats är att försöka höja effektiviteten genom att minska den fasta kostnadsbasen.

3.Facket på krigsstigen Bolagets nya besparingsprogram på två miljarder kronor innebär i slutändan att färre anställda ska göra lika mycket som tidigare. Det riskerar att vända personalen mot ledningen.

Historiskt har Teliafacket varit starkt. Lars Nyberg har under sin tid som vd lyckats rucka på den attityden och relationen beskrivis nu som att man har ett konstruktivt förhållningssätt till varandra.

Ännu har ledningen inte meddelat var besparingarna ska göras. Men när det sker är risken stor att det blossar upp till en ny konflikt.

4.Diktaturdilemmat Om det är mörkt på hemmamarknaderna så framstår läget som betydligt ljusare inom affärsområdet Eurasia, vilket bland annat inkluderar operatörerna Azercell i Azerbajdzjan, Geocell i Georgien, Kcell i Kazakstan, Ncell i Nepal, Tcell i Tadzjikistan och Ucell i Uzbekistan.

Inom det här affärsområdet har intäkterna bara i år vuxit med hela 12 procent räknat i lokala valutor. Tillväxten i Uzbekistan har varit nära 58 procent (vilket delvis förklaras av att den ryska konkurrenten slängts ut ur landet).

Å ena sidan står Eurasia för en oerhörd potential, mellan 2008 och 2011 har affärsområdet genererat ett rörelseresultat på sammanlagt nära fyrtio miljarder kronor.

Å andra sidan innebär Eurasia handel i korrupta miljöer med diktaturregimer. I Uzbekistan och Azerbajdzjan blir politiskt oppositionella kokta levande av säkerhetstjänsten. Samma säkerhetstjänst som har kontor i Teliasoneras egna lokaler där man avlyssnar telefon- och mobilnäten och som används när man förföljer oppositionella. De här förhållandena avslöjades i våras och var själva grunden till de första skandalerna kring Teliasonera.

5.Korruptionshärva 1 När Teliasonera skulle etablera sig i Uzbekistan köpte de en mobillicens från Takilant, baserat i Gibraltar. Bolaget ägdes av Gayane Avakyan, en ung kvinna verksam i modebranschen och med nära kopplingar till den uzbekiske diktatorns dotter Gulnara Karimova.

Efter avslöjandet har åklagare i Sverige inlett en förundersökning om grovt mutbrott och grovt penninghäleri i samband med Teliasoneras etablering i Uzbekistan. Förutom Gayane Avakyan är även Alisjer Ergasjev misstänkt för grovt mutbrott och grov penningtvätt i Sverige.

Enligt Nordea är också Ergasjev representant för Takilant. Han har flera kopplingar till Karimova, bland annat driver de före-tag tillsammans i Frankrike som investerat i fastigheter.

Ergasjev är också en av de misstänkta i en penningtvättsutredning i Schweiz. Trots fortsatt misstanke försattes han i förra veckan på fri fot och han flög omedelbart hem till Uzbekistan.

6.Korruptionshärva 2 Veckans Affärer har tidigare avslöjat hur Teliasonera förvärvade mobiloperatören Ncell som Raj Bahadur Singh, svärson till ex-kungen av Nepal hade lagt beslag från två andra aktieägare.

Kommissionen för utredning av maktmissbruk (CIAA) i huvudstaden Katmandu granskar nu Raj Bahadur Singhs bolag Raj Group och även Teliasoneras operatör Ncell har dragits in i utredningen.

Dessutom är Ncell indragen i den utredning där man misstänker att Raj Bahadur Singh inte betalat tillräckligt med skatt i samband med försäljningen av operatören i Nepal.

7.Mardrömmen i Turkiet Teliasonera är delägare till den stora teleoperatören Turkcell i Turkiet. I ägarlistan finns även Altimo, ett telekombolag kontrollerat av den ryska oligarken Michail Friedman och hans bolagsgrupp Alfa Group.

En annan ägare i Turkcell är Mehmet Emin Karamehmet med sitt konglomerat Çukurova Holding. Inom bolaget och i dess styrelse har ett ägarbråk pågått i åratal där Alfa, Çukurova och Teliasonera bildar olika allianser och hamnar i bråk och skadeståndsanspråk.

