Redo för comeback

Efter fyra års frånvaro förbereder sig Jesper Parnevik, Sveriges bäste golfspelare genom tiderna, för comeback. I affärslivet har han lagt bråket med J Lindeberg bakom sig och tror på sitt nya bolag som äntligen har produkter ute i amerikanska butiker.

(Veckans Affärer 24 jan 2013)

“Guanabanas i Jupiter”, skriver Jesper Parnevik i ett sms om platsen där vi ska träffas. Vi kör norrut i Florida, men gps-vägledaren rör sig knappt. Golfproffset ska äta lunch med de fyra barnen, deras kompisar, hustrun Mia och några andra vänner och han bjuder med Veckans Affärers utsända. Försenade anländer vi till vad som visar sig vara ett surfställe i tropisk stil nära familjens bostad i Jupiter.

Jesper Parnevik smuttar på en öl när vi tämligen omgående får ett stort bord utomhus i grönskande skugga alldeles intill ett vattendrag. Han rekommenderar minihamburgarna, själv beställer han in en tallrik nachos med kyckling. Sedan får han syn på en kille som står på en surfbräda och paddlar sig fram.

“Har du sett”, säger Jesper Parnevik och pekar på killen som långsamt rör sig fram i det stilla vattnet.

“Det blir alltmer populärt med sådan surfpaddling.”

Jesper Parnevik är inte hungrig. Han gick upp tidigt i morse för att träna och har egentligen redan ätit, säger han och smuttar vidare.

Efter nästan fyra års frånvaro från golfen är han sugen på att ge sig in i matchen igen. Bortavaron har ett enkelt, men långt svar. “Skadorna”, säger han. När han börjar gå igenom alla sina olika skador funderar man efter ett tag om den här mannen är otursförföljd.

År 2010 bröt han en PGA-tävling i Los Angeles redan under andra dagen på grund av ryggsmärtor. Det visade sig vara L4-kotan som var spräckt i tre delar. Efter rehabiliteringen fick han en muskelbristning mellan skulderbladen i nacken. Och så i mars förra året, när han precis hade klarat av kvalgränsen i en PGA-tävling, tog han båten med familjen. Ombord på den råkade han dra i gång en vinsch på sin 60-fotare och var nära att förlora två, tre fingrar på högerhanden. Barnen var med och han ville inte visa sin blodiga hand, så han gömde den under sin vita t-shirt. Barnen trodde han hade blivit skjuten.

När han blev omplåstrad så ville han inte se handen – han ville bara höra hur många fingrar han förlorade.

“Hade jag kunnat spela utan? Nä, det hade jag nog inte”, säger han och håller en dubbelfattning om en imaginär klubba.

Handen har läkt snabbt och bra, konstaterar han och visar upp – den är lite skev och större än vänsterhanden. Sedan under läkeprocessen åkte han på en annan skada. Liksom alla somrar var de i juli i radhuset i Åkersberga utanför Stockholm. Han halkade i trappan och krossade ena hälen.

“Nu känns det bättre”, säger han och tilllägger att det inte var någon idé att träna under tiden han var skadad.

“Det är som att vara Zlatan och lira fotboll med bara ett ben.”

När han nu gör sig redo för comeback är frågan om han kan komma tillbaka på samma nivå som tidigare. Jesper Parnevik är Sveriges mest framgångsrike golfspelare genom tiderna – som bäst rankades han som sjunde bäst i världen.

“Jo, det måste man tro. Annars skulle jag inte klara av att hålla på och gå upp fyra på morgonen för att styrketräna”, säger han.

Närmast stundar kvaltävlingar för att kunna komma med på de stora tävlingarna, det är ju ett antal år sedan han var i sitt livs bästa form.

Att han skulle spela i den här åldern trodde han inte när han var yngre.

“När jag var 30 så sa jag att om jag är fyrtio och spelar golf då är jag en idiot”, säger den 47-årige Jesper Parnevik och ler åt det hela och säger sedan:

“Saker ändrar sig. När man fyller 50 finns det bra tourer för 50-plussare som är på en bra och hög nivå.”

Jesoper Parnevik tar in lunchnotan. Hustrun Mia har redan begett sig hemåt med barnen och resten av entouraget.

Sedan hoppar han in i baksätet på vår hyrbil och vi åker till familjens bostad som ligger bara några minuter bort.

På vägen frågar jag vilken golfbana som är bäst i Sverige.

“Jag tycker Bro-Hof utanför Stockholm är bra”, säger han innan vi svänger upp på garageavfarten.

Det är trångt med bilar även om hans egen BMW-cabriolet står under tak i garaget.

Från gatan tycks husfasaden smälta in bland de omgivande husen. Till höger om dörren hänger skylten “Casa Mia”. Innanför är det allt annat än normalt – enorma våningsplan öppnar sig och nedanför syns en brygga med familjens båt. Efter familjens medverkan i svensk tv är hemmet numera rikskänt.

“Det var jag som köpte det”, säger Mia Parnevik själv om namnet på huset och bjuder på ljus lager från den fullskaliga baren som finns våningen nedanför.

