Konsten att tömma bolag
I det tysta har svenska företag, bland dem kommunalt ägda bolag ,i åratal trixat med sina räntekostnader för att minska skatten. I omgångar har lagstiftningen också skärpts. Men gränserna fortsätter att testas. Nu visar vi hur du synar bolagens nya räntesnurror.
(Tidskriften Scoop, juni 2013)
Av Emanuel Sidea
I juli 2010 ankom till Bolagsverket årsredovisningen från styrelsen i GE Medical Holding AB, som hör till den amerikanska GE-koncernen. I Sverige äger GE-koncernen bland annat Uppsalas största företag – GE Healthcare Life Sciences. Det är ett bolag med lång historik och har sitt ursprung i Pharmacias biotekniska verksamhet. I Uppsala arbetar cirka 1.300 personer med att tillverka och utveckla verktyg för läkemedelsindustrin och mediciner.
GE Healthcare Life Sciences hade ett lönsamt 2009 bakom sig med ett rörelseresultat gott och väl över 800 miljoner kronor. GE Medical Holding AB däremot rapporterade en förlust. Varför då?
Nästa år skedde det igen. Det verksamhetsdrivande bolaget i Uppsala redovisade ett rörelseresultat på två miljarder kronor för 2010. Samtidigt visade holdingbolaget förlust igen.
Året därpå var upplägget detsamma igen. Trots att bolaget som drev verksamheten i Uppsala visade ett resultat på 2,3 miljarder kronor rapporterade holdinbolaget röda siffror sin årsredovisning. Hur var det möjligt? Och vad höll på att ske?
De bägge bolagens årsredovisningar berättar en historia med siffror.
I holdingbolagets bokslut från 2004, då bolaget upprättades, beskrivs i notapparaten att det tagit ett lån på 750 miljoner euro (motsvarande 6,8 miljarder kronor vid den tiden). Följande år hade skulden ökat till 850 miljoner euro (7,7 miljarder kronor). Lånen hade getts av företag inom GE-koncernen, vilket man också skrev i en not i årsredovisningen.
Åren därefter väljer revisorerna att gå över till svenska kronor och slå ihop den posten med räntekostnader.
År 2006 heter det under posten “övriga räntekostnader och liknande resultatposter” att man har en skuld på 5,7 miljarder kronor.
Genom att skuldsätta bolaget i Sverige och tvinga bolaget att betala en hög ränta – som skickas till ägarbolagen i USA – kan vinsterna i det verksamhetsdrivande bolaget utraderas. Detta är ett typexempel på hur räntesnurror används för att skapa teoretiska förluster. Kostnaden för att ha erhållit lånen – det vill säga en ränta – går direkt till långivaren, vilket i detta fall är GE-koncernens företag i USA.
Skatteverket har slagit ner på att internationella koncerner genom interna transaktioner förvärvar egna bolag med egna pengar, och i princip med räntekostnader flyttar vinsterna till länder med lägre beskattning. Detta tillvägagångssätt har varit lagligt. År 2009 skärptes lagen och de grövsta räntesnurrorna var inte längre tilllåtna.
Ändå fortsatte GE Medical Holding AB att betala skyhöga räntekostnader: 2,1 miljarder kronor 2009 och 2,2 miljarder kronor 2010. Faktum var att 2010 var ränekostnaden 2,8 miljarder kronor – exakt samma belopp som verksamheten i Uppsala genererade i vinst. Vilken tillfällighet!
Nu är det så att de legala och redovisningsmässiga konstruktionerna är så pass komplicerade att inte ens revisorerna i många fall vet om Skatteverket kommer att låta avdraget passera. Men de försöker och när Skatteverket nekat avdragen har företagen stått på sig.
Förvaltningsrätterna har i nästan samtliga fall gått på Skatteverkets linje. Men i samtliga fall har kammarrätten rivit upp de tidigare domarna och medgivit de låntagande bolagen fulla ränteavdrag med räntenivåer på 13 till 16,5 procent. Genom att testa gränserna för hur lagen ska tolkas i praktiken har man fått en fingervisning om vad som är tillåtet.
Denna typ av avdrag görs även bland bolag inom Sveriges gränser.
En rad kommuner och landsting har bolagiserat verksamhet såsom sjukhus och äldreboenden. För dessa bolag är det dyrare att låna pengar än för kommuner och landsting. Därför lånar internbanken i kommunen eller landstinget på marknaden till lägre ränta och sedan ges lån till de kommunala bolagen. Vilket i slutändan sänker de totala räntekostnaderna och därmed också sparar pengar.
Kommuner är befriade från inkomstskatt och betalar därmed inte heller skatt på ränteinkomster, men ändå görs avdrag för räntekostnader. Merparten av alla lån kommunerernas och landstingens bolag tar upp sker från ägarna, alltså kommunernas internbanker. Bolag ägda av kommuner och landsting har i dagsläget lånat nästan 170 miljarder kronor från sina ägare, enligt uppgift från organisationen Sveriges kommuner och landsting, SKL.
2013 skärptes lagen återigen.
Våren 2012, före beslut i riksdagen, skickade finansdepartementet ut lagförslaget om att stoppa räntesnurror på en remissrunda. Det kom svar även från organisationer som inte ens hade blivit ombedda, men ändå kände sig kallade. Södertälje, Växjö och Alingsås var några av de många kommuner som pekade på oönskade negativa finansiella effekter om förslaget drevs igenom.
