Medan Europa blundar

Grekland är inne på sitt sjätte år av recession och de enorma neddragningarna fortsätter i vad som blivit världens största ekonomiska expriment. Långivarnas stenhårda krav ifrågasätts av allt fler samtidigt som Angela Merkel tiger om nödvändigheten av ett tredje mångmiljardlån – av rädsla för att förlora det tyska valet den 22 september.

(Veckans Affärer 12 september 2013)

Det är en het eftermiddag i Aten – varmt, fuktigt och behagligt för den som kan njuta av klimatet. Men en rask promenad genom de centrala delarna målar en inte helt behaglig bild av staden. På Omoniatorget syns langare, drogade, hemlösa och prostituerade. Några letar i soporna, andra röker på. McDonald’s snabbmatsfilial har lagt ner. På Benakigatan en bit bort sköt en ung man heroin i en port när jag passerade på trottoaren. Inte långt härifrån står polisen i sina vaktkurer beväpnade med maskingevär och kravallutrustning. De vägrar patrullera vissa torg och gator annat än med stora trupper.

Arbetslösheten i Grekland är nu uppe på över 27 procent och 60 procent av alla arbetslösa greker har varit utan jobb i mer än ett år. Nästa år väntas arbetslösheten stiga till 31 procent enligt tyska Kiel Institute for the World Economy. Bland ungdomar ligger arbetslösheten på ofattbara 64,9 procent.

Landets produktion har fallit till så låga nivåer att det var på 1990-talet dessa senaste uppmättes. Lönerna i den privata sektorn har kapats med 30 procent jämfört med nivån 2010. Pengarna räcker inte till. Bara i Aten finns över 25 000 hemlösa.

Till SOS Barnbyar, organisationen som vanligtvis tar hand om föräldralösa barn, har föräldrar lämnat sina barn då de inte längre har råd att köpa mat. Detta är ett samhälle i upplösning. Grekerna lider av en depressionen som på många sätt är värre än den amerikanska på 1930-talet.

En bit bort ligger Exarchiatorget, även där samlas langare, hemlösa och drogade. Jag har hört varningar från många håll: se upp för de som är höga, de som är påverkade av sisa. Den ekonomiska krisen har gjort att nya, billiga hemmagjorda droger ökat. Få vet exakt vad sisa består av, bara att det är ett kraft-fullt metaamfetamin som blandats med allt från batterisyra och motorolja till schampo. “Ett kokain för de fattiga” som alla kallar sisa. Enligt de som använder drogen kan man ta den i ett halvår innan man dör efter att man slitit hål på sina inälvor. Ett utdraget självmord för två euro per dos.

De som är modiga nog tar sitt liv omedelbart. Enligt statistik från grekiska Elstat begicks 377 självmord 2010. Följande år, 2011, tog 477 livet av sig. Drastiska ökningar för ett land som under lång tid haft de lägsta självmordstalen i Europa. Nivån är den högsta på femtio år. På varje självmord finns dessutom tio andra som försöker.

Detta är en direkt följd av att budgeten för mental ohälsa har skurits ner med 45 procent, trots att behoven ökar. Antalet sjukhus har minskats från 135 till 85 och blivande patienter har informeras om att köpa med sig egna sprutor innan de kommer till sjukhuset.

Grekerna pekar på att detta är konsekvenserna av världens största ekonomiska experiment där de själva är spelpjäserna.

Och de ställer sig själva frågan: Hur länge ska det fortgå?

Horst Reichenbach besöker Aten med jämna mellanrum, men mycket av den antika staden vågar han inte se. Sisaknarkarna på Kapodistriougatan i centrala Aten undviker han också.

Den fryntlige tysken arbetade i trettio år på EU-kommissionen och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD) när han 2010 fick ett nytt jobb. Då utnämndes han till chef för den specialstyrka som EU-kommissionen skickar till Grekland för att bistå med så kallad teknisk assistans.

Det krigiska namnet på gruppen är inte felaktig, för den krassa beskrivningen av Horst Reichenbachs arbetsuppgifter är att han på plats ska se till att de grekiska politikerna följer de avtal som de ingick när landet fick två enorma räddningspaket med lån. Om de följer avtalen betalas lånet ut i omgångar.

Det första paketet var på 110 miljarder euro och blev klart i maj 2010, det andra på 130 miljarder euro klubbades i februari 2012. Dessutom gjordes en skuldnedskrivning i oktober 2011 som innebar att landet slapp skulder till ett värde av 100 miljarder euro.

