Mubarak matades med Ikea-pengar

SvD NÄRINGSLIV AVSLÖJAR Möbeljätten Ikea har sedan 2002 gjort stora inköp av mattor från Egypten. SvD Näringsliv kan avslöja att ägaren till Ikeas leverantör Oriental Weavers stod mycket nära den egyptiska diktaturregimen och slussade miljonbelopp till organisationer som kontrollerades av Mubarakfamiljen.

(Publicerat i Svenska Dagbladet 4 juni 2016)

KAIRO Det är 35 grader i skuggan, dammiga ökenvindar drar förbi. En söndagseftermiddag i april står ett 20-tal av Oriental Weavers representanter i solen vid företagets stora fabrikskomplex i industristaden 10th of Ramadan. Staden ligger bara 7 mil öster om Kairo, men i den kaotiska trafiken tar taxiresan nästan två timmar.

SvD Näringsliv får en rundtur på fabrikskomplexet under ledning av Yasmine Khamis, vars visitkort lyder säljchef. Hon är dotter till Mohamed Farid Khamis, en av Egyptens mest kända affärsmän. Familjen äger 57 procent av aktierna i Oriental Weavers.

Hon talar engelska med amerikansk satsmelodi. Med utbildning på amerikanska universitet i Kairo och i USA, där hon bott tidigare, låter hon mer som en MBA-utbildad vd än säljchef.

Hennes far är 76 år, och hon själv har numera en aktiv roll i familjeföretaget. Varje dag pendlar hon hit från bostaden i New Cairo, runt 40 minuter bort.

– Vi är stolta över att vara leverantörer åt Ikea, säger Yasmine Khamis.

Rafael Elizondo, kategorichef för textilmattor på Ikea, ler stort. Han är en lång mexikan, som jobbat länge med mattor. Sedan en tid tillbaka för Ikea, med bas i Älmhult.

– Från Ikeas sida finns det en strategisk “fit” med Oriental Weavers, säger han.

– Vi upplever också att de har förståelse våra krav som vi ställer på alla våra leverantörer i alla länder. När de har förståelse så är det också möjligt att jobba ihop under lång tid, som i detta fall.

Rafael Elizondo och en presskontakt från Ikea har åkt hit från Älmhult för att vara med under visningen på drygt en timme.

– Detta är min första resa till Egypten. Att besöka leverantörer är en höjdpunkt, ett sätt att få en reality check och se hur våra produkter tillverkas, säger presskontakten Johanna Martin.

På Ikea-varuhusens mattavdelningar kan man hitta Hampen, Valby Ruta och Hovslund. Kunderna kan välja mellan modellerna, som säljs för 299, 499 respektive 599 kronor.

Ikea saluför mattorna till ett lågt pris och möbeljätten arbetar med leverantörer som kan erbjuda låga tillverkningskostnader. Merparten av Ikeas textilmattor tillverkas alltså i Egypten, i Oriental Weavers fabriker utanför Kairo.

Oriental Weavers startades 1979 av den egyptiske affärsmannen Mohamed Farid Khamis. Företaget har genom åren antagit lite olika skepnader, med både insteg och utträde i närliggande verksamheter.

Nästan fyra decennier senare har Khamis kallats “mattfarao” och “textilkung” av affärspressen i regionen. Affärstidningen Arabian Business betraktar honom som en av Mellanösterns mest inflytelserika affärsmän med en förmögenhet på uppskattningsvis cirka en miljard kronor.

SvD kan nu avslöja att Ikeas egyptiska partner, Mohamed Farid Khamis, stod mycket nära den tidigare egyptiske diktatorn Hosni Mubarak, som avsattes 2011. Enligt SvD:s uppgifter har Khamis bland annat överfört stora belopp till organisationer under familjen Mubaraks kontroll. Khamis har även dykt upp i mut- och korruptionsutredningar som av olika skäl lagts ner.

Mubaraks diktaturregim varade från 1981 och fram till revolutionen 2011 då han avsattes efter folkliga protester. Det nästan 30-åriga styret innebar förtryck och gripanden av oppositionella som utpekades som terrorister.

Under många år riktade människorättsorganisationen Amnesty kritik mot den systematiska tortyren som ägde rum i landets häkten och fängelser. Enligt Amnesty var ett tortyrsätt att låta misstänkta från taket hänga i sina armar i flera veckor i sträck – tills ett erkännande tvingades fram.