Çukurovas forna partner Alfa Group samarbetar numera med Teliasonera och Çukurova har i en skiljedomstol tilldömts att betala Teliasonera ett skadestånd på motsvarande cirka sju miljarder kronor.

Teliasoneras jurister kämpar nu med att att få ut skadeståndet.

8.Kritiken mot styrelsen I dag utgörs styrelsen i Teliasonera av ett namnkunnigt gäng. Här sitter Agneta Ahlström, Magnus Brattström, Stefan Carlsson, Maija-Liisa Friman, Ingrid

Jonasson Blank, Olli-Pekka Kallasvuo, Timo Peltola, Lars Renström, Jon Risfelt och Per-Arne Sandström. Men de anses ändå inte ha rätt kompetens. Finansmarknadsminister Peter Norman, med ett ägaransvar för de statliga bolagen, har gjort klart att den nuvarande styrelsen saknar kompetens inom csr-frågor. Han har därför gett valberedningen i uppdrag att ha ett särskilt fokus på att ta fram namn på personer med just den kompetensen när nya ledamöter ska föreslås.

Men det tycks inte vara styrelsen som är problemet. Enligt en tidigare ledamot diskuterades inte korruption och mänskliga rättigheter i styrelsen när Teliasonera gick in i Uzbekistan år 2007.

“Jag kan inte minnas att den dimensionen över huvud taget berördes”, har till exempel Lars G Nordström, ledamot under åren 2007-2010, sagt i en intervju med Dagens Industri.

Med andra ord framstår det som att styrelsen blivit helt rundad av den operativa ledningen när det gäller de här frågorna.

9.En pressad vd

I slutet på september, efter avslöjandena om Uzbekistanaffären, sade Lars Nyberg att expansionen österut skulle bromsas tills man får en bättre kontroll över läget.

Men styrelsen har valt att göra en annan markering.

Tisdagen den 16 oktober 2012 träffades styrelsen i Teliasonera under ledning av Anders Narvinger.

Då fattades ett historiskt beslut om att inte bara kvarstå på marknader i diktaturregimer i öst utan dessutom fortsätta expansionen.

Ett beslut som vd Lars Nyberg sedan fick i uppgift att kommunicera i samband med kvartalsrapporten dagen efter. Lars Nyberg meddelade då att Myanmar, eller Burma, är en ny och intressant marknad för Teliasonera. â– 

NORDEA KAN HA DRÖJT I TELIAHÄRVAN

Flera försök har gjorts för att ta ut pengar fraÌŠnmutmisstänkta Takilants Nordeakonto. Ochtrots de misstänksamma transaktionsförsökenväntade Nordea med att polisanmäla, enligt uppgifter till Veckans Affärer.

SVT:s “Uppdrag Granskning” har tidigare avslöjat att Teliasonera har betalat omkring 1,7 miljarder kronor till Takilant, den påstådda ägaren till mobillicensen i Uzbekistan. Det Gibraltarbaserade brevlådeföretaget Takilant öppnade ett bankkonto hos Nordea år 2011 dit man överförde drygt 30 miljoner dollar och 50 000 euro från en bank i Schweiz.

Enligt uppgifter till Veckans Affärer har det gjorts flera försök att ta ut pengar från Takilants bankkonto hos Nordea.

“De borde ha väckt misstankar inom Nordea”, uppger en centralt placerad källa till Veckans Affärer.

Uttagsförsöken har gjort att Finansinspektionen i början på oktober upprättade ett ärende där inspektionen frågat ut Nordea för att få svar på hur händelseförloppet sett ut. All tillgänglig dokumentation har begärts ut av utredaren Per Wenna, chef för enheten för penningstvätt.

87 sidor har överlämnats till Finansinspektionen som inte vill beskriva materialet.

“Vi kommunicerar inte detaljer i den pågående utredning”, svarar pressekreterare Karin Boman Röding på Finansinspektionen.

Tomas Tetzell, chefsjurist på Bankföreningen, uppger att Finansinspektionen inte har en granskande roll.