Lånen på 240 miljarder euro kan ställas i relation till landets BNP, som uppgår till 186 miljarder euro. Med andra ord har motsvarande 130 procent av landets ekonomi pumpats in just i landets ekonomi. När man lägger ett till ett borde det bli två. Men här är potten mindre än vad man lagt in. Neddragningarna av statens utgifter samtidigt som ekonomin krymper har gjort den grekiska ekonomin till ett slukhål.

Att Horst Reichenbach och hans kolleger från IMF, ECB och EU i trojkans specialstyrka inte vågar sig ut på gatorna i Aten beror på att de löper risk att bli utsatta för yaourtoma, ett populärt begrepp som betyder att kasta yoghurt i ansiktet på politiker.

För det kommer nog inte som någon överraskning för någon att grekerna motsätter sig de besparingar, reformer och utförsäljningar som trojkan har ställt som krav.

Att parlamentet försökt uppfylla kraven har gjort att misstroendet mot politiker spätts på än mer. I demokratins vagga, vilket Grekland stolt betraktas som, anser 85 procent av alla greker att man inte kan lita på politiska partier. Och när de senaste åtstramningarna klubbades igenom i juli stod demonstranter utanför parlamentet med skyltar på vilka det stod “förrädare”.

De riktade sig mot premiärminister Antonis Samaras parti Ny demokrati samt koalitionspartnern, socialdemokraterna Pasok, som tillsammans har en lövtunn majoritet i parlamentet, 153 av de 300 platserna.

Grekerna motsätter sig att så många radikala beslut tagits. Ett av förslagen för att mildra de hårda åtstramningarna har varit att lånen ska betalas av under en längre tidsperiod. Och vänsterpartiet Syrizas ledare Alexis Tsipras har föreslagit att avtalen skulle utformats på ett sätt som liknande det avtal Västtyskland fick efter kriget, där de endast betalade av skulder när de hade tillväxt.

En annan mindre seriös idé, som ändå hörts emellanåt, är att Grekland skulle köpa upp alla CDS-försäkringar mot en grekisk betalningsinställelse som finns på marknaden och därefter faktiskt ställa in betalningarna. Teoretiskt skulle skulderna neutraliseras, fast finansmarknaden skulle i realiteten braka samman. Upplägget har använts som exempel på hur bisarrt läget är.

Få grekiska förslag har vunnit gehör, i stället har parlamentet till största del följt de krav som trojkan ställt.

Den grekiska konstitutionen har skrivits om för att inkomsterna från försäljningen av statens tillgångar – som flygplatser, lotteri och öar – inte ska gå till statens kassa utan direkt till ett konto som betalar räntor på de enorma lån som landet har tagit emot i räddningspaketen.

Trojkan har krävt en åtstramningspolitik som bland annat inneburit att minimilönen sänkts med 22 procent. För de under 25 år är minimilönen numera 592 euro och de som har sitt första jobb är den 518 euro. Uppsägningstiden har sänkts till en månad. Mindre företag med upp till 20 anställda kan avskeda personal som de vill. Dessutom har bostadsbidrag för fattiga avskaffats.

Så sent som i juli klubbades parlamentet nya åtstramningar för 25 000 anställda inom den offentliga sektorn. Bland andra lärare, polis och skolvaktmästare placeras i en så kallad mobilitetsplan före årets slut, vilket innebär att de kan förlora sina jobb.

Arbetsmarknadens struktur är förändrad till följd av den snabbt ökande arbetslösheten. Enligt siffror från International Labour Organization (ILO) arbetar cirka 800 000 i offentlig sektor, eller 22 procent av arbetskraften, vilket kan jämföras med svenska 30 procent. I privat sektor arbetar resterande andel av arbetskraften, 2,8 miljoner. Dessa siffror kan ställas mot arbetslöshetstalen – av 1,38 miljoner arbetslösa kommer hela 1,2 miljoner från privat sektor.

Samtidigt har åtstramningspolitiken haft effekt på statens finanser. Budgetunderskottet har gått från motsvarande 15,6 procent av landets BNP 2009 till 7 procent 2012. I år tror man att landet rent teoriskt skulle kunna ha ett överskott om man inte räknar med räntekostnaderna.