Osama Diab är korruptionsutredare på människorättsorganisationen Egyptian Initiative for Personal Rights. Han har tidigare gjort kartläggningar av Mubarakfamiljens förskingring ur statskassan, vilket satte igång stora korruptionsutredningar i Storbritannien och skildrades i en uppmärksammad BBC-dokumentär från 2012.

Osama Diab har god kännedom om affärsmännen nära regimen, och han slår fast att Mohamed Farid Khamis stod nära Mubarak.

– Khamis var ledamot i Mubaraks parti NDP:s mäktiga policy-kommitté, som leddes av Mubaraks son, säger Osama Diab och syftar på presidentsonen Gamal Mubarak.

– Khamis var också utsedd ledamot i överhuset i parlamentet. Dessutom var han känd som en av de affärsmagnater som stod nära Mubarakregimen, säger Diab.

Mohamed Farid Khamis nära kopplingar till regimen beror på att han också haft en politisk karriär. Han var parlamentariker i Mubaraks parti NDP, i det som de facto var ett enpartisystem. När Mubarak avsattes upplöstes också partiet NDP. Khamis var dessutom ledamot i överhuset (shura council) i 15 år.

Osama Diabs efterforskningar visar att Khamis finansierade Mubaraks parti, NDP. I samband med valet till underhuset år 2010 rapporterade lokala medier att affärsmän närstående regimen hade gjort donationer på miljontals kronor.

– Jag känner inte till några direkta överföringar, men han har gjort donationer till det styrande NDP-partiet under Mubarak.

I rollen som väletablerad affärsman och NDP-politiker arbetade Mohamed Farid Khamis med den affärsmässigt inriktade Gamal Mubarak. 1998 bildade de tillsammans tankesmedjan Egyptian Center for Economic Studies, ECES.

På ytan syftade ECES till att driva opinion och ta fram policydokument. I själva verket var det, enligt ett antal internationella organisationer, en av flera institutioner där Gamal Mubarak utövade sitt inflytande och dit förmögna affärsmän gav donationer, vilket återgäldades med olika belöningar.

Gamal Mubarak såg bland annat till att fyra affärsmän kopplade till ECES blev ministrar år 2004. Khamis var i många år ledamot i styrelsen för ECES tillsammans med Gamal Mubarak, och hade som nämnts flera tunga positioner inom partiet.

Steven Heydemann är en inflytelserik Mellanösternprofessor vid Georgetown-universitet i USA. Han menar att ekonomisk makt i Egypten har utövats genom nätverk där insiders belönats rikligt. Han kallar det för “nätverk av privilegium”.

Heydemann skriver i sin bok “Networks of Privilege in the Middle East” att: “Ett exempel på en ledande affärsman som byggt upp ett sofistikerat nätverk som återspeglar hans många olika roller och intressen … syns i Muhamad F. Khamis politiska karriär”.

Det var ingen vid krets av affärsmän som Mubarakfamiljen höll sig med. Affärseliten består av endast ett 20-tal familjer. Detta enligt tyska forskningsinstitutet Stiftung Wissenschaft und Politik, som också konstaterar att Egypten i början av 1980-talet saknade större privata företagsgrupper. Cirka 30 år senare, i slutet på Mubarakregimen, dominerades en rad sektorer av stora privatägda företag.

Frågetecken kring Mohamed Farid Khamis affärsmässiga och politiska inblandningar med regimen uppstod 2007 i samband med en markskandal. Ett tiotal affärsmän nära regimen hade fått köpa stora arealer under marknadspris. Mark såldes vidare till utländska spekulanter. Även Mohamed Farid Khamis fick köpa stora arealer. Landets revisionsmyndighet kritiserade affärerna, då man ansåg det vara en förmögenhetsöverföring från det allmänna till privata ägare.

Året därpå, 2008, avslöjade lokala medier att Mohamed Farid Khamis advokat hade mutat en åklagare för att han skulle gå på Oriental Weavers linje i ett skattemål. Mutorna hade bokförts av Khamis företag som juridiska kostnader. I domstolen uppgav advokaten att han agerat på uppdrag direkt från Mohamed Farid Khamis, vilket han styrkte med olika dokument. Khamis nekade och slog ifrån sig uppgifterna. Till slut lades åtalet ned.

Utredaren Osama Diab hänvisar till att det finns andra, tidigare rättsprocesser som visat att Mubarak och hans familj erhållit kickbacks från affärsmän närstående regimen, att det var en sådan kultur kring regimen även om genomlysningen varit dålig.

