BLÅGUL INTERNETFEBER I BERLIN

Kreativiteten flödar och självförtroendet är på topp hos tiotusentals nätentusiaster som jobbar för svenska entreprenörsbolag i Berlin. Men investerarna är få och den stora förebilden, svenska Soundcloud , håller sig undan. Följ med till trendiga Silicon Allee där alla tror att de sitter på nästa Spotify.

(Veckans Affärer 13 juni 2013)

I Hitlerjugends tidigare högkvarter vid Alexanderplatz sitter Luis-Daniel Alegría och en lång servitör serverar honom en pizza med prosciutto. Utanför smattrar regnet, sorlet från matgästerna dränks av en pianist. Denna Bauhausbyggnad, som ef- ter andra världskriget blev kommunistiska partiets högkvarter, är i dag design- och medlemsklubben Soho House fyllt av sviter, pooler, barer och klubbar. Högst upp på terrassen finns en pool. Ingen badar denna kväll.
Klubbhotellet riktar sig till en hipp elit av entreprenörer, konstnärer, affärsmän, mediearbetare och kändisar. Fotografering är förbjuden, liksom mobiltelefoner.

“De vill inte att folk ska sitta och arbeta här utan i stället prata”, säger Luis-Daniel Alegría och hugger in på pizzan.

Han lämnade Sverige för tre år sedan för att bli internetentreprenör. Tillsammans med tre andra killar lanserades tjänsten i slutet på 2012.
“Vamos ska revolutionera sättet man upptäcker evenemang på”, säger han.

Baserat på var du befinner dig föreslår deras app alla tänkbara evenemang: konserter, afterwork, kontorsmingel, stadsfes- tivaler, föreställningar eller releasefester. Tjänsten kan kopplas samman med ditt konto på Facebook och därmed få veta vilka evenemang ens vänner besöker samtidigt.

“Om vi inte vet vad vi ska göra i kväll är det bara att ta upp mobilen och på ett ögon- blick får man idéer”, säger han och tar fram telefonen, trots förbudet.

Han konstaterar att fem av hans vänner ska till en fest i närheten. När han klickar in på evenemanget fylls skärmen med bilder från fototjänsten Instagram. Fotona är färggranna och med mycket folk. Den skeptiske kan fråga sig hur man ska tjäna pengar på det. Luis-Daniel Alegría ler stort åt frågan som han fått många gånger.

Marknaden för bokningar av evenemang är värd åtskilliga miljarder dollar. Tar man bara en liten andel så handlar det om stora belopp. Enligt affärsplanen ska bolaget år fyra omsätta över 60 miljoner euro, motsvarande mer än 500 miljoner kronor.

Ännu är man bara i uppstartsfasen. Fram tills nu har de klarat sig på startkapital från vänner, familj och det tyska e-handelsföretaget Daily Deal på vars kontor Vamos sitter. Bolaget drivs sparsamt och lönerna har varit spartanska: 400 euro per månad.
”Det blir en del kebab”, säger han och ler.

Han tittar ut över lokalen och slår fast att skjortor inte är populärt och att det bland många i Berlin finns en misstänksamhet mot kostymnissar. I andra delar av världen nekas man inträde till klubbar som denna om man inte är hel och ren, här gäller det omvända.

”En gång när jag skulle till en klubb fick jag inte komma in för att jag hade på mig en skjorta”, säger han och tillägger:
”Jag tog av mig skjortan, då gick det bra.”

Vamos lanseringsplan är klar. Avtal har skrivits med ett par olika bokningsföretag som Ticnet om att de ska lägga in sina evenemang i appen, där de i nästa skede också ska sälja biljetter. Vamos vill vara mellanhanden dit användare vänder sig för att med ett klick köpa biljetter direkt i mobilen – i stället för den omständliga process som onlinebokningar annars kan vara.
Frågan är om affärsidén och plattformen är tillräckligt intressant för investerare att satsa på. De söker en halv miljon euro, alltså cirka 5 miljoner kronor för att kommersialisera tjänsten. Kapital de vill få in inom två tre månader.