Men siffrorna är något missvisande för de tar inte hänsyn till att BNP fallit med cirka 20 procent. Under depresssionen i USA på 1930-talet krympte ekonomin med 27 procent och varade i fyra år. Grekland är inne på sitt sjätte år och en förlösning är många år bort. Prognosmakarna tror att det dröjer till i varje fall 2020.

Annorlunda betraktat har åtstramningarna haft enormt kostsamma konsekvenser.

Forskare som synat folkhälsan i Europa och USA mot bakgrund av lågkonjunkturen konstaterar att antalet självmord ökat, liksom antalet fall av depression, personer med smittsamma sjukdomar och dess-utom har tillgången till medicin och vård minskat.

David Stuckler vid Oxforduniversitetet och Sanjay Basu vid Stanforduniversitetet visar i sin forskning att globalt har de senaste årens ekonomiska kris drivit 10 000 till självmord i USA och Europa. De konstaterar att läget är allra värst i Grekland.

“Åtstramningarna har haft en förödande effekt”, hävdar de.

De slår fast att minskade anslag till preventiv vård har gjort att antalet smittade med aidsvirus ökat med 200 procent sedan 2011, vilket beror på ökad drogkonsumtion. Detta som en direkt konsekvens av arbetslöshetstalen. I dag är två av tre unga greker utan arbete.

På samma sätt har malaria blossat upp i Grekland för första gången på flera decennier, på grund av att program för att bespruta mygg har stoppats. Sanjay Basus och David Stucklers analys, där man jämfört med andra ekonomiska nedgångar, är att detta är direkta konsekvenser av den politik som förs och inte en naturlig följd av kriser.

“Vad vi i slutändan visar är att försämrad folkhälsa inte är en oundviklig konsekvens av ekonomiska recessioner. Utan det är politiska beslut”, konstaterar forskarna.

De värsta farhågorna om att grekerna skulle lämna euron har lagt sig. Med “Grexit” undanröjt tycks många tro att det värsta är över, men det är det inte.

Trots kapade utgifter behövs mer pengar. IMF har slagit fast att det saknas 11 miljarder euro i det nuvarande räddningspaketet för Grekland 2014-2015. Det är alltså tal om ett tredje räddningspaket. Att finansiera denna lucka i budgeten via finansmarknaden anses inte vara möjligt och räntorna för Grekland anses vara för höga. Det talas tyst om detta då man inte vill störa valet i Tyskland den 22 september.

Wolfgang Schäuble, den tyske finansministern, råkade nämna behovet av ett tredje räddningspaket, men var snabbt tvungen att ta tillbaka sitt uttalande och mildra det med att slå fast att inget är beslutat och att det är först i mitten på 2014 som beslut måste tas.

“Schäuble hotar oss med ny hjälp”, reagerade en grekisk tidning.

I Tyskland vill ingen att eurofrågan ska ta större plats än vad den redan har inför valet 22 september, även om alla försöker plocka politiska poänger – inklusive förbundskansler Angela Merkel.

“Grekland borde inte har tillåtits gå med i euron”, sade Angel Merkel i slutet på augusti när hon talade på ett valmöte i Rendsburg.

Den förre förbundskanslern, socialdemokraten Gerhard Schröder, har också gett sig in i valkampanjen, genom att försöka tvinga fram Angela Merkels kristdemokratiska CDU att medge att mer pengar måste stoppas in i valutaunionen.

“Det är en stor lögn att Tyskland inte kommer behöva betala för Europa”, sade Gerhard Schröder.

En undersökning från slutet på augusti visade att uppemot 30 procent av tyskarna inte bestämt sig för hur de ska rösta den 22 september.

Trots det är prognoserna entydiga om att kristdemokratiska CDU bildar en koalition med socialdemokraterna SPD. I väljarenkäter har CDU ett stöd på cirka 40 procent och SPU har 25, miljöpartiet Die Grünen ligger på 12. Baserat på väljarenkäter är det troligt att Angela Merkels nuvarande koalitionspartner, det liberala FDP, kommer att klara sig över 5 procentsgränsen. Enkäterna visar även att det är möjligt för CDU att fortsätta sin koalition med FDP – trots att Angela Merkel hellre ser SPD som partner kan det bli så att hon måste fortsätta den nuvarande koalitionen på grund av påtryckningar från de egna leden inom CDU.

