“Jag har betalat mutor. Har du?”

Antikorruptionsrevisorn Louise Brown vill göra upp med det svenska näringslivets dubbelmoral. Själv erkänner hon att hon betalat mutor i Kina.

(Veckans Affärer 11 september 2014)

PÅ DEN ENA SIDAN: Kriminalvårdsdomen, Ericssons agenter, Teliasonera i Uzbekistan och Nepal, Göteborgshärvan, Peabs arenabygge och flera exempel från kommuner och landsting.

På den andra sidan: Sverige topprankas för avsaknaden av korruption. att det inte går ihop talas det alltför lite om, menar den svenska antikorruptionsrevisorn Louise Brown som skrivit “den skenhelige svensken – korruption utan konsekvenser?” (Brombergs förlag).

“Titeln anspelar på synen om att Sverige inte har korruption”, säger hon.
“Men det kan också vara svårt att prata om det, för Sverige saknar till och med en enhetlig juridisk definition för vad som är korruption.”

Bokidén fick hon 2011 när hon återvände till Sverige efter att i femton år ha arbetat med affärsutveckling inom olika roller i Kina, Hongkong, singapore och australien.

Med erfarenheter från korruptionen i Kina var hon överraskad över den svenska inställningen och hur frågan hanteras.

“Om alla tror att korruptionen inte finns, då finns den inte”, säger hon.

FÖRSVARET PEKAR PÅ att Sverige hamnar på tredje plats i Transparency internationals korruptionsrankning, men den baseras på uppfattningar, inte på verkliga fall.

“I Sverige finns det också vänskapskorruption. För att få ett kontrakt eller ett jobb måste man ofta känna någon. Likadant med affärer. Titta på några av de ledande prfirmornas seniora rådgivare. alla har namn som öppnar dörrar, antingen är de före detta politiker eller har en bakgrund inom andra etablerade nätverk. ”

När hon återvände till Sverige fanns fem registrerade fall av givande och fem fall av tagande av muta, enligt statistik från Brottsförebyggande rådet. På senare år har antalet fall ökat. allt fler företag fäster allt större vikt vid frågan, särskilt efter korruptionsskandalerna som varit, menar Louise Brown.

“Avslöjandena om Teliasonera har gjort att många blivit observanta”, säger hon och påpekar att medier, särskilt lokala, spelar en viktig roll med sina granskningar.

“Det är tragiskt att man nu lägger ner många lokalredaktioner. ”

I svensk korruption är oftast kommmuner och landsting inblandade. Forskning visar att 80 procent av mottagare av mutor finns i offentlig sektor. den privata sektorn står för 95 procent av givanden av mutor.

De mest riskutsatta branscherna är alltså de med störst kontakt med offentlig sektor. Byggsektorn är en, liksom välfärdssektorn – branscher där många och stora upphandlingar sker. Louise Brown menar att problemet hanteras dåligt och att kraven på kommunala chefer är för låga.

“Vi måste höja kompetensen inom kommuner.

Lagen om offentlig upphandling är ett gissel och kommunala chefer bedöms på ett annat sätt än i privat sektor. Det ställs för låga krav”, säger hon och inflikar:

“Kommunala revisorer är ytterligare ett område som vi borde diskutera mer. Teoretiskt kan du ha fått underkänt i matte och ändå bli kommunrevisor. ”

Det finns andra svagheter i systemet, till exempel är Sverige ett av få länder i världen där skattemyndigheten inte får göra oanmälda platsbesök hos byggföretag. Anmälan sker på förhand och företagen kan neka. Det kan ställas i relation till att Skatteverket får göra oanmälda besök i restaurangbranschen.

Från byggbranschen har kritik vädrats över att det numera inte går att äta lunch tillsammans utan att genast väcka mutmisstankar.

Louise Brown viftar undan argumenten.

“Det är ett onödigt fokus på detaljer i stället för att prata om att man driver en verksamhet på marknader som är oerhört svåra. ”

EN NY MUTLAGSTIFTNING infördes 2012 som innebar att man kriminaliserat så kallad “handel med inflytande” och “vårdslös finansiering av mutbrott”.

Det innebär att företag har större ansvar för hela sin värdekedja.

“Jag tror vi kan jobba med nuvarande lagstiftning”, säger Louise Brown.

Hon menar att det är inom rättsväsendet som begränsningarna finns. Utredarna är för få, fall hinner preskriberas innan det är dags att väcka åtal och de fällande domarna är för få. Det stärker uppfattningen att korruption inte är ett problem i Sverige.

I Kina såg hon själv korruption på nära håll.

Hon arbetade med bygg, medier och pr – typiska riskbranscher. Hon var själv med i sammanhang där mutor betalades.

“Jag var ny, jobbade inom pr och var med och betalade journalister för att få in artiklar i pressen.

Det förekom även tvivelaktiga kommissioner som våra agenter tog för att säkra affärer med vissa kunder. Jag vet inte hur omfattande det var och grävde aldrig i det. Nu kan jag tycka att jag borde ha ifrågasatt det, men jag var ung och alldeles för ny på jobbet”, säger hon och tillägger att mutor förekom även i andra former.

“Som anställd i Kina var det kutym med överdrivet middagsbjudande och sprit på krogen, inte sällan med fel sorts samarbetspartners. På företagets bekostnad”, säger hon.

Många svenska företag gör affärer i Kina, men få vågar prata om den här typen av praxis.

“En tydlig varningsklocka är att inget företag medger att de har problem med korruption”, säger hon.

Bokutgivningen har varit som att lyfta locket på en tryckkokare.

“Efter att boken kom ut har den vanligaste reaktion varit ‘hur vågar du skriva om det här?!”

EMANUEL SIDEA

FAKTA/3 600 000 människor
… dör varje år på grund av korruption. samtidigt försvinner 1 biljon dollar från utvecklingsländerna av samma orsak.
Källa: One