De okända miljardbyggarna

Stockholm är en internationell techhubb med bolag som Klarna, Spotify och Truecaller. Men här finns också okända miljardbyggen. Från sitt kontor på Stureplan styr entreprenörerna Saeid Esmaeilzadeh och Ashkan Pouya över en grupp bolag värda uppemot fyra miljarder kronor.

(Publicerat i Dagens Nyheter 26 mars 2016)

Efter Silicon Valley har den svenska huvudstaden skapat flest globala techföretag i förhållande till sin befolkningsmängd. Inom en radie av någon kilometer från Stureplan i Stockholm finns betaltjänsten Klarna, musiktjänsten Spotify och mobiltjänsten Truecaller. För att nämna några.

Men det finns också stora miljardbolag som är okända för den breda allmänheten.

Saeid Esmaeilzadeh och Ashkan Pouya har under dussinet år lett sin grupp av bolag från kontoret på Stureplan. Bägge är visserligen kända inom finansvärlden och entreprenörskretsar – de har börsnoterat flera av sina bolag. Men utanför Stureplan är det få som känner till deras bolagsgrupp Serendipity, som bygger upp företag baserade på nya idéer.

–”‰Min förebild är typ Applied Materials, de bygger maskinerna åt företagen som tillverkar processorer. Inte många känner till dem. Det är skönt att inte bli igenkänd, säger Ashkan Pouya.

De träffar ofta grundarna av Klarna, Spotify och andra bolag som Izettle, Mojang och Truecaller. Och de reser ihop ett par gånger om året. Hur reser de? Privatjet?

–”‰Det är lite blandat, säger Saeid Esmaeilzadeh och skrattar. Men det är då vi verkligen hinner prata med varandra.

Ashkan Pouya är orolig för hur det hela låter, särskilt mot bakgrund av skandalen i skogsbolaget SCA där direktörer gjorde nöjesresor i privatjet på företagets räkning.

–”‰Det sticker folk i ögonen att man flyger privatjet, säger Ashkan Pouya. Även om vi betalar för det privat. Men ibland kan det finnas en poäng att hinna besöka två länder på samma dag.

Det är torsdagskväll och kontorets belysning har dämpats. Saeid Esmaeilzadeh går igenom lokalerna som egentligen sträcker sig över två fastigheter. Han övertygade fastighetsägarna vid Stureplan i centrala Stockholm om att få riva väggen som skilde husen åt – numera kan man gå fritt emellan.

Han går in i ett av de större rummen där ett antal anställda samlats.

Öl, vin och snacks är framdukat och en slushmaskin är i gång med drinkblandning.

Fyra–fem gånger om året anordnas ett mingel för bolagens personal och affärsbekanta. Inbjudningarna går också ut till entreprenörer i deras nätverk och andra de vill lära känna.

Saeid Esmaeilzadeh erbjuder ett glas jordgubbsslush. Iskall krossad jordgubbe och en udd av möjligen ljus rom.

–”‰Det blir så när kemister blandar drinkar, säger Saeid Esmaeilzadeh och skrattar.

Kemister, ingenjörer, jurister och en rad andra specialister finns bland de 50 på kontoret. Saeid Esmaeilzadeh är själv kemist, och 28 år gammal blev han Sveriges yngste kemidocent. Han lämnade den akademiska världen för att bli entreprenör och starta bolag som bygger på innovationer och avancerade tekniker.

Nu försvinner han in till ett kontorsrum med vita skrivbord i rader. Ashkan Pouya kommer efter. De bär bägge likadana kläder. Ljus skjorta, mörk slips och en svart jeansjacka. På jackryggen bolagsnamnet: ”SERENDIPITY”. Det betyder lyckosamt sammanträffande.

Duon står bakom en grupp av cirka 15 bolag som sysselsätter runt 1.000 personer. De har fabriker i Tjeckien, Storbritannien och Sverige, och försäljning i Europa och USA. Saeid Esmaeilzadeh är 41 och Ashkan Pouya fyller 40 i år.