– Det finns komplexa arrangemang med komplicerade offshore-bolag som Mubaraks söner är involverade i, så det är ett svårt pussel som många fortfarande försöker lösa.

En annan pusselbit i historien om Ikeas affärer i Egypten finns i Simrishamn. Staffan Bonnevier är numera pensionär som bosatt sig där efter att han 2008 lämnade Ikea. För 15 år sedan fick han av Ikea-ledningen i uppdrag att utvärdera potentiella leverantörer i Egypten och öppna ett exportkontor i landet. Under ett och ett halvt år for han regelbundet till Kairo för att träffa olika leverantörer.

– Kamprad gav själv sitt godkännande om att vi skulle öppna kontor, säger Staffan Bonnevier. Sedan att man skulle skriva avtal med Oriental Weavers.

Leverantören testades med mindre produktioner och leveranser. Till slut skrevs avtal år 2002 som innebar att Oriental Weavers skulle tillverka textila mattor åt Ikea.

Staffan Bonnevier minns resorna till Kairo. Varannan vecka flög han till Egypten för att träffa olika leverantörer. Han arbetade nära en representant från egyptiska exportorganisationen Expolink, som sysslar med att matcha utländska investerare med lokala tillverkare. Expolink ordnade möten hos en rad potentiella leverantörer. Snart fokuserade man på särskilt en mycket intresserad part.

– Oriental Weavers hade länge försökt komma in på Ikea, säger Staffan Bonnevier.

Staffan Bonnevier träffade Oriental Weaversägaren Mohamed Farid Khamis ofta. De åt lunch i företagets stora matsal och Khamis berättade för honom om början på sin köpmannakarriär, då han köpte madrasser i Sverige som han sedan sålde i Saudiarabien.

Staffan Bonnevier bildade sig en god uppfattning av Khamis.

– Han är en väldigt duktig affärsman, mycket god förhandlare. Och inflytelserik, säger Bonnevier.

Vilka tillgångar har familjen Khamis? Politiskt kapital, enligt Staffan Bonnevier, som arbetat länge åt Ikea och som känner familjen.

– Khamis har haft bra kontakt uppåt i hierarkin, i den politiska världen. Han var god vän med presidenten och folket runt honom. Man kommer inte framåt på det sättet han gjort annars, säger Staffan Bonnevier.

Tillbaka i Oriental Weavers fabrik i den egyptiska öknen. Vi hoppar in i en golfbil för att ta oss igenom det enorma fabriksområdet. Yasmine Khamis beklagar att det inte finns något utställningsrum med alla produkter – i stället får vi göra flera olika stopp.

Ikea blev en dörröppnare och andra stora varuhuskedjor följde efter. Hälften av dagens omsättning kommer från export, men hur mycket av försäljningen som den svenska möbeljätten står för vill bolaget inte uppge.

– Det var väldigt viktigt att Ikea började arbeta med oss, säger hon.

Men hur kommer det sig att Ikea valde att jobba med just Oriental Weavers? Rafael Elizondo, som inte var med på den tiden, ger ett brett svar.

– Vi arbetar med leverantörer som vi kan växa tillsammans med. Det började i mindre skala och nu är de en av våra största leverantörer av textilmattor, säger Rafael Elizondo från Ikea, som inte heller han vill säga vad det betyder i kronor.

Samarbetet med Ikea har inneburit att bolaget växt enormt. 2015 tillverkades mattor motsvarande 151 miljoner kvadratmeter, vilket gör bolaget till en av världens största tillverkare.

Omsättningen har skjutit i höjden sedan samarbetet inleddes år 2002, från motsvarande cirka 600 miljoner kronor till 5,4 miljarder kronor år 2015. De samlade vinsterna under dessa år har varit flera miljarder kronor.

Produktionen är vertikalt integrerad, vilket innebär att företaget har kontroll på hela kedjan – från de syntetiska garnen, som tillverkas med råvaror från egna petrokemiska fabriker, till maskinerna framför oss. Med ett ihållande oljud spottar de ur sig mattorna i högt tempo.

Rafael Elizondo berättar att Ikeas arbetssätt är att arbeta nära leverantören. Kunskaper och erfarenheter utväxlas och tillsammans framställs nya tekniker, mönster och förpackningar.

Vi har nu kommit till sista stoppet vid det helautomatiserade lagret. Här sätts leveranserna ihop inför vidare frakt med fartyg. Hälften går direkt till varuhusen, resten till Ikeas distributionscentraler.

