Sveriges svar på Apple

Medan kritiken rasar mot Lundin har kursutvecklingen för bolaget under de senaste tio åren brädat börsraketen Apple. Nu har familjen siktet helt och hållet inställt på Norge där borrningarna går enligt plan.

(Veckans Affärer 24 maj 2012)

Den som investerade 1 000 kronor i Appleaktier i september 2001 har fått se en rejäl värdeökning. I dag skulle värdet på innehavet vara värt motsvarande 64 300 kronor, om man inte tar hänsyn till valutaeffekter. Den som vid samma tidpunkt investerade ett lika stort belopp i Lundin Petroleums aktie har i dag aktier värda cirka 69 500 kronor.

Apples börsvärde har under de senaste tio åren ökat i värde cirka 64 gånger mot Lundins nära 70 gånger. Jämförelsen görs av britten Ashley Heppenstall, mångårig vd för Lundin Petroleum, under bolagets årsstämma i Vinterträdgården på Grand Hôtel i Stockholm.

När Ashhley Heppenstall är klar med sitt vd-tal applåderar nästan samtliga i den fullsatta lokalen över resan bolaget har gjort och två personer lyfts särskilt fram. Lundins Norgechef Torstein Sanness och norske prospekteringschefen Hans Christen Rønnevik får flest applåder när det framkommit att de står bakom oljefyndet i Norge.

Lundinfamiljen, som i dag äger cirka 30 procent av bolaget, har under sin led- ning på ett decennium skapat relativt sett ett större aktieägarvärde än det så hyllade Apple. I avsaknad av nya svenska storbolag på börsen går det inte att bortse från att man på ett decennium byggt ett bolag med börsvärde jämförbart med anrika Electrolux eller byggjätten Skanska.

Att jämföras med det så hyllade Apple kan ses mot bakgrund av den negativa kritiken företaget utsatts för med anledningen av den tidigare verksamheten i Sudan. En mediebevakning som bolagets ordförande och storägare, Ian Lundin, kallat “skamlig”.

Men jämfört med Apples aktie finns det en viktig skillnad. Lundin Petroleum sysslar med olja och i aktiens värdering återspeglas främst den framtida potentialen. Även om många vill göra gällande att Sudan är en belastning, pekar allt åt rätt håll. Allt går Lundins väg just nu – tack vare grannlandet Norge.

Det var en tjock hög dokument som Ashley Heppenstall tog med sig till Oslo när han reste dit den nittonde januari i år.

I ett av regeringshusen, kallat R4, träffade han olje- och energiminister Ola Borten Moe för att överlämna Lundins plan för Edvard Grieg-fältet som tidigare kallades Luno. Fotografen tog de obligatoriska fotografierna, pressmeddelande förbereddes för utskick och utbyggnads- och verksamhetsplanen, så kallad PDO, började handläggas av olje- och energidepartementet.

I den inlämnade planen för Griegfältet uppgår de utvinningsbara reserverna till 183 miljoner fat oljeekvivalenter, i den snävare definitionen “bevisade och sannolika reserver” är uppskattningen 92 miljoner fat oljeekvivalenter. Lundins åtagande är enormt.

Lundin, tillsammans med licenskollegan och operatören Statoil, förbinder sig att i Griegfältet investera över 28 miljarder kronor för att kunna sätta i gång produktionen sista kvartalet år 2015. Siffran kan ställas i relation till fjolårets vinst före skatt på 5,2 miljarder kronor. Men fältet ska också producera i tjugo år och enligt Lundin kommer det att generera skatteintäkter till staten på närmare 40 miljarder kronor.

Griegfältet kan tyckas stort, men är allt annat i relation till det gigantiska Johan Sverdrup-fältet, som utgörs av två koncessioner. På en samlad yta av 964 kvadratkilometer – motsvarande två tredjedelar av Ölands areal – finns det uppskattningsvis reserver på 1 700-3 300 miljoner fat oljeekvivalenter. Och med ett skyhögt oljepris är det ett gyllene fynd och ett av de största i Norges historia. Från regeringshåll har man slagit fast att Sverdrupfältet förlänger oljeutvinningen i Norge med en generation. Dock finns det en osäkerhet kring den exakta storleken på fältet då man ännu borrar efter olja.

Just nu sker den andra borrningen av årets totala sexton borrningar som görs på norsk sockel. Lundin har meddelat att man efter borrningarna kommer att redovisa mer precisa uppskattningar.

I slutet på april kom klartecknet från olje- och energiministern Ola Borten Moe att regeringen godkänt planen för Griegfältet. Även om det fanns ett antal frågeställningar i konsekvensplanen, som Lundin också för-sökte besvara och tog till sig – som man skrev – betydde beskedet att regeringen godkänner Lundin. Med majoriteten av partierna bakom planen väntas stor-tinget ta det formella beslutet i sommar.

