Nigeria trollar med siffror

Ekonomin är snart störst i Afrika.

(Internationella studier nr 4/2013, 10 december 2013)

De ekonomiska nyckeltalen för Nigeria är goda – tillväxten är hög och inflationen är under kontroll. I december väntas Nigeria dessutom offentliggöra resultatet av sin nya metod för att beräkna BNP. Beräkningar som i dagsläget baseras på 33 ekonomiska aktiviteter inom jordbruks-, industri- och tjänstesektor ska i stället omfatta 42 aktiviteter och därmed inkludera flera yrkesgrupper i den informella sektorn som jordbrukare, gatuförsäljare och bussförare.

Omläggningen av statistiken har fått stort stöd från bland andra Världsbanken, IMF och UNDP, som länge varit oroade för att landets finanspolitik baseras på felaktig uppgifter och därmed inte fått full effekt.

Omräkningen spås resultera i att Nigerias ekonomi ett slag blir cirka 40 procent större och därmed hamnar i jämnhöjd med eller går om Sydafrika, som är Afrikas största ekonomi.

När Ghana gjorde en liknande omräkning 2010 ökade landets BNP med 60 procent och många bedömare anser att dagens nivå i själva verket borde vara ytterligare 10-20 procentenheter högre. Även då gav Världsbanken och IMF sitt stöd vid omjusteringen.

Vad Ghana också gjorde och vad även Nigeria nu står inför är samtidigt att byta referensår till ett då man har bättre underlag och statistik över och att skapa bättre metoder för insamling och beräkningar, i detta fall från 1990 till 2009.

Hoppas på nya investeringar

I Ghanas fall resulterade bytet av mätmetoder i att landet plötsligt ansågs ha en medelinkomst och blev inte längre berättigat till förmånliga lån från Världsbanken. I Nigeria hoppas regeringen framför allt att justeringarna bättre ska spegla konsumentkraften i landet och därmed locka nya investeringar. Förra året minskade de utländska direktinvesteringarna kraftigt, bland annat på grund av politisk oro. Nu räknar till exempel den ryska investeringsbolaget Renaissance Capital med att enbart delstaten Lagos nu kommer att utgöra en lika stor ekonomi som hela Ghana. Bolaget anser att de bästa möjligheterna till affärer finns inom välkända konsumentvaror och flr exoansion bland återförsäljare av livsmedel, men lyfter också fram förutsättningarna för tillverkningsindustrin i norra Nigeria – som redan nu sysselsätter en femtedel av arbetskraften inom landets tillverkningsindustri.

De stundande förändringarna kommer med stor säkerhet leda till att investeringarna i Nigeria ökar och även inom områden som också genererar arbetstillfällen. Miljarder har under lång tid investerats i Nigeras energi- och oljesektor men har inte genererat sysselsättning i någon större omfattning.

Oljan en förbannelse

Just landets oljeinkomster har under lång tid varit en välsignelse och förbannelse för Nigeria. Alla mätningar är entydiga om att korruption frodas i landet. Energisektorn är medvetet icke-transparent och det är svårt att avkräva ansvar när pengaflödena inte är synliga.

Motsättningen är också stor mellan invånare i oljeutvinnande regioner, oljebolagen som har en lång historia i landet och eliten i huvudstaden – dit merparten av oljeintäkterna skickas.

I de oljeutvinnande södra delarna har sabotage av oljeledningar och stölder av råolja stigit till extrema nivåer. Uppskattningsvis stjäls råolja för 10 miljarder kronor i månaden direkt från oljebolagens rörledningar. Bland annat från den stora Trans-Nigerrörledningen som funnits i femtio år men som är nedgången och måste bytas ut. Oljebolagen måste göra nya miljardinvesteringar men påpekar samtidigt att sabotage minskar deras vilja att investera i regionen.

Stor fattigdom

Att förädlingsvärdet i Nigerias ekonomi är minimalt har inneburit en bromkloss för fattigdomsbekämpningen. Därför hoppas man att investeringar ska generera sysselsättning och konkurrenskraft i ekonomin. I dagsläget lever 63 procent av befolkningen på mindre än en dollar om dagen. De fattiga utgör en tacksam rekryteringsbas för terrorgrupper som Boko Haram. I nordöstra Nigeria – där Boko Haram har ett starkt fäste – råder sedan i maj undantagstillstånd. Terrororganisationen, vars namn betyder Västerländsk utbildning är en synd, hävdar sig ha nära kopplingar till al-Qaida och har enligt en uppskattning 4 000 liv på sitt samvete.

Samtidigt ökar befolkningen snabbt – inom fem år når Nigeria 200 miljoner invånare. Många söker lyckan i städerna, som varje månad växer med en halv miljon invånare. Urbaniseringen innebär svåra påfrestningar på en redan eftersatt infrastruktur. Största staden Lagos är byggd på ett träsk och centrala delar fördelas mellan öarna Ikoyi, Victoria och Lagos, mellan vilka det är svårt att ta sig över. Trafiken kan stå stilla i timmar.