“Finansinspektionen tittar inte på enskilda fall, utan på hur bankernas system för övervakning och rutiner för känn-din-kund fungerar, och att man tydligt informerat och utbildat personalen. FI tittar mer på de generella systemen”, säger Tomas Tetzell.

Banker är skyldiga att kontrollera kundens och huvudmannens identitet och undersöka syftet med kontot, enligt lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

Enligt Nordea har man styrkt identiteten hos personen som öppnade konto och också kontrollerat att bolaget existerade i företagsregistret.

Men det är oklart om bankkontot öppnades med en rekommendation från Teliasonera, som använder Nordea som sin husbank.

Om så skulle vara fallet kan banktjänstemännen på Nordea ha vägt in den rekommendationen i sin bedömningen av kunden och därmed inte gjort vidare efterforskningar när kontot öppnades 2011.

I Takilants fall har det dock funnits skäl att granska kunden även efter att kontot öppnades.

Alla svenska banker måste ha en central penningstvättsansvarig – ofta jobbar den personen nära kontroll- och granskningsfunktionen. Det är dit anmälningar skickas när banktjänstemännen fattar misstankar. Enligt Tomas Tetzell kan det uppstå när transaktionerna är annorlunda eller avviker från ett förväntat mönster. Om det handlar om privatpersoner granskas också tidigare transaktionsmönster. Det kan också hända att man ringer till företaget eller privatpersonen för en kontroll, men om man inte kommer längre lämnas det till en grupp på banken specialiserad på anmälningar.

“Det utreds internt innan anmälning sker till finanspolisen”, sammanfattar han.

Den bankman på Nordea som var i kontakt med Takilants företrädare borde ha fattat misstankar och gjort en anmälan. En källa uppger för Veckans Affärer att Nordea fick flera samtal från en eller flera personer med kännedom om Takilants bankkonto, och personen uppgav sitt bankkontonummer och sin hemliga säkerhetskod för att göra en överföring. Personen uppgav också vilket bankkonto överföringen skulle ske till.

I normala fall måste bankerna sinsemellan bekräfta överföringen. Här misslyckades personen bakom Takilants konto att genom-föra överföringen.

Cecilia Spak är centralt penningtvättsansvarig på Nordea och den person på vars bord ärendet borde ha hamnat för utredning innan det gick till Finanspolisen.

När skickade ni Takilantärendet vidare till finanspolisen?

“Jag lämnar inga kommentarer i den här frågan”, säger hon.

Erik Durhan, presschef på Nordea, är fåordig i sina kommenterar med hänvisning till banksekretessen.

Däremot bekräftar han att Nordea tog ett beslut rörande bankkontot i slutet på september 2012, när affären avslöjades av SVT:s “Uppdrag granskning”.

“Vi spärrade kontot och skickade informationen vidare till finanspolisen, det stämmer”, säger Erik Durhan. â– 

EMANUEL SIDEA

Bildtext:
– FOTARBETE. Teliasoneras vd Lars Nyberg, finanschef Per-Arne Blomquist och Andreas Ekström, chef för investor relations, svarar på analytikernas frågor om bolagets kvartalsrapport.
– “LITA PÅ MIG.” Lars Nyberg har meddelat att han avgår om det visar sig att Teliasonera betalat ut mutor.
– FÖRBEREDELSER. Lars Nyberg med informationsdirektör Cecilia Edström har begränsat antalet intervjuer vd:n ställer upp på – prioriterade är nyhetsmedier som vill prata om kvartalsrapporten.
– FÖRSVARAREN. Informationsdirektör Cecilia Edström har varit den som försvarat Teliasoneras affärer när inte medierna fått intervjua vd Lars Nyberg.
– OMRINGAD. Vd Lars Nyberg är oerhört påpassad av informationsdirektör, finanschef och två civilklädda säkerhetsvakter i släptåg.
– STORT INTRESSE. Ett femtiotal journalister, fotografer, analytiker och kolumnister har samlats från ett stort antal medier.
– TYSTNAD. Vd Lars Nyberg gjorde tidigt klart under presskonferensen att frågor om diktatursamarbeten inte kommer att besvaras.