Ashkan Pouya rättar till sin slips.

–”‰Det är snyggt när man har slips till jackan. Det känns rätt formellt, säger han.

Saeid Esmaeilzadeh instämmer.

De gör så, faller in i varandras tankebanor. Lika snabbt kan de plocka upp en oavslutad diskussion de pausade några timmar tidigare – då diskuterades ett möjligt bolagsköp.

Innan de beger sig ut i minglet säger Saeid Esmaeilzadeh att förhandlingar bör inledas snarast.

–”‰Vi borde kolla hur mycket de vill ha för bolaget, säger han.

Jag intervjuade duon första gången 2009. Då låg kontoret vid Stockholms universitet. Av aktieägare, finansfolk och journalistkolleger har jag återkommande fått frågor på samma tema: Är det något skumt med dem?

Underförstått: det går lite för bra för bolagen, de får det att se så lätt ut att bygga och börsnotera bolag. Vad har de förstått som andra inte förstår?

Det var över schackbrädet vännerna möttes för första gången i Sverige. De är bägge födda i Iran och kom hit på 1980-talet. Ashkan Pouyas familj är från Shiraz i sydvästra Iran. Den islamiska revolutionen 1979 innebar att den USA-stödda shahen ersattes av ett shiamuslimskt prästvälde. Många flydde landet då, inklusive Ashkan Pouyas familj som hamnade i Gävle. Saeid Esmaeilzadehs familj är från huvudstaden Teheran. I vinterkyla fördes familjen av människosmugglare över bergen till Turkiet. De ville egentligen till Paris, men hamnade i Stockholmsförorten Husby.

I Sverige träffades Ashkan Pouya och Saeid Esmaeilzadeh genom det stora nätverket av iranska familjer och förenades i intresset för schack och kampsport.

Saeid Esmaeilzadeh läste kemi på Stockholms universitet och Ashkan Pouya internationell ekonomi i Uppsala samtidigt som han skördade idrottsframgångar. År 2000 blev han världsmästare i combat jujutsu.

Saeid Esmaeilzadeh å sin sida, i ett lyckosamt sammanträffande – en serendipitet, ett ord ursprungligen från en persisk saga – skapade i sitt laboratorium ett hårt glas med närmast diamantegenskaper.

Han insåg att upptäckten kunde kommersialiseras och vände sig till barndomsvännen Ashkan Pouya, som var färdig med sin utbildning och drömde om att bli entreprenör.

De bildade ett investmentbolag, som heter Serendipity Ixora.

Investmentbolaget grundar, driver och äger bolag med olika innovativa produkter. Till exempel medicinteknikbolaget Episurf som tillverkar knäledsimplantat, Voff Science som tillverkar ett speciellt foder för husdjur och Diamorph som bildades för Saeid Esmaeilzadehs hårda glas och i vilket man i dag tillverkar andra tekniskt avancerade material.

På Stureplan pågår styrelsemöte i Diamorph. Det är mitt på dagen och solen skiner in i lokalerna. Utanför konferensrummet passerar Amin Omrani, en långvägare i bolagsgruppen som avancerat till vd för Serendipity Ixora.

Jag frågar honom om detta inte är samma lokaler som förr tillhörde Weaving Capital, fondförvaltaren som för ett antal år sedan förskingrade fyra miljarder kronor av sina investerares pengar. Den svenske grundaren sitter av 13 år i brittiskt fängelse.

–”‰Jo, säger Amin Omrani. Men dra inte upp det med Ashkan. Han är så vidskeplig och tror att det sitter i väggarna.

Några timmar senare frågar jag ändå Ashkan Pouya om Weaving Capital och vidskepligheten.

–”‰Är det Amin som sagt det, undrar han.

Askhan Pouya menar att han inte är vidskeplig på det sättet, utan faran ligger i att sätta upp vissa mål, utan att veta varför.