”Vi pratar med alla möjliga tänkbara investerare”, uppger Luis-Daniel Alegría och tillägger att alla propåer är intressanta just nu.

Han leder oss fram till Rosenthal Platz där hans mobil med Vamos pekat ut att det ska finns ett mingel eller en fest av något slag. På innergården till internetföretaget Barcoo är ett hundratal personer samlade.

Regnet har avtagit och i en barnpool har det bunkrats upp med ölflaskor.
Två tjejer kommer fram till honom och frågar om inte han var på ett event på Googles kontor i går kväll. Jo, det var han. Det visar sig att de jobbar med en internetsökmotor för bilpoolföretag.

En av tjejerna vänder sig mot mig:
”Så, vilket internetföretag jobbar du på?”

DET ÄR SÖNDAG kväll och 500 personer i publiken när tyska Axel Springers vd Mathias Döpfner stiger ut på scenen för att frågas ut av den brittiske IT-journalisten Milo Yiannopoulos, en provokatör känd för att ha fått sparken från ett antal brittiska tidningar.

Internetevenemanget Hy är ett av många som årligen arrangeras i Berlin. Flera kända branschprofiler är här och mediekoncernen Axel Springer står för halva kostnaden.

På scenen försöker Milo Yiannopoulos skapa en uppsluppen stämning och erbjuder ett glas vitt vin som Mathias Döpfner tar emot och smuttar på.

“Servera vin hade man inte kunnat göra i våra tv-program”, säger han och inleder därefter en lång monolog om hur viktig internetverksamheten är för hans bolag.

Han verkar vara ute efter att få valuta för de pengar han satsat på evenemanget när han enbart lovordar sina internetverksamheter.

Åhörarna skruvar på sig, men lyssnar tålmodigt.

Nya gäster kommer in på scenen. De håller också monologer. Luften rör sig knappt.

Milo Yiannopoulos är nedsjunken i sin stol med sin Ipad. Folk börjar vrida sig i stolarna.

När mer än en timme gått har närmare halva publiken troppat av till den fria baren utanför.

“Snacka om att fånga sin publik”, säger en som går ut.

Intill den runda baren står Gen Sadakane, en av grundarna till Eyeem, en fototjänst för mobiler som liknar den mer kända Instagram – ett bolag som köptes av Facebook förra året för 1 miljard dollar.

Han är från Japan och frågar varifrån jag är.

“Du också? Det är för många svenskar här! Nej, jag menar: det är för många svenska killar här. Fler tjejer får gärna komma hit”, säger han och skrattar gott.

Faktum är att de senaste åren har allt fler svenskar packat ned sin laptop och flyttat till Berlin för att starta internetbolag. Överallt finns företag som drivs av svenskar och tilldrar sig uppmärksamhet från investerare.

Britten David Knight har stenkoll på bo-lagen. Han har tidigare jobbat med Der Spiegels engelskspråkiga utgåva, i dag driver han Silicon Allee, en blogg för affärsnyheter och uppdateringar av vad som händer bland internetföretagen i staden.

Det berlinska internetklustret kallas just Silicon Allee, med anspelning på den amerikanska motsvarigheten. Enligt en siffra finns över 1 500 internetbolag i staden och många av dem är baserade nära Rosenthal Platz. Kaféet St Oberholz är en samlingsplats för de som ännu inte skaffat sig ett kontor.

Soundcloud är ett av många bolag som börjat med att sitta där när bolaget grundades 2007. Det har också en särskild position bland stadens internetföretag.

“Det mest kända bolaget här är Soundcloud”, slår David Knight fast.

Jag frågar hur han uppfatttar situationen med bristande kapital – att ett bolag som Vamos som ännu inte lyckats resa kapital ändå inte tycks vara alltför stressade.

“All finansiering här är ett spel”, svarar han.

