Diktatursamarbetet ger köpläge

(Veckans Affärer 27 sep 2012)

I april i år avslöjades det att Teliasonera samarbetar med säkerhetstjänsterna i diktaturregimerna i Azerbajdzjan, Kazakstan och Uzbekistan där bolaget medger avlyssningar i näten.
Något som torde ha varit ett solklart fall då stora aktieägare synar bolaget närmare och sedan väljer att dra ned på risken genom att minska sitt innehav. Eller för den delen att bolagen passar på att göra praktik av det som i princip alla lovar i sina välformulerade CSR-rapporter till följd av signering av FN:s Global Compact.

Men faktum är att många av Teliasoneras största ägare under senare tid i stället har ökat sina innehav.

En titt i ägarlistan över telejättens femtio största aktieinnehavarna vid årsskiftet – alltså före avslöjandet om avlyssningarna – och jämfört med listan från den sista augusti – alltså gott om tid för att sälja stora aktieposter – så framgår att bland annat följande aktieägare har passat på att öka innehavet: Swedbank (8,71 procent), If Skadeförsäkring (7,68), Kammarkollegiets fondförvaltning (5,18), Nordea (4,54), PRI Pensionsgaranti (3,04), Avanza (2,82), SEB Trygg Liv (1,43), SPP Fonder (1,14), Carnegie Fonder (0,70), DNB Fonder (0,69), Fjärde AP-fonden (0,29) och Skandia Fonder (0,24).

Det tycks vara så att de stora pensionsförvaltarna och fondbolagen som är pådrivande i hållbarhetsfrågor säger en sak, men agerar på ett annat sätt. Kanske var det så enkelt att när Teliasoneras aktiekurs sjönk, till följd av diktaturavslöjandet, kunde man helt enkelt inte låta bli att köpa aktier. Fast det fanns också några storägare i Teliasonera som faktiskt i stället valde att minska sitt innehav: Lannebo Fonder (-4,22 procent), Nordea fonder (-3,90), Folksam (-3,28), Unionen (-2,98), Handelsbanken (-2,31), Andra AP-fonden (-1,85), Tredje AP-fonden (-1,77), Länsförsäkringar (-1,66), Catella Fonder (-1,56), Danske Invest fonder (-1,52) och Swedbank Robur fonder (-1,38).

EMANUEL SIDEA