–”‰Det är snarare att så att jag är orolig när folk bygger monument över sig. Man ska vara uppmärksam på det.

Till slut öppnas dörren till styrelserummet och Diamorphs ledamöter kommer ut.

Tony Moore är en äldre britt med hög röst, lika högt skratt. Han sålde sitt bolag till Diamorph för ett antal år sedan.

–”‰De är riktiga karaktärer. Väldigt annorlunda mot alla andra jag mött i affärslivet, säger Tony Moore om Saeid Esmaeilzadeh och Ashkan Pouya.

Vad betyder det?

–”‰Att de fäster väldigt stor vikt vid personliga kontakter. Såg du inte björnkramarna vi fick på slutet av mötet? säger han.

–”‰De är lite casual, inte så byråkratiska – det är en familjär stämning, säger han och sveper med handen mot skrivborden där personalen sitter.

En annan styrelseledamot är Anders Mörck. Till vardags finanschef i Latour, ett stort börsnoterat investmentbolag grundat av finansmannen Gustaf Douglas.

Anders Mörck träffade Ashkan Pouya och Saeid Esmaeilzadeh för fyra år sedan och föll för dem direkt.

Tre veckor efter första mötet gick Latour in som näst största ägare i Diamorph. Anders Mörck menar att företagets innovativa produkter lockade.

–”‰Vi var snabba med att tycka att det passade oss. Det kändes bra och känns fortfarande bra.

Varför?

–”‰Långsiktighet, säger Anders Mörck. Vi går in i bolag som vi vill äga för evigt.

Ashkan Pouya och Saeid Esmaeilzadeh står utanför mötesrummet och flera i personalen försöker fånga deras uppmärksamhet, för att ställa snabba frågor eller boka möten. De har inga assistenter. Alla kan boka möten i deras kalendrar, men att hitta en lucka är desto svårare.

–”‰Jag försöker ta så få beslut som möjligt, säger Ashkan Pouya om sin ledarstil.

Han menar att de anställda bör agera självständigt. Hans ambition har också fått konsekvenser för garderoben.

–”‰Jag har mestadels svarta kläder, för att jag ska slippa tänka på vad jag ska bära, säger han, för dagen klädd i svart kostym och slips; klädsel för en styrelseordförande.

Under de timmar och dagar jag följer Saeid Esmaeilzadeh och Ashkan Pouya diskuteras ständigt affärer och transaktioner. Beloppen nämns i termer av tiotal: 30, 40 eller 50. Miljoner vill säga.

Gruppen av bolag som de kontrollerar värderas till mellan 3,5 och 4 miljarder kronor. De siffrorna bygger på värderingar som gjorts när man tagit in nytt kapital. Bolagsgruppen är tio gånger större än vid min första intervju. Men de är inte nöjda.

–”‰Saeid sade i en intervju 2010 att vi ska ha ett marknadsvärde på 10 miljarder kronor år 2020. Jag tror att vi kan nå det, säger Ashkan Pouya och tillägger att det inte innebär att de slutar då.

–”‰Om man vill tjäna pengar för att sluta jobba, då uppfattar man jobbet som tungt. Men om man i stället kan jobba med saker som utvecklar en och världen, då är det kul på ett helt annat sätt.

Ashkan Pouya och Saeid Esmaeilzadeh äger ungefär halva bolagsgruppen. De äger aktier för cirka en miljard kronor var. Vid ett senare tillfälle frågar jag Saeid Esmaeilzadeh om de som affärspartner nöjt sig att komma överens med en handskakning.

–”‰Nej, vi har aktieägaravtal, säger Saeid Esmaeilzadeh. Sådant är inte kul, men det är det inte att skriva testamente heller. Det är ändå bra att ha gjort det, säger han och tillägger att de också är överens om att hålla ihop.

–”‰Vi har sagt att vi ska fokusera på detta, och inte köra något annat.

