Telia Soneras affär i Nepal väcker nya frågor

Telia Sonera har två köpare till verksamheten i Nepal – men vem som egentligen står bakom den ena köparen har Telia Sonera ännu inte fått klarhet i. Oklarheten har uppmärksammats eftersom aktierna till den köparen slumpas bort till underpris. Överåklagare Gunnar Stetler uppger att en sådan försäljning kan bli föremål för mutmisstankar.

(SvD Näringsliv 17 februari 2016)

Det var i december som Telia Sonera meddelade att man säljer hela sitt innehav om 60 procent i den nepalesiska operatören Ncell. Priset uppgår till cirka 8,8 miljarder kronor. Köpare är Axiata, en av Asiens största telekomkoncerner.

Men utöver den affären säljer man även sitt innehav i ett lokalt ägarbolag som äger 20 av Ncell. Den affären omgärdas av många frågetecken. Vem eller vilka som Telia gör affärer med när man säljer innehavet i det lokala ägarbolaget känner inte Telias vd Johan Dennelind till.

Det är anmärkningsvärt med tanke på att den försäljningen ger väldigt lite pengar – endast 400 miljoner kronor, en betydligt lägre värdering än till Axiata.

SvD Näringsliv kan i sin granskning visa att Telia Soneras vd Johan Dennelind i och med försäljningen av ägarbolaget i Nepal valt samma affärspartners som den tidigare kritiserade ledningen i Telia Sonera med Lars Nyberg i spetsen.

Det aktuella bolaget i Singapore som köper ägarbolaget heter Sunivera Capital och har en privatperson som ägare.

Vem är ägaren?

– Det är en nepalisk affärskvinna. Hon är gift med nepalesisk affärsman, säger vd Johan Dennelind.

Vem är maken?

– Han heter Satish, tror jag. Någonting så. Men den lokala partner är Mrs Bhavana Singh.

Kan Telia lova kunder och svenska skattebetalare att det inte förekommer penningtvätt eller korruption i Nepalaffären?

– Vi har gjort så mycket vi kan för att ta reda på det och vi ser inga problem, säger Telia Soneras vd Johan Dennelind.

Men affären med Mrs Bhavana Singh kan vara tveksam sett till korruptionslagstiftningen.

– Att sälja något till ett uppenbart underpris är i sig en gåva, man ger någon en ekonomisk fördel. Skulle någon motpart befinna sig i exempelvis ”politikersvängen”, det vill säga kunna gynna säljaren på ett otillbörligt sätt i sitt beslutsfattande, och det inte finns en rimlig förklaring kan misstanke om mutbrott uppkomma. För att visa att det är ett underpris måste naturligtvis också kunna visas att det hade gått att sälja till ett högre pris, säger överåklagare Gunnar Stetler vid Riksenheten mot korruption till SvD Näringsliv.

Gunnar Stetlers svar är allmänt och gäller inte specifikt Telia Soneras agerande i Nepal.

Till SvD har vd Johan Dennelind uppgivit att den drygt 80 procentiga rabatten på en femtedel av aktierna som Telia nu säljer i Ncell förklaras av lågt intresse.

– Efterfrågan på lokala aktier är ganska låg därför blir det ett lägre pris på den delen av affären, säger han.

Men det är inte den bilden som SvD får. Intresset för att få köpa Telias aktiepost har funnits hos flera nepalesiska bolag. Bland andra nämns Nepals enda Forbes-miljardär Binod Chaudhary, Sipradi Group och IME Group med Nepals största bank, enligt den lokala nyhetssajten Pahilopost.

När SvD Näringsliv når en av intressenterna, Sipradi Groups ordföranden Siddhartha Rana bekräftar han att de ingick ett sekretessavtal med Telia för att delta i en försäljningsprocess, ett avtal som fortfarande gäller. Men Sipradi Group bjöds aldrig in i processen.

– Vi fick inte en möjlighet att ta ställning till att köpa de 20 procent av aktierna som Telia Sonera nu sålt, säger Siddhartha Rana till SvD Näringsliv.

Mikael Damberg, näringsminister och ansvarig för svenska statens ägande på drygt 37 procent i Telia, ser inte några röda varningsflagg.

Spelar det någon roll på vilket sätt Telia Sonera lämnar Nepal?

– Ja, vi har haft en dialog med bolaget om vikten av att göra en ansvarsfull exit. En av de saker bolaget är väldigt tydliga med är att man gjort en granskning med experter av den här affären, säger Mikael Damberg.

Så även om man inte känner till vilka man gör den här affären med så tycker du alltså att det är ansvarsfullt?

– Om det kommer nya uppgifter som man inte kände till så är det rimligt att bolaget tittar på dom och ser vad man kan göra för att reda ut eventuella frågetecken, menar Damberg.

PATRICIA HEDELIUS & EMANUEL SIDEA