För att SPD ska kunna förhindra att kristdemokraterna och liberalerna på nytt ingår en koalition krävs det att SPD:s väljarstöd ökar med knappt en procentenhet, enligt de senaste väljarenkäterna
– vilket inte torde vara omöjligt.

Därför har SPD-ledaren Peer Steinbrück i debatten försökt lyfta Grekland och eurofrågan på agendan.

“Jag har sedan länge sagt att Tyskland kommer att få betala för den europeiska stabiliteten och för eurounionen”, sade han nyligen i en tv-intervju då han också dömde ut hur Angela Merkel hanterat eurokrisen.

Dock har samma parti i förbundsdagen röstat ja till varje förslag rörande eurokrisen som lagts fram av CDU. SPD har alltså stött strategin att ge ekonomiskt stöd så länge det följer krav på hårda reformer. Att han inte gått hårdare fram beror på olika saker. Politiska bedömare anser att väljarna mycket väl kan tänkas skjuta budbärare med negativa budskap, i detta fall SPD-ledaren Peer Steinbrück. Dessutom visar enkäter att 35 procent av väljarna har sympatier gentemot SPD, men av dessa är det bara 25 procent som avser att rösta på partiet, vilket visar på en stor grupp som måste mobiliseras inför valet. Eurofrågan spelar i sammanhaget en mindre roll.

Att finansminister Wolfgang Schäuble tog upp frågan om ett tredje räddningspaket var en medveten strategi, enligt CDU-företrädare. Det gav Angela Merkel möjlighet att runda frågan genom att säga att räddningspaket till Grekland kommer diskuteras i början på nästa år och därmed sätta punkt för den diskussionen för tillfället.

Turister på Atens gator lär se mer av staden än vad IMF- och EU-tjänstemännen som Horst Reichenbach får se. De har knappast upplevt den misstänksamhet som alla visar gentemot varandra. Tar du fram en kamera så kommer det snart fram en polis eller någon påverkad som undrar vad du sysslar med.

Mellan unga, polis, politiker, invandrare och andra grupper har skepticismen trissats upp till oprovocerat våld. Enligt migrantarbetarnas organisation har det under ett år skett hela 500 rasistiska attacker.

Just när det kommer till invandrare har grekernas inställning påverkats radikalt till följd av skuldkrisen.

Nynazistiska Gyllene gryning har haft stora valframgångar och är i dag landets tredje största parti. Baserat på färska undersökningar spås Gyllene gryning kunna få uppemot 20 procent av rösterna i lokala val nästa år.

Partiet har haft en oerhört främlingsfientlig framtoning med våldsamma utfall mot de många invandrare som finns i landet. Grekland har över 500 000 invandrare och uppskattningsvis finns det ännu fler som uppehåller sig illegalt i landet. Totalt rör det sig om 1,3 miljoner, vilket kan jämföras med en befolkning på 11 miljoner. Det geografiska läget gör att 80 procent av alla flyktingar till Europa ser sin port i Grekland och i enlighet med EU:s Dublinfördrag ska asyl sökas i första ankomstland. Det har gjort att Gyllene gryning med kraft betonat att invandringen är ett problem. De har anordnat blodbanker med blod endast från greker och de har delat ut mat till behövande, men krävt att dessa ska vara greker.

En av Gyllene grynings mest profilerade politiker slog i en direktsändning i tv en parlamentsledamot som representerar kommunistpartiet. Samme man kandiderar för övrigt till att bli borgmästare i Aten nästa år. Gyllene gryning har också handgripligen attackerat invandrare på öppen gata och i flera fall har attackerna skett med kniv.

Än mer graverande är att de våldsamheter och övergrepp som begås inte lagförs av polisen. Enligt en undersökning röstar halva poliskåren på det nynazistiska partiet.

I en färsk rapport har Amnesty kritiserat polisens systematiska agerande mot flyktingar där de tvingas vända om, tillbaka till Turkiet. Det har hänt att de slängts tillbaka i havet. Flyktingar som når Grekland hålls inburade i celler om 50 migranter i varje i ett halvår innan de skickas tillbaka.

Främlingsfientligheten har blivit ett starkt kort i politiska val och även den nuvarande premiärministern har gjort sådana utspel.

“Våra städer har ockuperats av illegala invandrare. Vi måste ta dem tillbaka”, sade Antonis Samaras i ett tal under sin valkampanj.