Beslut togs ändå och begränsning av ränteavdrag gäller numera ränteutgifter inom en intressegemenskap och det finns en så kalllad tioprocentsregel, som innebär att avdrag får göras om mottagaren av räntan beskattas med minst tio procent. I den nya lagen finns också ett undantag som innebär att ränteutgift inte får dras av om skälet till skulden mellan bolagen med samma ägare är att få en lägre skatt. Det var precis vad GE Medical Holding AB hade gjort, vilket visades tidigare och Skatteverket hade tolkat avdragen som.
Fortum, Intrum Justitia, Assa Abloy, Accenture och MTG är några andra bolag som Skatteverket slagit ner på och upptaxerat för räkenskapsåret 2011.
Det är inga små belopp det rör sig om. De tio mest upptaxerade bolagen krävs på sammanlagt 1,3 miljarder kronor i inkomstskatt, enligt Storföretagsskattekontoret.
Den journalist som vill avslöja räntesnurror har i brist på annat stor hjälp av bolagens årsredovisningar, som kan erhållas från databaser såsom Retriever, Infotorg och Affärsdata.
Få företag redovisar exakt på vilka villkor de ordnar sin finansiering utan delar endast upp om lånen kommit från ägare eller från andra långivare. Därför måste man leta efter spår i årsredovisningen och där kan räntekostnader som överstiger motsvarande tio procents ränta väcka frågor.
Utifrån redovisad skuld och räntekostnad går det att räkna baklänges för att se om det bör göras en närmare granskning.
Låt oss ta ett bolag: Göteborg energi AB, det regionala energibolaget som omsätter närmare 7 miljarder kronor.
Enligt årsredovisningen för 2012, i not 9, framgår det att räntekostnaden låg på 231 miljoner kronor. Letar man fram not 32, så anges att bolaget har lån till Göteborgs stad på cirka 6,6 miljarder kronor. En snabbkalkyl ger vid handen att kostnaden för det lånet var cirka 3,5 procent.
Om man samtidigt tittar på ägaren, Göteborgs kommunala förvaltning AB, blir bilden en annan. I senaste tillgängliga årsredovisning, från 2011, slår man fast att avdragsbegränsningar kommer att påverka bolaget negativt när man ska beskriva den förväntade framtida utvecklingen på sida 8. Avdragen på uppemot 50 miljoner kronor blir nu i stället en kostnad för bolaget.
Just nämnda förvaltningsbolag har nekats avdrag av Skatteverket. För 2010 och 2011 nekades Göteborgs stad ränteavdrag på 270 miljoner kronor, bland annat inom koncernen Göteborg kommunala förvaltning AB och fastighetsförvaltaren Älvstranden utveckling AB.
Alla hävdar att de har rätt. Det råder ingen tvekan om att lagutrymmet är krångligt och att det kommer fortsätta tvistas om den exakta tolkningen. Detta sysselsätter en hel industri för skattesmitare: placeringsrådgivare, skattejurister, redovisningsexperter, revisorer, privatbankirer och många fler. Motivet till varför man försöker pressa ner skatten heter: ”alla andra gör också det” och man hänvisar till att detär precis som det går till bland alla stora bolag.
Vad journalister däremot kan göra är att syna ränteavdragen som kommunala bolag gör. Hur planeras ränteavdrag hos några av de störa kommunala bolagen såsom Västtrafik, Skellefteå kraft, Södersjukhuset och Familjebostäder?
Enbart de 40 största kommunalt ägda bolagen i Sverige omsätter över 100 miljarder kronor. Enorma summor kan sparas om de bara lyckas minska sina räntekostnader med någon andel av en procent.
För journalister är det ett snårigt arbete att navigera sig fram. Tumregeln är att leta efter ovanligt höga räntekostnader som i fallet med GE Medical Holding AB.
Eller att leta efter formuleringar i förvaltningsberättelsen som försöker bortklara höga räntorna – som i fallet med Göteborgs kommunala förvaltning AB.
FAKTA/ Kommuner med räntesnurror
Bland kommunala bolag påträffades räntesnurror i ett tjugotal kommuner under 2010 och 2011, enligt Skatteverket. Bland annat i Göteborg, Lund, Halmstad, Karlshamn, Västervik, Uppsala, Gävle, Varberg, Alingsås, Ljungby, Uddevalla, Falkenberg, Alvesta, Filipstad, Härnösand, Vimmerby, Olofströms, Oxelösund, Finspång, Nybro och Mellerud.
FAKTA/ Bolag värda att granska
De största kommunalägda bolagen, omsättning år 2010 (i Mkr)
Storstockholms Lokaltrafik SL: 14 124
Göteborg Energi: 7 791
Tekniska verken i linköping: 6 200
Västtrafik 5 659
Skellefteå Kraftaktiebolag: 4 556
Öresundskraft: 4 114
Södersjukhuset: 3 423
Lunds Energikoncernen: 3 197
Mälarenergi: 3 091
Jämtkraft: 3 047
Kommuninvest i Sverige: 3 025
Danderyds sjukhus: 2 734
Svenska bostäder: 2 643
Telge Energi: 2 086
Umeå Energi: 1 823
Stockholmshem: 1 814
Skolfastigheter i Stockholm SISAB: 1 756
Familjebostäder: 1 724
Göteborgs Spårvägar: 1 622
MKb Fastighets aktiebolag: 1 591