Det rättsliga efterspelet av Mats Qvibergs största kris

Klockan ett på den tredje förhandlingsdagen i Stockholms tingsrätt satt jag i mitten av rättsal fem för att avlägga vittnesmål om mitt möte med Mats Qviberg den andra september 2010.

(Veckans Affärers webbsajt 20 november 2013)

Jag mötte honom för ett reportage som publicerades i Veckans Affärer veckan därpå. Det blev väldigt uppmärksammat då det var den dagen som HQ Banks storägare tvingades sälja verksamheten till Carnegie.

I det rättsliga efterspelet har det blivit en betydelsefull dag.

Efter tvångsförsäljningen 2010 bestämde sig ett par större aktieägare i HQ för att inleda en rättsprocess om skadestånd. Men skadeståndsfrågan ska tas senare, just nu handlar det om annat. Vad exakt har jag avsiktligt valt att inte ta reda på fram tills efter mitt vittnesmål.

Under den fyra dagar långa förhandlingen imorgon torsdag är sista dag medverkar ett 30-tal vittnen, däribland Mats Qviberg själv, hans son Johan Qviberg, en journalist från norska Dagens Næringsliv som också intervjuade honom samma dag samt undertecknad.

Först hade jag tänkt trotsa, varför ställa upp i en civilrättslig process mellan HQ och Qviberg?

Efter en del resonerade och omprövande kom jag fram till att vad rätten vill veta är omständigheterna kring den intervju jag skrev. Det handlar om tidpunkter och platser vi befann oss på.

I det sammanhanget går det att jämföra med andra intervjuer som jag gjort i radio och press som handlat om reportage jag gjort. Precis innan jag steg in i rättssalen blev jag telefonintervjuad av en reporter från Expressen om mitt reportage i morgondagens Veckans Affärer. Att svara på frågor i ämnet man skriver om är givet, i synnerhet då man som journalist förväntar sig att få svar.

Efter att domaren bett mig avlägga ed och varnat mig att jag kunde dömas för mened om jag ljög blev jag utfrågad av svarandesidan.

Så här svarade jag. Den 2 september 2010 klockan 15.30 träffades vi på Öresunds kontor. Intervjun där pågick fram till ungefär klockan 17. Då satte vi oss i Qvibergs bil för att åka till Kungsholmen där vi åt en sushimiddag. Till fots tog vi oss därefter till en bridgehall. Där satte sig Qviberg för att börja spela bridge vid halv sju. Vid den tidpunkten fick han ett samtal, han sade: “fuck, fuck”, och sedan uppmanande de andra spelarna för att sätta igång med spelet eftersom han var tvungen att bege sig snart. Därefter lämnade jag och fotografen bridgehallen.

I rättssalen frågade Qvibergs advokat om jag hade hört något om någon bolagsstämma, jag svarade nej.

Detta är vad som sades och efter att ha avlagt mitt vittnesmål har jag nu uppdaterat mig om läget.

HQ:s nuvarande storägare kräver tre miljarder kronor jämte ränta (som nu är uppe i 450 miljoner kronor) av den tidigare styrelsen, däribland ordförande Mats Qviberg samt HQ:s revisor på firman KPMG.

Sten Mörtstedts företrädare Christer Sandberg menar att svarandesidan, alltså Qvibergs advokater och revisionsfirman KMPG:s företrädare, genom den pågående rättsprocessen försöker förhala den stora skadeståndsfrågan och att detta egentligen inte spelar någon roll.

Svarandesidan menar att någon bolagsstämma aldrig hölls. Därmed kan man inte heller besluta att föra över skadeståndsrätten från banken till moderbolaget HQ AB.

Så detta är tvisten i ett nötskal.

I morgon torsdag avslutas huvudförhandlingen med slutpläderingar. Domslut väntas dröja ett par veckor minst.

Vad jag förstått i detta läge är att om domarna ger svarandesidan rätt kommer det bli svårt att driva skadeståndsprocessen i hamn.

Christer Sandberg å sin sida menar att utgången för denna process inte spelar roll.

Hursomhelst inleds del två i januari nästa år. Då möts parterna i tingsrätten för en muntlig förberedelse av skadeståndstalan.

EMANUEL SIDEA