“Var femte skolanställd äger aktier”

Internationella Engelska Skolan är det andra skolbolaget som noteras i år. Politikernas höga tonläge skrämmer inte vd:n Ralph Riber.

(Publicerat i Affärsvärlden 2 november 2016)

Det har gått en timme sedan nyintroducerade Internationella Engelska Skolans Ralph Riber ringde i klockan på Stockholmsbörsen, precis som traditionen påbjuder. Kursen är redan upp 44 procent, men Ralph Riber verkar oberörd. Hans fokus är långsiktigt och han intresserar sig mer för verksamhetens kvalitet och de anställda än för aktien, säger han. Helt ointressant kan dock inte aktiekursens utveckling vara. Ralph Riber köpte aktier för en halv miljon när han tog jobbet 2013. Innehavet är nu värt 15 miljoner kronor. Därtill köpte hela 400 anställda aktier i samband med introduktionen.

– Närmare var femte anställd är aktieägare, säger Ralph Riber stolt.

Plötsligt är alltså rektorer och slöjdlärare insiders.

Det väcker förstås frågan om skolorna kommer att lägga mer fokus på låga kostnader och vinst än på kvalitet. Kritiker har exempelvis pekat på att Internationella Engelska Skolan, IES, drar nytta av ett undantag i svensk skollag, som innebär att lärare som gått lärarutbildningar i sina hemländer undantags från kravet på svensk lärarlegitimation, om de undervisar på engelska. Vilket många av lärarna på IES gör.

– De är behöriga, det är helt i enlighet med skollagen, säger Ralph Riber. I Sverige pratar man om lärarbrist och dålig kvalitet på lärarutbildningen, vi är en del av svaret.

Lönekostnaderna för en engelskspråkig lärare, som saknar svensk lärarlegitimation, torde vara lägre än hos dem med. Riber menar att det inte stämmer, men säger att lärarna på IES ofta är yngre än snittet och att deras begränsade erfarenhet återspeglas i lönen.

– En lärare från Kanada, som precis blivit klar med sin utbildning, startar kanske med runt 25 000 kronor i månaden. Det är en bra lön när man börjar, sedan har man en löneutveckling. Erfarenhet ska betala sig.

Samtidigt är IES omsättning på lärare relativt hög. Det beror på lärarnas yngre profil och att en del av dem vänder hem efter några år i Sverige.

Ralph Riber betonar att den engelska profilen och skolkulturen enat eleverna. Och han säger att IES ofta startat skolor i områden med utanförskap. Därmed kan skolorna vara en kraft som bidrar till att lösa svåra integrationsproblem. Detta argument väger dock inte upp för den kritik som riktas mot skolföretag och deras vinster.

Innan Ralph Riber kom till IES arbetade han åtta år på Carema. Han är således van vid diskussioner om vinster i välfärden, även om han lämnade redan år 2010, när Carema köptes av Triton, alltså innan den uppmärksammade debatten om vägda kissblöjor ägde rum.

– De bad mig sluta i samband med att de tog över, säger han, och uppger att det inte var någon större dramatik.

Likheterna mellan vårdoch skolbolag är stora. Även vårdens privatisering var sprunget ur valfrihet, påminner Riber.

– Du kanske inte minns, men man började lägga ut vård, efter diskussionen om duschdagar inom långvården. Det var som en reaktion på det.

Efter att Carema och andra privata vårdbolag stått i fokus för den politiska debatten, har den svängt till att huvudsakligen gälla skolföretag. Politikerna tycks störda över att skolföretag låter sig börsnoteras. De ser det som ett bevis på att bolagens fokus nu ligger på att maximera vinsterna. Ralph Riber understryker att det inte är IES affärsidé.

– Vi har vinst, men vi drivs inte av det. Vår idé är att om vi gör något bra, så kommer vinsten. Vår kvalitet bygger på ett antal saker: bland annat att det är ordning och reda, så att lärare kan lära ut. Vi har fulla klasser med i genomsnitt 15 elever per lärare, eller 10,5 elever per vuxen.

Ralph Riber har en närmast diplomatisk talang för att svar på kluriga frågor. Liksom andra direktörer för kritiserade välfärdsbolag, som med offentliga medel bedriver en privatägd verksamhet, verkar han luttrad och nästan lite lojt road av de politiska diskussionerna. Han sysslar inte med simpelt dussinföretagande, han måste kunna navigera i politiska farvatten. Är det något han vet, så är det att politikerna när som helst kan hugga till med nya lagförslag.

