Sannolikhet, din dumbom!

Risken att dö av covid är 600 gånger större än att få blodpropp av vaccinet. Det begriper inte reptilhjärnan.

(Fokus 23 april 2021)

Om du läser denna text är det 32 procents sannolikhet att du blir bättre på sannolikhetslära. Låter nog så bra, men vad betyder det?

Vi människor är märkligt usla på att tolka siffror och sannolikheter – särskilt när det sker förändringar. Momentum tycks förvirra och grumla omdömet. Om det i väderprognosen heter att sannolikheten för regn ökat från 20 procent till 30 procent så tror de flesta tillfrågade att det med säkerhet blir regn, trots att det fortfarande är 70 procents sannolikhet att det inte blir nederbörd.

Sam Maglio vid Torontouniversitetet ledde en studie kring detta för några år sedan. Han visade att vi ständigt går i en mental fälla när siffror justeras en aning. Om något ökar, ja då tror vi att det kommer fortsätta att öka. Detsamma gäller en minskning.

Den mänskliga hjärnan är inte rustad för att hantera sannolikheter. En datajournalist på New York Times sammanfattade det med att människor bedömer sannolikhet på endast tre nivåer: 0, 50 eller 100 procent. Liksom barnets instinktiva nej, kanske eller ja.

OCH ÄVEN I SITUATIONER där vi begriper att vi tänker fel, tänker vi ändå fel. Ta en sådan simpel sak som att singla slant.

Blir det krona tio gånger i rad tror de flesta att sannolikheten för klave är större när myntet ska singlas den elfte gången, trots att alla kan se att myntet bara har två sidor och det således varje gång borde vara 50 procents chans att bli krona – och 50 procent för klave.

Men varför lurar vår hjärna oss? I själva verket är det hjärnans styrka som också blir dess svaghet. När blicken riktas mot horisonten och vi uppfattar att det rör sig om träd så behöver vi inte räkna vartenda ett för att dra slutsatsen att det är en skog.

Detsamma händer vid abstraktioner där stora tal hanteras. Hjärnan tar instinktivt genvägar, relativiserar, förenklar och går därmed i fällan. Den hemfaller också åt att förstärka det nya, det sensationella och det farliga. Utan denna förmåga hade människan knappast överlevt bland farliga djur i över 300 000 år. Ställda inför en livsfara – när ett rovdjur närmar sig – agerar vi som de tidigaste homo sapiens. Känsla och instinkt överträffar den långsamma överlevnadskalkylen.

DETTA GAMLA LIMBISKA SYSTEM i hjärnan sätter också i gång känslor som gör att siffror, logik och matematik inte har en chans att få gehör.

En flygrädd resenär kan med all säkerhet dra sig till minnes alla gånger en ickeflygrädd medpassagerare glatt förkunnat att det är liten sannolikhet att dö i en flygkrasch – i USA är siffran 1 på 11 miljoner. Fordonsolyckor är mer vanligt förekommande (1 på 5 000 i USA).

Argumentet att det är mer sannolikt att bli träffad av blixten (1 på 1,2 miljoner) än att dö i en flygkrasch biter liksom inte, för så fort ordet flygkrasch fortplantat sig i huvudet så tar hjärnan genvägen dit. Som vi också gör när covid-19 kommer på tal.

Att det finns en liten risk för blodproppar orsakade av ett vaccin, som egentligen ska skydda oss, gör att det logiska tänkandet försvinner.

Men låt oss syna siffrorna: 34 miljoner covidvaccin från Astra Zeneca har delats ut och det rör sig om 222 fall av blodproppar. Enligt Astra Zeneca handlar det om cirka 1 fall per 100 000 vaccin.

I Folkhälsomyndighetens rapport från februari redogjordes för dödligheten för smittade i åldersgruppen 50-69. Av 91 541 smittade avled 576 personer eller 0,63 procent. Omräknat till 100 000 smittade blir det 630 dödsfall.

Låt oss ställa siffrorna mot varandra:
? 1 fall av blodpropp per 100 000 vaccinerade.
? 630 dödsfall på 100 000 smittade i åldersgruppen 50-69 år.

Skillnaden är enorm. Ändå fäller vi upp paraplyet och utgår från att det blir regn.

EMANUEL SIDEA