“Efter 20 år av resor och att bo på hotell hade man en idé om hur man ville ha saker”, säger hon sedan.

Hon har inrett och lett byggandet som tog ett och halvt år.

När vi sätter oss vid det stora bordet utomhus blickar Jesper Parnevik ut mot havet och får syn på något.

“Åh, en delfin. Mia! Kolla en delfin”, ropar han in mot huset.

Barnen kommer ut, ombytta till badkläder och med kompisarna leker de i vattnet nedanför huset. Snart är en av familjens två jetski i gång.

Sonen Phoenix vänder tillbaka till pappa för att förklara han satt på jetskin för fort så att badbrallen var nära att åka av. Phoenix sätter av mot havet igen.

“Sådant här hann jag aldrig med tidigare”, säger Jesper Parnevik och slår fast att avbrottet från golfen gjort att han hunnit umgås med familjen.

Jesper Parnevik började tidigt spela golf. Hans tv-kände far, Bosse Parnevik, var tokig i golf och anlade både green och driving range på tomten. Den unge Jesper sköt ut flytande bollar i sjön bakom huset. Redan som 15-åring reste han till USA för att spela golf. Han återvände till Florida och bosatte sig som 19-åring i Palm Beach och fick ett tvåårigt golfstipendium för att läsa på college. Varför hamnade han här? “Sven Tumba var här tidigt”, säger han om vännen och ishockey- och golflegendaren.

När Jesper Parnevik kom till USA var det vid en tidpunkt då golfspelare var frifräsare – det kunde pågå tävlingar, men ändå dracks det och röktes, kost var inte så noga.

“Så kom vi svenskar som var seriösa, höll koll på mat och tränade på gym”, minns han.

Sedan dess har sporten professionaliserats. Konkurrensen är hårdare och därmed får alla kämpa mer. På den tiden räckte det att spela in mindre belopp för att behålla sitt kort, konstaterar han som kommer att få kvala till tävlingar.

Sin första bostad i USA köpte han i collegeorten Lake Worth i Palm Beach. Då liksom nu var det en bostad som överskred hans budget.

“Jag har alltid köpt mer än vad jag har haft råd med. Det var en motivation att jobba hårdare”, säger han.

Han skrattar själv åt att hans första lägenhet är ett så amerikanskt exempel i sitt positiva anslag – något som hade kunnat höras från motivationscoacher eller självhjälpsböcker.

“Jag joggade förbi den lägenheten varje dag och tänkte – drömde – att den ska jag ha råd att köpa. Och så blev det.”

Från 1984 bodde han i Florida i omgångar, men det var först 1994 som han, 29 år gammal, flyttade hit på heltid. Ungefär därom-kring lyfte också karriären som golfproffs.

År 1994 och 1997 var han nära att vinna British Open, men fick nöja sig med en andra-plats. Sammanlagt har han vunnit fem tävlingar på PGA-touren och fyra tävlingar på Europatouren. År 2000 rankades han som världens sjunde bäste spelare – samma år köpte familjen huset vi sitter i just nu. Det ryktades om en prislapp på 90 miljoner kronor.

På golfbanan blev han känd för sin excentriska klädstil där han i motsats till andra spelare – som inte ville få solen i ögonen – i stället böjde upp kepsskärmen för att sola ansiktet. Och så bar han golfkläder med skandinavisk smal silhuett. Ett av företagen han samarbetade med var nystartade J Lindeberg – och de rosa golfbyxorna blev en bild som många fortfarande har av honom som golfspelare.

Det var runt 1997-1998 som han blev J Lindebergs ansikte utåt och när försäljningen lyfte gick det så bra att bolaget inte hade kassaflöde nog att betala den utlovade provisionen.

“J Lindeberg var det hetaste märket i världen. Rolling Stones, U2 – alla ville ha kläderna men de gick inte att få tag på”, säger han.

I stället för pengar fick han aktier. Han kvarstod som delägare under många år och när det blev ett stort bråk mellan grundaren Johan Lindeberg och investerare som hade tagit en allt större del av bolaget, tvingades grundaren bort år 2007.

“Ett mysterium hur det där gick till”, säger Jesper Parnevik som blivit god vän med Johan Lindeberg.

De har båda jämnåriga barn som träffas på loven i New York där Johan Lindeberg bor med sin familj.

Till följd av ägarbråket stämde Jesper Parnevik bolaget J Lindeberg på ersättning.

“Det var ju lite märkligt att stämma ett bolag där man själv var aktieägare”, säger han och berättar att stämningen rann ut i sanden när han sålde sina återstående aktier i samband med att majoritetsägaren Proventus år 2011 sålde till en grupp privatpersoner med bakgrund inom modebranschen.

Alldeles nyligen har Jesper Parnevik tecknat sponsringsavtal med Cobra Puma Golf – kläder han bär denna dag. Bortsett från sponsringsavtal och annat har golfaren Parnevik spelat in över 125 miljoner kronor i prispengar. Själv tonar han ned de ekonomiska framgångarna utanför golfbanan.