Under den globala IT-yran runt år 2000 flödade kapitalet, i dag är det inte lika tillgängligt. I Berlin finns nästan bara affärsänglar. Investerarna hittar man i London eller USA. Orsakerna till detta är flera.

Colette Ballou har en teori. Hon är en amerikansk pr-kvinna baserad i Berlin – en av få kvinnor i branschen – som arbetar med ledningsgrupperna hos de riktigt stora internetföretagen. Hon antyder samarbete med bland andra Facebooks Mark Zuckerberg och Sheryl Sandberg.

“Här i Berlin är det för mycket fokus på e-handel”, säger hon på bred amerikanska.

Hon menar att det gjort att investerare som inte vill gå in i den typen av affärer inte lockas hit och det leder till att även de mindre bolagen har svårt att få kapital.

En annan förklaring är att det inte blivit något riktigt stort – vare sig bolag, exit eller misslyckande.

“Berlin really needs some big failures!”, säger hon.

Plånböckerna finns i London och därifrån görs också investeringar. Till exempel satsade Niklas Zennströms investeringsbolag Atomico, baserat i London, i slutet av år 2011 cirka 28 miljoner kronor i tyska 6Wunderkinder, som står bakom en mobiltjänst för grupparbete – Wunderlist – som enligt firman redan har fyra miljoner användare.

Det finns bara enstaka investerare baserade i Berlin. Max Clausen jobbar på Earlybird, ett tyskt riskkapitalbolag med kontor precis vid Rosenthal Platz. De har nyligen stängt sin första fond.

Han menar att den ensidiga bilden av att internetbolagen i Tyskland bara sysslar med okreativa kopior av amerikanska tjänster kan vara en förklaring till bristen på kapital, att investerare därför har avskräckts.

Earlybird har investerat i ett bolag med svensk koppling, Deliveryhero grundat av Niklas Östberg, en svensk baserad i Zürich. Men att ge sig in i själva driften av e-butiker är inte aktuellt.

“Vi är inte inne i e-handelsföretag för vi tror att det finns större värden att skapa i andra tjänster”, säger Max Clausen och avslöjar att de nyligen investerat i ett svensk bolag – Omnicloud i Stockholm.

“Oj, jag försade mig nu”, säger han med ett pillemariskt leende under sin röda kalufs.

Harry Briggs på Balderton Capital i London instämmer om att det i Europa saknas kapital till internetbolag.

“Det behövs fler som oss, med djupa fickor”, säger han och slår fast att även han föredrar internetbolag i Sverige framför de här i Berlin.

“I Stockholm är det färre uppstartsbolag men av högre kvalitet. Här i Berlin finns många livsstilsentreprenörer”, säger han och förklarar att det är många som vill leva ett visst liv framför att driva och kommersialisera bolag.

“Vi siktar på att hitta nästa miljardföretag och jag tror att vi hittar det i Stockholm.”

Balderton har investerat i bland annat Tictail, vars affärsidé är att låta vem som helst öppna en onlinebutik. Carl Waldecrantz, vd och grundare, har valt bort Berlin som bas.

“Jag är en stark förespråkare av Stockholm”, säger han.

“Några av världens bästa utvecklare och designer finns i Stockholm. Det är den stad som levererat flest framgångssagor – Spotify, Skype, King och My SQL som förvisso var från Uppsala. Berlin har en bit kvar innan den nivån”, säger han och tillägger att han ofta besöker Berlin och betraktar hela Europa som en och samma scen.

“I fredags vaknade jag i London, höll en föreläsning i Stockholm och gick och lade mig i Berlin.”

Blott ett stenkast från internetklustrets hjärta vid Rosenthal Platz sitter Chris- tophe Maire, en schweizisk internetveteran. År 2004 startade han karttjänsten Plazes som han 2008 sålde till mobiljätten Nokia. Försäljningen gav en rejäl slant. Pengar han i dag använder till såddinvesteringar genom sitt Atlantic Ventures. Han gillar Berlinföretag – av de nuvarande fjorton investeringarna är bara en utanför staden. Internetaffärssajten Techcrunch har korat honom till den bästa affärsängeln i Europa två år i rad – 2011 och 2012.