– Ibland sover jag på kontoret, för ofta är det ingen idé att åka hem, säger en kvinna i tjugoårsåldern, som beskriver att det finns ett tidsfönster då trafiken inte är lika ohanterlig.

Men det är inte bara i trafiken som bristen på infrastruktur syns. Statliga elbolaget National Electric Power Authority (NEPA), kallas i folkmun för No Electric Power Anytime.

Regeringen har berett en privatisering av elbolaget sedan 2005. Efter att frågan dragits i långbänk har nu bolaget delats i ett antal delar och till slut blev det en affär i september 2013. President Goodluck Jonathan överlämnade 15 licenser till de lokala och utländska investerare som framöver ska driva strömgenererings- och eldistributionsföretag. Förhoppningarna är nu stora om att det ska bli ett slut på de dagliga elavbrotten.

Tidigare nämnda investeringsfirman Renaissance Capital pekar på att privatiseringsprocessen av elbolaget kan översättas i lägre omkostnader för att driva företag.

Samtidigt väljer kritiker att lyfta den utdragna, drygt åtta år långa privatiseringsprocesen som symptomatisk för Nigeria.

Folkets demokratiska parti (PDP) har sedan militärregimens upphörande 1999 varit det styrande partiet i landet och mycket lite har hänt för att rucka på balansen. När Goodluck Jonathan tillträdde 2010 var förhoppningarna stora om att han skulle driva igenom reformer av oljesektorn, särskilt då invånarna i Nigerdeltat under lång tid har krävt att mer pengar ska tillfalla regioner där det utvinns olja.

Politiskt alternativ

Men det dröjer. Det långsamma tempot kan delvis tillskrivas oljemiljarderna som varje månad strömmar in till statskassan. De kan användas till att hålla befolkningen på relativt gott humör. Så nyligen som 2010 spenderades en tredjedel av statens budget på subventioner av drivmedel. När de skulle slopas samma år möttes regeringen av storstrejker och fick backa en aning.

Men faktum är att betydelsefulla politiker nyligen hoppade av PDP för att starta ett eget politiskt alternativ, vilket tvingade Jonathan att möblera om bland ministrarna för att säkra positionerna för sina lojala partivänner.

De sju guvernörerna och 57 av 360 medlemmar i representanthuset har ställt sig bakom vicepresident Alhaji Abubakar Kawu Baraje och vad man nu kallar det Nya PDP. De kritiserar vad de beskriver som ett auktoritärt och nyckfullt ledarskap i partiet. Många kommer från norra Nigeria där det finns ett missnöje med att president Jonathan antas vilja kandidera för omval 2015, vilket anses strida mot en oskriven lag om att det då är dags för en muslimsk president från norr.

I dagsläget handlar det politiska spelet i Nigeria om att begränsa manfallet och försöka mäkla en lösning mellan PDP och den nya grupperingen snarare än om att lägga fram en politik.

Val 2015

Många bedömare tror att det politiska maktspelet i Abuja kommer att blockera större förändringar och reformer. Till det mest akuta hör att hålla de politiska extremisterna i norr i schack, lansera de nya BNP-omräkningen och se till att oljestölderna minskar genom att ta krafttag mot det polisiära beskydd som de organiserade stöldligorna mutar sig till. Allt däremellan får vänta.

Om fler nigerianer har en ihållande strömförsörjning när det är dags att gå till valurnorna 2015, spår experterna att det kan bli något som lockar dem till att rösta på den sittande presidenten Goodluck Jonathan. Samtidigt är det fullt möjligt att väljarna för första gången kommer att ställa inför ett politiskt alternativt till PDP.

EMANUEL SIDEA är journalist på Veckans Affärer som har besökt Nigeria och träffat landets president Goodluck Jonathan. På sidan 10 skriver han om jakten på nya investeringar. Sidea utkom i år med boken Skräck och avsky i Euroland.

FAKTA
40 % – Så mycket större spås Nigerias bli efter omräkningen av BNP.
63 % – Så många i Nigeria lever i dagsläget på mindre än en dollar om dagen.
-21% – Så mycket minskade de utländska direktinvesteringarna i Nigeria mellan 2011 och 2012.

FAKTA/ Vinden har vänt i Nigeria
I slutet på 1950-talet ansåg Världsbanken att Nigeria hade goda tillväxtsutsikter inom jordbruksexport av varor såsom palmolja, kakao, jordnötter, bomull och gummi. Men under inbördeskriget i slutet på 1960-talet backade BNP per capita till samma nivå som nära tjugo år tidigare. Svältkatastrofen till följd av Biafrakriget blev internationellt uppmärksammad. 1970-talets oljetillväxt lyfte ekonomin men fick inte bestående genomslag. Under 1980-talet föll BNP per capita men decenniet därpå lyckades Nigeria stävja nedgången och hålla ekonomin på ungefär samma nivå. Sedan år 2000 har vinden vänt. Höga råvarupriser kombinerade med tillväxt i jordbruks- och tjänstesektorn har drivit landets ekonomi till en ny tillväxtperiod. Under förra året minskade dock de utländska investeringarna i Nigeria, framför allt på grund av ökad instabilitet och risk för terrorism.