Underförstått: inte satsa i andra entreprenörsprojekt.

Plötsligt störtar Saeid Esmaeilzadeh in i rummet, går snabbt fram med sin Ipad i handen och pekar på dess skärm:

–”‰Har du snackat med Daniel och sagt att vi inte var intresserade av köpa bolaget?

–”‰Ja, de är väldigt lönsamma, säger Ashkan Pouya. Daniel sa att det kommer bli ett högt pris.

–”‰Vet du for a fact? Sade han vilket pris?

–”‰Nej, vi kan snacka vidare med honom.

Saeid Esmaeilzadeh lämnar rummet.

Ashkan Pouya förklarar deras metod för att skapa nya bolag.

–”‰En väldigt viktig poäng är att vara flexibel och inte låsa sig fast. Affärsidén är snarare en arbetshypotes. Och vi jobbar med människor som är bra på vad vi kallar en kreativ dans, att ta fram en bra affärsidé.

Saeid Esmaeilzadeh stiger in i rummet igen. Han är otålig, den som alltid vill ha sällskap runt sig.

–”‰Ska vi åka till Xbrane? Annars tar jag ett möte nu, säger Saeid Esmaeilzadeh.

–”‰Vi ska åka, jag ringer Siavash på en gång, säger Ashkan Pouya. Oj, han har visst ringt. Låt oss åka nu.

Xbrane blev i februari deras färskaste bolag att gå till börsen. Bolaget har tagit fram en ny teknik som gör att vissa proteinbaserade läkemedel kan tillverkas billigare. Börsen är inte något mål i sig, enligt grundarduon. Dit går de bara om kapital ska tas in eller om det finns många aktieägare som vill öka eller minska sitt aktieinnehav.

Utanför Stureplan hoppar de in i en taxi. En Mercedes som Ashkan Pouya bokat via en mobilapp.

I bilen berättar Saeid Esmaeilzadeh att den stora prövningen för Serendipity kom i samband med eurokrisen då nästan all verksamhet på finansmarknaden stannade upp. Vid tiden ville få banker låna ut pengar till företag, samtidigt hade de inlett förhandlingar med Tony Moore, den högröstade britten vi träffade utanför styrelserummet.

Men hans bolag var flerfalt större och Saeid Esmaeilzadeh och Ashkan Pouya behövde skaka fram över 700 miljoner kronor för köpet.

De gav ut en företagsobligation. Investerare som köpte andelar i den blev lovade en procentuell avkastning för pengarna de lånat ut.

Det var också då Latour valde att investera. Men det var på håret.

–”‰Vi var tvungna att själva stoppa in de sista 20 miljoner kronorna, säger Saeid Esmaeilzadeh.

Affären gick i hamn. Nu, flera år senare, är Diamorph i ett annat läge. Bolaget omsätter runt en halv miljard och tjänar runt 150 miljoner kronor.

Saeid Esmaeilzadeh poängterar att det känns bra att bolagsgruppens finansiella ställning är så pass god att man kan sätta bolagens bästa främst.

–”‰Nu kan vi själva bestämma och tvingas inte till vissa beslut, säger Saeid Esmaeilzadeh och konstaterar att grundarduon blev ekonomiskt oberoende i ungefär samma veva, år 2009.

Taxibilen stannar utanför Arrheniuslaboratoriet vid Stockholms universitet, där Xbrane har sitt forskningslabb.

Det var här deras resa började för tolv år sedan.

–”‰Det var jättelänge sedan jag var här, säger Ashkan Pouya och börjar fotografera med mobilen.

Men vad har Saeid Esmaeilzadeh och Ashkan Pouya för roll egentligen? De har ju bolag verksamma inom allt från service av hissar, personalrekrytering, allergimedel för husdjur och keramiska industriprodukter.