“Jag har varit aktiv inom teknologi under lång tid och kan säga att det är extraordinära tider just nu, för tekniken och infrastrukturen har mognat och det är nu många industrier omvandlas av tekniskt driven innovation. Det förändrar sättet som företag organiserar sig, hur man arbetar och lever. Ta bara Airbnb och Uber, de förändrar sättet som en marknad fungerar.”

Airbnb gör alla med en säng, rum eller lägenhet till potentiella uthyrare av logi och Uber är ett lyxigare webbdrivet taxiföretag. Bägge bolagen har motarbetats av hotell- och taxibranschen.

“Så det är en fantastisk tid att vara entreprenör!”

Flertalet investerare och entreprenörer har beklagat sig över att Berlin dras med ett rykte som icke-innovativt, och att internetbolaget i Tyskland är för e-handelsfokuserade.

Kritiken riktas mot Rocket Internet, bolaget som Samwer-bröderna Oliver, Marc och Alexander byggt upp närmast som en kopieringsmaskin av framgångsrika tjänster på andra marknader. Stenbecksfärens Kinnevik äger direkt och indirekt cirka en fjärdedel av Rocket Internet.

Kritiker menar att Rocket Internet lider av bristande innovation, att bolaget sysslar med tråkig webbaserad postorder och svär-tar ner Berlins rykte som internetstad. Christophe Maire delar inte den kritiken.

“De har fortfarande gjort gott genom att skapa stora förändringar. Alternativet hade varit att vänta tills amerikanerna expanderar till Europa”, säger han.

“Personligen brukar jag ställa mig bakom tjänster som är unika och skapar något nytt, men vad Rocket har gjort är inget annat än spektakulärt.”

Rocket Internet står för en stor del av sysselsättningen bland de tyska internetbolagen.

“Bara i Berlin har de 15 000 anställda”, säger han om det medieskygga bolaget.

Rocket Internet själva har inte besvarat upprepade förfrågningar om intervju med Veckans Affärer. (Se också sid 22-41.)

Själv har Christophe Maire investerat i ett par svenska internetföretag: Soundcloud, Readmill och Loopcam. Readmill sysslar med att bygga en e-läsare med sociala funktioner såsom delning av vad man läser mellan vänner och bekanta.

Soundcloud sysslar med ljud, men Loopcam då?

“Loopcam kommer att förändrar LOL-spacet”, säger Christophe Maire.

Vad är ett LOL-utrymme? För att för-söka förstå åker vi till Neukölln.

EFTER CIRKA TIO minuters tunnelbanefärd från Christophe Maires kontor når man Neukölln, ett arabiskt-turkiskt område som är allt mer populärt och snabbt håller på att gentrifieras. Loopcam hyr två våningar i en fastighet.

Grundarna Tor Rauden Källstigen, Martin Ström (baserad i Stockholm) och Martin Löfqvist har tagit fram Loopcam. Redan har 250 000 laddat ner deras app. Hur många som använder den vill de inte säga. Denna dag är formgivaren Andreas Jonsson på kontoret.

Både Tor Rauden Källstigen och Martin Löfqvist har en bakgrund från reklamvärlden och har tidigare upppmärksammats i internationell press för sitt företag Noko Jeans som tillverkade kapitalismens urprodukt jeans i det stängda, kommunistiska Nordkorea.

Sedan 2011 driver de Loopcam – en mobiltjänst för att skapa roliga animationer. Att Loopcam ska förändra vad Christophe Maire kallade LOL-utrymmet, som bygger på den engelska förkortningen LOL (skrattar högljutt), handlar om att roliga animationer eller så kallad loopar.

“Just nu jobbar vi för att hitta vilket som är det optimala sättet att kommunicera genom loopar, och få det att växa stort”, säger Tor Rauden Källstigen.