– Vi har folkvalda politiker som väljs vart fjärde år. Det finns tydliga ideologiska skillnader mellan partierna, men det är ingen som ifrågasätter valfriheten längre. Däremot finns en diskussion om vinsten och huruvida den uppstår på bekostnad av kvaliteten.

Det kommer sannolikt att få konsekvenser. S-politikern Ilmar Reepalu arbetar med en välfärdsuredning och enligt förhandsuppgifter som läckt ut, kommer utredningen att föreslå en vinstbegränsning. Offentligt finansierade privatägda bolag kommer inte att tillåtas göra vinster över en viss nivå.

Ralph Riber duckar skickligt för det politiskt känsliga ämnet genom att lyfta diskussionen till principer.

– Det handlar om valfrihet, om man ska få välja själv, säger han. Men hur ska man skapa valfrihet om företagen inte får vara långsiktigt hållbara?

Ralph Riber ser med nykter blick på orsakerna till det politiska läget som skolan befinner sig i.

– Jag tror att politiken behöver en spänningsyta. Det finns en tydlig ideologisk linje. Människor som genuint – och jag har full respekt för det – tycker att allting ska ske inom ramen för det offentliga, att privata alternativ inte är bra. Sedan menar jag att privata alternativ har tillfört mycket positivt, även om det funnits privata aktörer som inte varit bra.

Den politiska risken verkar inte börsen bry sig om. Academedias aktie har gått upp med 50 procent sedan noteringsen, IES är upp 20 procent. Dock finns en fallande trend sedan några veckor tillbaka. Kanske att de politiska hoten ändå får effekt?

Ralph Riber blir svaret skyldig. Han vill helst inte spekulera om de framtida politiska förvecklingarna.

Börsnoteringen av IES ägde rum för fyra veckor sedan, den 29 september. Den skedde i frånvaro av Internationella Engelska Skolans (IES) välkända grundare och förgrundsgestalt.

– Barbara Bergström tyckte det var väldigt tråkigt att hon inte kunde vara med, säger Ralph Riber.

Hon grundade skolföretaget år 1993, efter friskolereformen som genomfördes av regeringen Bildt år 1992. Nitton år senare, när hon närmade sig pensionsåldern, sålde hon 75 procent av IES till det amerikanska riskkapitalbolaget TA Associates. Året därpå, 2013, tog de in en ny vd i Ralph Riber, som alltså hade god erfarenhet av välfärdssektorn.

Den nyblivne börsdirektören är klädd i grå kostym och slips i skolföretagets ljusblå färger.

– Det är skönt att vi har kommit igenom det här nålsögat, säger han. Det är mycket jobb bakom en notering och det känns otroligt skönt att vi gått igenom processen och fått den kvalitetsstämpeln. Jag är även nöjd över att investerarna sett värdet av det vi gör.

Investerarna han syftar på är bland andra Öresund, med Mats Qviberg i spetsen, som köpt aktier för 100 miljoner kronor – cirka 5 procent av bolaget – och Swedbank Robur, som köpte ungefär lika många aktier. En tydlig parallell kan dras till skolbolaget Academedia, som noterades i juni. Även Academedia hade en välkänd ankarinvesterare i Rune Anderssons Mellby Gård, som backades upp av Swedbank Robur.

Av IES tio största institutionella ägare är samtliga svenska bolag, noterar Ralph Riber.

– Det vajar blågula flaggor, säger han, och slår fast att även Tredje AP-fonden finns i ägarkretsen.

– Det innebär att svenska pensionärer får ta del av det eventuella överskottet. Att både IES och Academedia noterats inom loppet av några månader ger intryck av att skolföretagen vill dra nytta av det börsfönster som står öppet just nu, men Ralph Riber säger att processen varit i gång i drygt tre år, ända sedan TA Associates kom in som majoritetsägare.

– Då påbörjade vi en resa från ett medelstort ägarlett bolag, till ett större professionellt lett företag. Viktigt var att samtidigt måna om kärnan till varför vi är framgångsrika, säger han.

Huruvida det fanns en stress i att notera bolaget denna höst och inte efter nyår, när välfärdsutredningen är framlagd, vill Ralph Riber inte säga något om.

– Det där överlåter jag till sakkunskapen – min roll är att säkerställa att verksamheten drivs med kvalitet.