“Mitt motto har varit att köpa dyrt och sälja billigt”, säger han om sina investeringar och skrattar.

Under åren av frånvaro, för att lösa sitt kassaflödesproblem, har han sålt av aktier i bolag där han tidigare investerat. Ett av de bolagen, där han fortfarande är aktieägare och tror på – fram tills nyligen var han styrelseledamot – är naturläkemedelsföretaget Lifizz.

“De har bara funnits i butik några veckor. Det ska bli kul att se hur det går!”

Det väckte stor internationell medial uppmärksamhet kring Parnevik när han tog parti för Tiger Woods hustru Elin Nordegren i samband med deras skilsmässa häromåret. Hon var tidigare familjens barnflicka och de har fortfarande bra kontakt.

“Hon var faktiskt här häromdagen”, säger och senare när vi står på en terrass högst upp i huset pekar han ut hennes närliggande hus.

Det har gått historier om att det var Jesper Parnevik som presenterade henne för Tiger, men han konstaterar att de nog träffades på någon tävling.

Jag frågar om hans relation till Tiger Woods.

“Vi har spelat nio hål tillsammans. Vi har aldrig riktigt varit kompisar”, säger han.

“Tiger är kanske den bäste som någonsin spelat golf. Ändå var det så att när hans fokus inte var på topp så gick det inte”, säger han och berättar att han nu varje dag arbetar för att komma upp till sin toppnivå.

“Det handlar inte bara om fysisk förmåga utan om hela paletten. Du kan ha 99 procent rätt, men ändå inte lyckas. Marginalerna är så små. Du måste vara 110 procent, allt måste stämma. När du vaknar ska du tänka golf, innan du somnar ska du tänka golf. Du måste nästan vara fanatisk.”

Det finns en nära koppling till extrema prestationer i företags- och sportvärlden. Han har svårt att sätta ord på hur ett totalt fokus yttrar sig på golfbanan.

“Det är svårt att förklara. Lite som den rosa elefanten i rummet – när du vet om den går det inte att tänka på något annat. Man måste vara galen för att kunna fokusera så fanatiskt. Zenbuddister skulle aldrig lyckas med någon sport.”

Vid sidan av golfen har Jesper Parnevik varit, ja vad ska man kalla det – ovanlig. Han åt hälsovådlig vulkansand i tv-sända talkshow, höll en mineraldiet som han marknadsförde och sedan lämnade. Och häromåret blev det en viral framgång på nätet när han med familj och några golfstjärnor gjorde en egen musikvideo med sydkoreanska artistens PSY:s låt “Gangnam style”.

Han berättar att han är nyfiken av sig och kan bli uppslukad av nya intressen. Som videoredigering, att han kan bli sittande vid datorn i timmar. Där han klipper ner timslånga hemmavideor som ingen vill se.

“Jag tror inte jag någonsin har sett vår bröllopsvideo som är två timmar lång”, säger han och jämför med de nedklippa versionerna som ses gång på gång.

Han gillar också sådant som “provocerar tankarna, ger en tankeställare”, som han uttrycker det och nämner TED-föreläsningar på nätet. Två andra intressen, och kanske oväntade för en golfspelare, är boule och bridge.

“Det är helt nya världar som öppnat sig. Bridge är fantastiskt, som schack med kort-lek”, säger han.

Trots att familjen Parnevik bott länge i USA ligger Sverige fortfarande varmt om hjärtat. Det är främst svenska högtider som firas och familjen bor i radhuset i Åkersberga varje sommar – de går från Floridas 1 400 kvadratmeter till 160. Hustrun och barnen brukar stanna över loven i tio veckor, själv hinner han bara med två tre veckor.

Sedan säger han att det inte är otänkbart att de kommer flytta tillbaka till Sverige – tids nog.

“99 procent av alla utlandssvenskar åter-vänder till Sverige när de blivit gamla nog. När jag var i New York åkte jag med en taxichaufför från Sibirien. Han sa att efter han tjänat pengar kommer han att återvända till sin hemstad. Vi är alla som laxar – simmar med strömmen.” â– 

EMANUEL SIDEA

FAKTA/JESPER BO PARNEVIK
Född: 7 mars 1965 i Stockholm.
Familj: Hustrun Mia, döttrarna Peg (född 1995), Penny (1997), Phillippa (1999) och sonen Phoenix (2001).
Bor: I Jupiter i Florida cirka två timmars bilfärd norr om Miami.
Studier: Två års golfstipendium på Palm Beach Junior College i Lake Worth i Florida.
Resultat i urval: Tvåa i British Open 1994 och 1997, 14:e plats i US Open 1998, 5:e i PGA 1996 och 20:e i US Masters 2001.
Toppnotering: Världsrankning på sjunde plats 2000. Efter den långa bortavaron har han i dag ingen rankning. Vinstpengar: 15,3 miljoner dollar, motsvarande 125 miljoner kronor (omräknat till samtida dollarkurs). Ej inräknat sponsringsavtal och liknande.
Intressen: Boule, bridge och “tankeväckande grejer”.