Såddfinansering på ett par hundratusen euro har de fått från nämnda Christophe Maire och Passion Capital i London. Men även från Soundclouds vd och medgrundare Alexander Ljung.

Roliga videoklipp på Youtube blev en framgång, kan roliga animationer på Loopcam också bli en affärsmässig framgång?

Varumärkesföretag har redan betalat för att få använda deras plattform.

“Det har gjort att vi inte behöver ta in nytt kapital på ett tag”, säger Tor Rauden Källstigen.

I takt med att intäkterna ökar börjar en affärsmodell att skönjas. Varumärkessamarbeten är en modell hos även Soundcloud, där stora företag som vill använda tjänsten kan bli partner mot en kostnad. Men kommer det att räcka?

För att förstå internetbolag måste man också känna till deras kulturella historia. De är sprungna ur en nördkultur med extremt smarta programmerare. Ena dagen skriver de javascriptkod, andra dagen programmerar de Ruby on Rails och pillar samtidigt med formgivning. De är smarta och vet om det, samtidigt som de fascineras av bilder på skojiga katter och inte drar sig för att skylta med klistermärken på sina datorer. Detta mixat med en frigjord studentikos alkoholkultur. På Facebook i USA har det länge varit känt att spritflaskor ligger framme, fritt att konsumera.

Här i Berlin, när det inte konsumeras sprit, dricker alla koffeindrycken Club-Mate på de otaliga event som arrangeras. Just den starka mötestraditionen har många företag också växt fram ur. Till exempel startade Vamos med att man bjöd in till ett hackathon, där vänner och bekanta tillsammans under en begränsad tid fick försöka programmera sig fram till en ny tjänst kring vilket det sedan kan bildas ett bolag. Andra internetföretag har liknande historier. Mötena kan ta sig i många olika former och kallas meetup, hackathon, hack, session, standup eller fireside chat – allt som egentligen handlar om att träffas för att prata.

Nils Westerlund på Howdo samlar sina kolleger till en standup (ståmöte) varje morgon klockan halv elva.

Denna tisdag är många utomlands och på det nya kontoret är bara Nils Westerlund och Alessandro Contini på plats, plus två dussin anställda på Etsy som de delar kontor med. På sin laptop sätter Contini i gång ett konferenssamtal. Över Skype hörs de Howdoanställda, Juan i Buenos Aires, Edward i Stockholm, medgrundaren Emma Rose Metcalfe i England, Aakriti nära Delhi. Sofia är på ett flyg mot Stockholm. Syftet med det dagliga mötet är att alla kortfattat berättar vad de gjorde i går, vad de ska göra under dagen och vad de behöver hjälp med. Nils Westerlund börjar med att säga att han i går var på Hykonferensen och bland annat träffade en av grundarna till Kickstarter, och slår fast att det är en bra kontakt.

Han rundar av med att säga vad som händer framöver, att han under dagen ska syssla med bokföring.

“Och sedan måste jag ordna med försäkring för kontorslokalerna”, säger han.

Efter att alla gjort en liknande redogörelse, bryter man upp och alla övergår till att jobba på var sitt håll.

Nils Westerlund kom ner till Berlin 2008 för att jobba som technoproducent, lockad av musiklivet här. Han fick praktikplats på Soundcloud och därefter jobb när de bara var 7-8 anställda. Han blev kvar i tre år.

När han åkte hem till Stockholm för att göra klart den tilltänka masterexamenen i filosofi och exprimentell musik hade han in-sett att efter åren i Berlin var det andra kunskaper han behövde.

“Jag tog i stället en master i ekonomi på Stockholm School of Entrepreneurship.”

Han hade lärt känna Emma Rose Metcalfe på Konstfack och tillsammans skapade de sitt internetbolag Howdo. En plattform för att skapa och lära sig genom miniguider. Det kan handla om hur man lagar en cykelpunktering, snickrar ett bord eller trycker en t-tröja.