–”‰Vår kärnkompetens är dynamiken i hur man bygger upp bolag baserade på nya idéer, säger Ashkan Pouya. När vi börjar med ett bolag så gör vi allt. Då finns ingen personal, bara en idé.

En person som följt bolagsgrupperna länge, men inte vill framträda med namn, säger att bolagsgruppens storlek gör att affärsriskerna sjunkit.

–”‰Förr var det nog mer risker, men nu är det så stort och diversifierat. Det har de gjort bra. Om man skulle hitta någon risk så står den antagligen för bara en liten del av hela bolagsgruppens verksamhet.

En annan person som känner grundarduon anser att bolagsgruppens svaghet historiskt sett har varit otydligheten.

–”‰Jag tänker på deras kommunikation. De har varit inkubator, riskkapitalbolag, investeringsfirma och nu investmentbolag. Investerarna har nog haft svårt att begripa allt.

Grundarna menar att deras styrka har varit deras bredd. Enligt Ashkan Pouya väljer en del entreprenörer att fokusera på en bransch, vilket gör att de får skygglappar och inte märker att världen förändras.

–”‰Jag läste en bok om Kamprad, att han försökte bygga en komplicerad struktur för Ikea för att förhindra insyn. Det har inte vi gjort. Vi har inga skatteoptimerande strukturer utanför Sverige. Allt är här.

Xbranes verksamhetschef i Sverige, Siavash Bashiri, tar emot och för dem genom långa korridorer.

I ett av rummen sitter forskaren som tagit fram innovationen bakom Xbrane, professor Jan-Willem de Gier.

Ashkan Pouya gömmer sig bakom hans dörr och slänger sig med ett vrål in i hans rum.

Jan-Willem de Gier hoppar till och skrattar.

Han samlar sig snart och klickar ned en aktiegraf i webbläsarfönstret.

–”‰Jag höll faktiskt på att kolla på Xbranes aktiekurs, säger den leende professorn.

Väl inne i labbet får duon en uppdatering av forskarna. Det handlar om temperaturskillnader och hur proteiner förändras.

Vad ser kemisten Saeid Esmaeilzadeh som en icke-kemist inte ser? Han förklarar vad några apparater används till.

–”‰Men det var många år sedan jag stod i ett labb, säger Saeid Esmaeilzadeh.

Han konstaterar att frånvaron gör att han inte har helt bra koll på hur man gör nu för tiden och att det skulle ta ett tag innan han blev varm i kläderna igen.

Trots att han lämnat labbet har Saeid Esmaeilzadehs bakgrund och kontaktnät i den akademiska världen varit till hjälp för att bygga Serendipity.

Ashkan Pouya vill gärna prata om risker. Han menar att satsningarna är många och att de fruktsamma bolagen är så pass lönsamma att de kompenserar för förlustbolagen.

–”‰Vi har inte haft ett enda förlustår, men ändå haft bolag som gått under.

Med åren har Serendipity byggt upp ett gott anseende i forskarvärlden och i entreprenörskretsar, och har även en stor skara supportrar som köper aktier. De har alltså tagit rygg på Ashkan Pouya och Saeid Esmaeilzadeh.

–”‰Totalt antal aktieägare? Det är väl några tusen, säger Saeid Esmaeilzadeh.

–”‰På våra bolagsstämmor kommer några hundra av dem, säger Ashkan Pouya.

Sedan vänder sig Ashkan Pouya till Saeid Esmaeilzadeh och säger att taxin snart är här.

Det är dags att röra på sig om de ska hinna med kvällens mingel på Stureplanskontoret.

Det har hunnit bli kväll och jordgubbsdrinkar serveras från slushmaskinen.

Ashkan Pouya dricker inget. Han tar i stället stora nävar med popcorn som han hivar i sig med en enorm aptit.

Mellan tuggorna säger han att han funderat och har nu ett svar om vilket som är den största utmaningen inom bolagsgruppen. Han nämner Premune, hälsoföretaget inriktat på husdjur.

