Källskyddet innebär att alla har rätt att anonymt lämna uppgifter till en journalist. Meddelarfriheten regleras i Tryckfrihetsförordningen.
Det är straffbart för den som tagit emot anonym uppgift att avslöja källan. Detta meddelarskydd gäller även offentliganställda tjänsteman. Myndigheter får inte heller efterforska vem som lämnat information till media, enligt kapitel 3, stycke 4 i TF.
Meddelarfriheten garanterar frihet från straffansvar för att ha spridit uppgifter, även om uppgifterna omfattas av sekretess eller liknande begränsningar.
Myndigheter och dess anställda får inte efterforska vem som lämnat information till journalister, enligt kapitel 3, stycke 4 i TF.
Uppgiftslämnare till medier har ett starkt skydd för att kunna garantera granskning av makten. Med andra ord kan du lämna information utan att behöva oroa dig för repressalier.
Så här lyder lagtexten:
Tryckfrihetsförordningen 3:3
“Den som har tagit befattning med tillkomsten eller utgivningen av tryckt skrift eller med framställning som var avsedd att införas i tryckt skrift och den som har varit verksam inom företag för utgivning av tryckta skrifter eller inom företag för yrkesmässig förmedling av nyheter eller andra meddelanden till periodiska skrifter får inte röja vad han därvid erfarit om vem som är författare eller har lämnat meddelande enligt 1 kap. 1 § tredje stycket eller är utgivare av skrift som inte är periodisk.”
Yttrandefrihetsgrundlagen 2:3
“3 § Den som har tagit befattning med tillkomsten eller spridningen av en framställning som utgjort eller varit avsedd att ingå i ett radioprogram eller en teknisk upptagning och den som har varit verksam på en nyhetsbyrå får inte röja vad han därvid har fått veta om vem som är upphovsman till framställningen eller har tillhandahållit den för offentliggörande eller om vem som har framträtt i den eller lämnat uppgifter enligt 1 kap. 2 §.”