“Det kommer att ske en rörelse mot ett mer meningsfullt innehåll på internet”, säger han.

Han menar att användare på Facebook och Instagram som delar med sig av bilder på solnedgångar och blommor har ett övergående värde medan lärorika saker har ett värde som ökar över tid. Folk vill lära sig saker och dela med sig av dessa, menar han.

“Det mesta som delas på nätet har inget större värde. Där ser vi att det nu sker en kulturell förändring. Att det inte längre är pinsamt att vara en tönt och att man vill konsumera meningsfulla saker. Något man lär sig av.”

Han ger ett exempel på en snickare i Cleveland i USA som lade upp en miniguide på hur man bygger skrivbord med lite smarta tips och trick. Många tittade på miniguiden, vilket ledde till att snickaren fick så många beställningar att det numera är kö för att få köpa hans skrivbord.

“Detta är också del av en större trend, att varje person är en marknadsplats”, säger han.

Howdos guider består av ett antal foton parade med ljudinspelade instruktioner. I slutet av oktober förra året lanserades plattformen och samtidigt offentliggjordes att Howdo fått såddfinansiering. Tunga branschprofiler har satsat pengar, dels affärsängeln Peter Read, dels Wellington Venture Capital i London under ledning av Daniel Waterhouse, som är erkänd för sin tidigare investering i Spotify.

“Daniel Waterhouse var en av anledningarna till att vi valde Wellington. För oss var det viktigt att de förstår plattformen.”

Sedan har man också fått finansering av Hongkongmiljardären Li Ka-shing – som dessutom har gjort lyckosamma investeringar i Facebook. De har inte gått ut med storleken på investeringen.

Hur gick det till att få världens åttonde rikaste person på tåget?

“Tja, vi har introducerats genom kompisar på Soundcloud”, säger Nils Westerlund och ler.

En annan miljardär har också uppvaktat det lilla bolaget med åtta anställda.

“Vi kan säga så här: en svensk, blågul möbeljätte har visat intresse för oss”, säger han och ler ännu större.

Att använda sig av deras plattform för att skapa guider till hur man sätter ihop möbler är inte en otänkbar funktion.

Partnerskap med storföretag är en möjlig intäktskälla. Har inte investerarna frågat hur ni ska tjäna pengar?

“Nä. Jag har också tänkt på det när vi träffar dem – vill de inte höra våra tankar om hur vi ska tjäna pengar?”

Han förklarar att investerarna ser det som en senare fråga, att de just nu får fokusera på att bygga upp plattformen.

“De låter oss exprimentera i det här utrymmet.”

Nystartade företag som Howdo, Loopcam och Vamos letar sin publik, sin funktion och sin position. Inte alla klarar av att ta steget vidare och den tongivande Soundcloud drar ifrån alltmer i storlek.

Att Soundcloud haft en stor påverkan på de andra internetföretagen baserade i Berlin råder ingen tvekan om.

En eftermiddag när jag träffar svensken Per Muerling, medgrundare av Itembase som är en organiseringstjänst för alla dina ägodelar med en digital motsvarighet av det du köpt där man dessutom får garantibrev, brukanvisningar och manualer. Itembase har fokuserat direkt på de stora marknaderna: Tyskland, Frankrike, Storbritannien, USA och har redan 250 000 användare. Han konstaterar att de nu måste röra sig fort och att de kommer att sätta upp ett kontor även i USA. Det är ännu inte klart om det blir i Silicon Valley.

Hur träffade Per Muerling de två andra grundarna?

“Soundcloud anordnade en lunch – internetföretagen här brukar göra det – så det var där vi träffades”, säger han i förbifarten.

TROTS ATT NÄSTAN alla talar om det svenska internetbolaget Soundcloud så syns bolaget inte till i Berlin. Den snabba tillväxten det senaste året har sysselsatt grundarna Eric Wahlforss och Alexander Ljung.