–”‰Vi hade en jättestudie, 200 hundar testades på olika ställen i Norden. Vi hoppades knäcka koden bakom den gen som aktiveras och leder till att djur och människor får allergier.

Nyligen fick de forskningsresultatet i ett kuvert.

–”‰Och så kom resultatet: totalflopp! Kostade bolaget 100 miljoner kronor.

100 miljoner?

–”‰Nja, det var snarare runt 90 miljoner. Det var många involverade och sedan alla regelverk som skulle uppfyllas. Det är dyrt att forska.

Vad ska ni göra nu?

–”‰Det finns lite pengar kvar. Men det är bättre att misslyckas ordentligt än att göra det halvt. Blir det halvlyckat så kan man luras till att fortsätta med något som senare visar sig inte funka. Bättre med ett ordentligt misslyckande.

Varför är de så rastlösa?

–”‰Vi är opportunister, säger Ashkan Pouya. När vi ser en möjlighet där vi kan skapa värde, så tar vi den.

Saeid Esmaeilzadeh lyfter blicken och konstaterar att det finns något annat som hela tiden tvingar honom framåt.

–”‰Prestationsångesten. Den är både min piska och min morot.

–”‰Jag tror att det är viktigt att ha en stark drivkraft. Hellre vara en människa med stark drivkraft än en utan. För om du har fel så kommer världen att sålla bort dig till slut, säger Ashkan Pouya.

De refererar till ett samtal de hade häromdagen, om vad som gör livet värt att leva.

–”‰Nya erfarenheter, det är att leva livet – eller snarare när man befinner sig i en resa mellan två olika stadier, säger Saeid Esmaeilzadeh. Det är som ”Greven av Monte Cristo”, om man ska sitta i en cell hela livet och inte kunna uppleva saker, även om man lever 200 år, så är det ett ganska värdelöst liv. Jag lever hellre ett kortare liv, men lär mig, upplever och förstår många olika saker.

Ashkan Pouya konstaterar att livet som entreprenör inte per automatik gör en lycklig.

–”‰Jag tycker inte att lycka i sig är ett självändamål. För jag vet att jag skulle kunna vara lycklig varje dag, om jag inte utsatte mig för potentiellt negativa saker. Men som entreprenör kan man inte undvika det.

Saeid Esmaeilzadeh funderar om inte detta är hemligheten till deras framgång, att de delar på bördorna.

–”‰Det är därför jag är lite lyckligare med Saeid än utan honom, säger Ashkan Pouya och tittar på Saeid Esmaeilzadeh.

Jag frågar om inte deras driv kan förklaras med att de vill se hur långt de kan gå, särskilt eftersom de började i en ekonomiskt begränsad tillvaro, för trettiotalet år sedan.

–”‰Jo, det finns mycket revanschlystnad. Men den är mer en morot, säger Saeid Esmaeilzadeh.

–”‰Däremot prestationsångesten, den är mörk när den slår in, och har en helt annan sida. Det är för att undvika det som jag gör detta.

EMANUEL SIDEA

Bolagen

Serendipity Ixora. Investmentbolag som investerar i innovationsbolag och företag med avancerade tekniker. I portföljen finns bland annat Diamorph, Episurf, ”¨liksom företagen Premune,”¨IRRAS, Xbrane och Swecure som alla arbetar med läkemedel på olika sätt.
Sdiptech. Fokuserar på stabila och mogna verksamheter. Äger ett antal hisservicebolag, samt är verksamt inom servicetjänster såsom personalrekrytering, bemanning, juridik och pr.

Personerna

Ashkan Pouya
Född: 1976.
Bor: Djursholm.
Familj: Hustrun Emma, två barn.
Saeid Esmaeilzadeh
Född: 1974.
Bor: Östermalm.
Familj: Hustrun Katja. Fyra katter.[/fusion_builder_column][/fusion_builder_row][/fusion_builder_container]