Många pekar på att historien upprepas och man drar paralleller till Tyskland på 1930-talet, där åstramningar, massarbetslöshet, recession och kollektiv skuldbeläggning, drev dem i famnen på nazism. Samma sak sker nu med nynazistiska Gyllene gryning.

“De är inte bara en produkt av detta lands ekonomiska kris. Det är något sjukt i det grekiska samhället som Gyllene gryning uttrycker”, menar Dimitris Kerides, professor vid Panteionuniversitetet i Aten.

Efter snart sex år av nattmörker i Grekland är det solen som tycks vara räddningen. Turismen går allt bättre. Handelsbalansen i juni visade ett överskott på 663 miljoner euro, vilket är nio gånger mer än juni 2012. Och jämfört med i fjol har turistintäkterna under första halvåret i år ökat med 18 procent till 3,3 miljarder euro.

Det var sådana siffror som lade grunden till att Greklands finansminister Yannis Stournaras kunde visa att mellan januari och juli i år har landet fått ett budgetöverskott på 2,6 miljarder euro. Ett år tidigare var underskottet hela 3 miljarder euro. Räknas även räntekostnader hamnar budgeten dock på minus 1,9 miljarder euro. Men efter år av sorger och betydligt värre siffror betraktas detta som tillräckligt för att många ekonomer ska ropa att det värsta är över.

Men oron gnager fortfarande över hur man ska täppa till budgethålet på 11 miljarder euro.

Och andra orosmoln saknas inte. IMF spådde i början på 2013 att Greklands statsskuld med nuvarande avbetalningstakt kommer att motsvara 128 procent av BNP år 2020. Var ska jobbskapande ske och hur ska tillväxten stimuleras? Kommer grekerna att få en skuldavskrivning liknande den i oktober 2011?

Den sistnämnda frågan avgörs främst av hur Tyskland ställer sig. Förbundskansler Angela Merkel har i sin valkampanj viftat bort frågan om skuldlättnader, alltför många väljare kan skrämmas bort bara av en sådan antydning.

Oavsett utgång i det tyska valet den 22 september kommer det att ske en koalitionsbildning som föregås av ett förhandlingsspel. Regeringsbildningen i november kommer att sammanfalla med den återkommande översynen av den grekiska ekonomin då Horst Reichenbach återigen åker till Aten med sina kolleger.

Bedömare tror att denna krock kommer att försvåra förhandlandlingarna om den nya finansieringen på 11 miljarder som Grekland behöver nästa år. Redan nu har grekerna sagt att de i detta tredje paket inte vill se några motkrav. Tyskarna kommer sannolikt inte att vilja acceptera det, men samtidigt vara tvungna att finna en snabb lösning.

En situation som på nytt kommer att trissa upp debatten om Greklands ekonomiska läge och sannolikt leda till nya demonstrationer när EU- och IMF-tjänstemännen anländer till huvudstaden.

Inte heller då lär insatschefen Horst Reichenbach vilja promenera runt på Atens gator.

EMANUEL SIDEA har skrivit om bland annat Grekland i sin reportagebok “Skräck och avsky i Euroland” om skuldkrisen i Europa.

FAKTA/ FÖRTVIVLAT LÄGE FÖR GREKERNA
64,9 % ungdomsarbetslöshet
30 % lägre lön i privata sektorn
50 sjukhus har lagts ned

FAKTA/ ÅTSTRAMNINGARNA SLÅR HÅRT
592 € är ny minimilön
0€ i bostadsbidrag

Bildtext:
– På Omoniatorget i Aten samlas uteliggarna och knarkarna. De blir allt fler för varje dag som går.
– Kokain för de fattiga kallas den senaste drogen sisa. Dagspriset för en dos ligger på två euro.
– Offentliganställda demonstrerar utanför parlamentet.
– Horst Reichenbach är trojkans utsände som åker i skytteltrafik till och från Aten.
– Kommunistpartiets Liana Kanelli får yoghurt kastad i ansiktet av demonstranter – det har blivit så förekommande att begreppet fått namnet yaortoma.
– Vänsterledaren Alexis Tsipras har föreslagit en avbetalningsplan som Tysklands efter andra världskriget
– Gyllene grynings Ilias Kasidiaris går till attack i direktsändning.
– Nynazistiska Gyllene gryning har seglat upp som Greklands tredje största parti.
– 80 procent av alla flyktingar kommer till Europa via Grekland.