Bolaget har hyllats och vid ett flertal tillfällen har det spekulerats i att stora IT-jättar som Google eller Apple skulle vara intresserade av ett förvärv.

Ena dagen får jag höra att de är i New York, där firman håller på att starta ett kontor. Eller att de ska var på något av de andra kontoren i Bulgarien, London eller San Francisco.

Christophe Maire uppger att de flyttade ut från hans lokaler i förra veckan. Fram till dess har de haft anställda utspridda på fyra olika adresser i Berlin eftersom de växt så snabbt att de inte kunnat hitta ett gemensamt kontor.

Det visar sig att de är i Istanbul – någon har sett bilder av Eric Wahlforss på Facebook vid demonstrationerna på Taksimtorget.

Samtidigt som jag är högst upp i tv-tornet i Berlin, på 210 meters höjd, får jag tag på Alexander Ljung på telefon. Han konstaterar att det är en del resor till de olika kontoren.

“Men vi i försöker hålla alla på en plats i Berlin”, säger han och tillägger att varje kontor fyller en funktion. London, New York och San Francisco för att vara nära de stora partnerbolagen som fyller på med innehåll och investerarna. Bulgarien för att rekrytera programmerare från Östeuropa. Någon anledning till att öppna kontor i Stockholm ser han inte.

Han tycker det är kul att Soundcloud blivit det mest kända internetbolaget i Berlin och att de till stor del har varit drivande i utvecklingen.

“När vi flyttade hit var det inte så mycket prat om Berlin. När vi först kom hit gillade vi känslan av punk- och teknikscenen. Och det känns som att Berlin är som en uppstart i sig”, säger han och tillägger: “Det som är coolt är motkulturkänslan, att folk vill göra saker och ting annorlunda här.”

Varje minut läggs det upp tio timmar ljud på Soundcloud. Att användare lättare ska hitta bland denna mängd ljudmaterial har varit prioriterat, enligt Alexander Ljung och den uppdaterade formgivning som rullades ut i slutet av 2012 har genererat en ökad tillväxt.

Soundcloud har i dagsläget 200 anställda varav ungefär hälften sysslar med teknisk utveckling. Det har gått fort sedan starten 2007. Ett problem är rekrytering.

“Nu när vi börjat skala upp har vi märkt att det är svårt att rekrytera folk som har erfarenhet av att arbeta i hypertillväxtföretag.”

Bolaget har vuxit till att i dagsläget nå över 200 miljoner människor varje månad.

“Soundcloud börjar bli en del av hur samtida kultur skapas”, säger han och spår att de kommer att gå om Youtube i storlek. Han påpekar att konsumtion av video är inget man kan göra samtidigt som man gör andra saker – lyssna däremot kan man göra i bilen medan man gör annat.

“Youtube är i dagsläget världens tredje största sajt och de växer fortfarande otroligt snabbt, men samtidigt tycks de bara vara i början. Att lyssna på världen, den typen av plattform har saknats på webben trots att det är enklare att skapa ljud än video.”

Han tror att ett par stora plattformar kan finnas på nätet och att Soundcloud kommer vara en av dessa.

“Vi kommer att gå om Youtube i storlek.”

Hur lång tid har ni fått på er från era ägare? De vill väl få tillbaka sina pengar på sikt?

“Nja. Alltså vi har en grym styrelse med många rockstjärneinvesterare. Det som är coolt är att med den kalibern så tänker de inte i de banorna. När man nu kan vara med och bygga en del av internet så tänker man inte hur många år det ska ta, ett år hit eller dit.”

Hur länge ska de arbeta med Soundcloud?

“Hela våra liv har vi haft en fot i techvärlden och en fot i konstvärlden, så det här är något vi vill göra. Och nu när vi bygger en del som definiererar en del av internet tänker vi att vi bara fortsätter och fortsätter.”