Att ha statsrådets godkännande är inte obetydligt, då oljereserverna i Norge utgör tre fjärdedelar av bolagets totala. Men alla har inte varit positivt inställda. I norsk affärspress har det framkommit att det finns ett missnöje bland aktieägare i Norge.

Statens pensjonsfond utland, ofta kallat Oljefonden, äger aktier i Lundin Petroleum och det finns uppgifter att de i enlighet med finansrådgivarna ISS, under bolagets års-stämma, röstade för en oberoende utredning av bolagets tidigare verksamhet i Sudan.

Oljedirektoratet, som ligger under olje- och energidepartementet, har tagit notis om den negativa pressen kring Lundin – även om de inte har något mandat att agera.

“Vi bryr oss bara om Norge, det som händer här. Vi tittar bara på om Lundin har kunskap, finansiella krafter och möjligheterna att utvinna olja i Norge”, säger Bjørn Rasen, informatör på Oljedirektoratet, och tillägger:

“Vad Lundin gjort och gör i andra länder är en politisk fråga. Och detsamma gäller för till exempel Statoil, vi tittar bara på deras verksamhet i Norge.”

Olje- och energiminister Ola Borten Moe har inte velat svarat på Veckans Affärers frågor om hur norska regeringen ställer sig till anklagelserna mot Lundin.

Inte heller Etikkrådet, som synar CSR både bland statens aktieinnehav och bland oljeföretagen, har velat ge några kommentarer.

Den mest högljudda kritikern mot Lundin har varit landets fjärde största parti, Sosialistisk venstrepartis utrikestalesperson Snorre Valen. Han har själv konstaterat att man inte kan ta ifrån Lundin några tillgångar, men att man kan överväga tilldelningen av nya oljekoncessioner.

Samtidigt fortgår verksamheten för fullt i den norska delen av Lundin. Förutom de återstående fjorton borrningarna kommer man om drygt ett år behöva bestämma sig för val av koncept för Sverdrupfältet.

Året därefter, 2014, ska utbyggnadsplanen lämnas in för att enligt tidtabellen inleda produktion på Sverdrupfältet under fjärde kvar-talet 2018. Den förväntade produktionen från fältet sträcker sig fram till 2050.

Under Lundins Petroleums bolagsstämma visades en femton minuter lång presentationsfilm av bolaget som nyligen hade producerats i Afrika och Norge.

“Jag är extremt stolt när jag ser hur Lundin Petroleum utvecklats under de senaste tio åren och jag tycker att alla som har en koppling till företaget borde dela den stoltheten”, säger vd Heppenstall i filmen.

Men stoltheten delas inte av alla. De norska aktieägarna vill inte ge några kommentarer om synen på verksamheten i Sudan. Liksom bland de svenska institutionella aktieägarna i Lundin Petroleum har samtliga som gett några som helst kommentarer slagit fast att diskussioner förs direkt med bolagets ledning och inte i medierna.

Det visar en rundringning som hållbarhetskonsulterna på konsultfirman Global Reporting gjort. Global Reporting har också tillfrågat de svenska institutionella ägarna om viljan att resa en stödfond för de personer som drabbades av bolagets verksamhet i Sudan under de verksamma åren. Bland de svarande AFA Försäkring, Handelsbanken, AMF Pension, Swedbank och SEB var ingen intresserad av att föregå utredningen och bidra med pengar.

Förslaget om en oberoende utredning röstades ned med 78 procent av rösterna, i Norge hade det räckt med stöd från 10 procent av aktieägarna. På årsstämman, av närvarande aktieägare, var Lundinfamiljen i majoritet med 54 procent av aktierna.

Vid ett flertal tillfällen har Ian Lundin gjort klart att bolagets tidigare verksamhet är historia. I Lundin Petroleums presentationsfilm konstaterar Ian Lundin att man blickar framåt.

“Jag skulle säga att framtiden ser väldigt norsk ut. Vi är mycket glada över det.” â– 

EMANUEL SIDEA

Bildtext:
– KLARTECKEN. Norges olje- och energiminister Ola Borten Moe har gett tummen upp för Lundingruppen att borra efter olja utanför landets kust.
– NORGEFOKUS. Bjørn Rasen, informatör på norska Oljedirektoratet, bryr sig inte om uppståndelsen kring Lundingruppens förflutna.
– OLJAD AKTIE. Under de senaste tio åren har Lundin Petroleums aktiekurs på börsen till och med utvecklats bättre än hajpade datorjätten Apple.
– FÖRHOPPNINGSFULLA. Lundin Petroleums vd Ashley Heppenstall och styrelseordförande Ian Lundin på bolagsstämman i maj i Stockholm.
– FYNDIGHETER. Lundin Petroleum ska borra efter olja på två oljefält utanför Norges kust. Här finns reserver för produktion i minst tjugo år.