– Inspirationen till att bygga ett automatiserat lager kom efter att vi besökte Ikeas lager i Älmhult 2004, eller om det var 2005, säger Yasmine Khamis.

Under ett antal år hade Ikea ett inköpskontor i Kairo, men i samband med en omorganisering 2007 lades kontoret ner. Men samarbetet med Oriental Weavers fortsatte. Rafael Elizondo berättar att de jobbar så nära att de har insyn i varandras prissättning.

– Vi arbetar med en öppen kostnadsstruktur. Vi har inte vad du skulle kalla en förhandling som går fram och tillbaka. Det är ren matematik, inga känslor, ingen förhandling. Tillsammans försöker vi hitta den optimala värdekedjan.

I princip låter Ikea leverantören att ha en viss vinstmarginal?

– Ja, det måste vara en attraktiv affär för bägge parter, säger han.

De flesta Ikea-kunder har nog noterat att priserna i varuhusen sällan höjs, desto oftare sänks priserna. Hur går kalkylen ihop om utvecklingsmarknaderna där inköpen görs ofta har hög inflation?

Rafael Elizondo menar att man inte tar hänsyn till sådana makroekonomiska faktorer, att man alltid försöker hitta effektiviseringar i värdekedjan.

– Det är därför det är viktigt att ha en leverantör av rätt kaliber, säger Elizondo.

Vad gör Oriental Weavers till en bra leverantör, vad är er konkurrensfördel?

– Vår konkurrensfördel är att vi är marknadsdrivna, säger Yasmine Khamis.

Rafael Elizondo nickar och inflikar: – Det finns en kunskap och kompetens i er familj. Man kan säga såhär: om du äger en Ferrari så är det skillnad om Michael Schumacher kör den – performance kommer inte vara densamma. Om du har vissa tillgångar så spelar det roll hur du använder dessa.

I golfbilen på väg mot utgången lovar Yasmine Khamis att försöka ordna en intervju med sin far. Eller åtminstone ge skriftliga svar. Det visar sig till slut, trots hennes försök, att Mohamed Farid Khamis inte vill ställa upp på en intervju.

I ett mejl till SvD Näringsliv, förmedlat via dottern, bekräftar Mohamed Farid Khamis att han har finansierat ECES – som leddes av Gamal Mubarak.

– ECES är ett av de välrenommerade center som jag har stöttat och på så sätt bidragit till att utveckla Egyptens ekonomi, skriver Khamis i mejlet.

Det var inte bara genom NDP-partiet och ECES som Khamis arbetade nära regimen. Tillsammans med Gamal Mubarak satt han i styrelsen för Future Generation Foundation och Social Fund for Development, två egyptiska organisationer med syfte att på olika sätt stödja landets näringsliv. Båda organisationerna beskrivs av Egyptenkännare som forum för dem som ville hålla sig nära regimen.

Gamal Mubarak är i dag fängslad i avvaktan på vidare rättsprocesser. Även Hosni Mubarak är fängslad och avtjänar ett straff för att dels ha beordrat beskjutningar av demonstranter under revolutionen 2011, dels för förskingring av statliga medel och korruption. En del affärsmän närstående Mubarakregimen flydde landet efter revolutionen, andra fängslades.

Khamis nära kopplingar till Mubarak är välkända. Varför har han klarat sig?

– Trots sin stora förmögenhet var han generellt bättre på att hålla en låg profil och inte vara i förgrunden, säger Osama Diab. Eftersom många rättsfall har drivits av folklig opinion och ilska, så har Khamis framgångsrikt lyckats hålla sig borta från att väcka allmänhetens ilska.

SvD har velat prata med Ikea om Mohamed Farid Khamis nära kopplingar till Mubarakregimen, som inflytelserik politiker för Mubaraks parti samt finansiär till Mubarakfamiljen. Ikea vill endast lämna ett skriftlig uttalande från Rafael Elizondo.

“Vi är inte involverade i politiken i Egypten och vi gör affärer med leverantörer Ikea har godkänt, som skapar betalda jobb åt folk, i enlighet med Ikeas uppförandekod (sociala arbetsvillkor, säkerhet och miljö)”, skriver Rafael Elizondo och tillägger:

” Ikea är öppet för en affärsrelation med leverantörer som är en god matchning, villiga och kapabla att leva upp till våra krav – inklusive våra strikta krav inom IWAY