Inför noteringen övertecknades aktien 25 gånger, vilket tyder på att priset sattes på en lockande låg nivå.

– Det är en ägarfråga, säger han, men antyder ändå att det speglar något annat.

– Det vi vet är att vår sektor präglas av utspel, osäkerhet och politisk risk.

IES driver 30 skolor med i genomsnitt 700 elever per skola – inalles runt 21 400 elever. Den största skolan finns i Eskilstuna och har 1 350 elever. Skolorna är i snitt tre gånger större än en genomsnittlig friskola. Det skapar fördelar, enligt Ralph Riber.

Engelska skolan skiljer sig från andra skolor på så vis att man minimerat den administration som åläggs rektorer och lärare.

– Vi är lite som Handelsbanken i vårt sätt att arbeta, säger han, och syftar på att banken har decentraliserat många av besluten till kontoren.

– Vi har ett litet huvudkontor med 27 personer. Det är rektorn som styr över sin skola och äger besluten som gäller den.

Lika viktigt för framgången är den skolkultur som grundaren Barbara Bergström lade. “Tough love”, som den kallas, att ställa krav med kärlek. Målet är att både fostra eleverna och se till att de lär sig ordentligt. Hälften av lektionerna är på engelska.

– Det är viktigt att man lär sig behärska det engelska språket på ett bra sätt. Annars kan det bli som när en känd företagsledare gjorde ett felaktigt ordval i tron att han kan väldigt bra engelska, säger Ralph Riber, och syftar på BP-ordförande Carl-Henric Svanberg, som i ett välkänt tal beskrev vanliga människor med orden “small people”.

Ralph Riber talar också om ambitionerna att växa. IES lutar sig på demografin och globaliseringen. Fler i skolålder, som flyttar till Sverige och vill studera på engelska. Marknadsandelen är knappt 2 procent och det finns betydande utrymme för fortsatt stark tillväxt, menar han.

Nu befinner han sig i ett läge där elever står i kö. IES har ambitioner att öppna fler skolor. Varje läsår är planen att ta emot ytterligare upp till 2 000 elever. IES omsättning räkenskapsåret 2015/16 landade på 1,8 miljarder kronor med ett resultat på 178 miljoner kronor – en marginal på 9,9 procent.

Men några utdelningar har inte gjorts. All vinst har återinvesterats i verksamheten.

– Vi har 120 000 köplatser, det är elever som vill komma till oss, säger han.

Tillväxtmålet är 10 procent per år inklusive uppräkningen av skolpengen. I närområdet till skolorna tror man att man kan ta 10 procent, eller uppemot 20 procent av elevunderlaget.

– När vi ska öppna en skola tittar vi på allmänna kommunikationer, på resmönster och att vi ska vara nära tillräckligt stora upptagningsområden, förklarar Riber.

Barbara Bergström är fortsatt aktiv i rollen som vice ordförande och har nära kontakt med vd:n, trots att hon bor i USA med sin make. Ralph Riber rådfrågar henne ofta.

– Vi pratas vid en gång i veckan. Jag tar råd av henne och hon får på Skype intervjua varje skolledare, rektor eller biträdande rektor. Dessutom är hon här fyra gånger om året.

Men inte under börsdebuten. Det är inget hon vill ha någon större uppmärksamhet kring. ●

EMANUEL SIDEA

FAKTA/ Ralph Riber

Född: 1958.
Bor: Danderyd.
Utbildning: Kandidatexamen i företagsekonomi och magisterexamen i företags- och förvaltningsjuridik från Göteborgs universitet.
Karriär: Inom Caremakoncernen 2002-2010 (vd för Carema 2004-2007, vd för Caremas moderbolag Ambea 2007-2010).
Familj: Hustru och tre döttrar.
Fritid: Familj, golf och löpning.

FAKTA/ Internationella Engelska Skolan

Skolor: 30 skolor, läsåret 2016/17.
Omsättning 2015/16: 1 807 miljoner kronor.
Rörelseresultat 2015/16: 170 miljoner kronor.
Elever: Cirka 21 400 elever, av vilka 94 procent är i årskullarna 4-9.
Personal: Cirka 1 937 anställda, varav 1 329 lärare. Cirka 600 är lärare med utländsk lärarutbildning. (Läsåret 2015/16.) Personal anges i motsvarande heltidstjänster.

Källa: Internationella Engelska Skolans noteringsprospekt.