DE TIDIGARE 500 deltagarna från söndagskvällens Hykonferens har decimerats till 150 entreprenörer och investerare som nu ska bjudas på middag i Kreuzberg. Ett femtiotal sitter redan till bords inomhus, på terrassen minglar Christophe Maire samtidigt som solen går ner intill stadens kända tv-torn.

Att det inte skett en stor exit i Berlin har nämnts som en begränsande faktor för stadens internetbolag. Han konstaterar att de som satsar här håller i sina investeringar i åtta år och tillägger att siffran är från mycket säkra källor.

Betyder det att du som var en tidig investerare i Soundcloud kommer att stiga av om några år?

“Jag var tidigt inne i Soundcloud och jag är med till det bittra slutet”, säger han och ler stort.

Innan han går in för att sätta sig till bords berättar han att han vet att Vamos söker kapital.

Är du intresserad?

“Jag är skeptisk till platsbaserade tjänster på grund av min bakgrund inom dessa”, säger Christophe Maire kryptiskt och antyder att han ser möjliga hinder som Luis-Daniel Alegría och hans tre kompanjoner ännu inte ser. Men han lämnar ändå en öppning.

“Om de ger sig in i sistaminutenförsäljning av biljetter är det en annan sak. Som du vet finns det liknande tjänster för till exempel hotellrum. Gör de det, då kan det bli mycket intressant.”

EMANUEL SIDEA

FAKTA/VAMOS
AFFÄRSIDÉ: Mobil applikation som tipsar om närliggande evenemang som ens vänner ska gå på.
GRUNDARE: David Prentell, Luis-Daniel Alegra, Erik Collinder, Jens Dressler.
STARTÅR: 2012.

FAKTA/LOOPCAM
AFFÄRSIDÉ: Mobil applikation för att skapa och dela roliga animationer.
GRUNDARE: Tor Rauden Källstigen, Martin Ström, Martin Löfqvist.
STARTÅR: 2011.

FAKTA/HOWDO
AFFÄRSIDÉ: Mobil applikation och webbtjänst för att skapa och dela miniguider.
GRUNDARE: Nils Westerlund, Emma Rose Metcalfe .
STARTÅR: 2012.

FAKTA/ITEMBASE
AFFÄRSIDÉ: Digital samlingsplats för alla ens prylar som också får en värdering på andrahandsmarknaden.
GRUNDARE: Stefan Jørgensen, Per Muerling, Ramo Karahasan.
STARTÅR: 2011.

Bildtext:
– Nils Westerlund startade sitt bolag i fjol, men har redan fått kapital av Li Ka-shing, en av världens rikaste.
– Vamos rullades ut för nio månader sedan, nu är allt fokus på att finna finansiering.
– Luis-Daniel Alegría med tre kompisar har lanserat mobiltjänsten Vamos som nu söker kapital.
– Harry Briggs på Balderton Capital besöker Berlin.
– Colette Ballou anlitas ofta för att bedöma nya internetbolag, vilket hon även gör på konferensen Hy.
– Tictails vd Carl Waldekranz har valt Stockholm som bas. Där bor även Ubers representant Babba Canales.
– David Knight följer Berlins internetbolag på sin blogg Silicon Allee.
– Europas bästa affärsängel Christophe Maire står bakom flera svenska internetbolag i Berlin.
– Loopcams Tor Rauden Källstigen, Andreas Jonsson och Martin Löfqvist söker efter en affärsmodell för Loopcam.
– Loopcam har flyttat till Neukölln. Där hyr de två våningar i den alltmer populära stadsdelen.
– Alessandro Contini och Nils Westerlund inleder dagen med konferenssamtal med kolleger tillfälligt utspridda över hela världen.
– På kaféet St Oberholz vid Rosenthal Platz samlas de med internetbolag som ännu inte skaffat sig kontor.
– En lunch hos Soundcloud lade grunden till Itembase, enligt medgrundaren Per Muerling.
– The Factory Berlin ska bli internetbolagens nya centrum med lokaler som också ska inrymma basketplan, gym, nattklubb, konsthall och restaurang.