“Jag får skapa med glädje”

Hoist har köpt skuldportföljer från alla europeiska storbanker och levererat en årlig vinstökning på 68 procent de senaste fem åren. Vd:n Jörgen Olsson förverkligar en livsdröm.

(Affärsvärlden 7 september 2016)

När europeiska storbanker inte förmår låntagare att betala sina skulder kan de numera vända sig till en relativt okänd svensk firma med huvudkontor vid Stureplan i Stockholm: Hoist Finance. Om bolagsnamnet låter bekant så kan det bero på att aktien handlas på Stockholmsbörsen sedan i maj 2015.

Så nyligen som 2011 gjorde bolaget en vinst på endast 17 miljoner kronor. Första halvåret i år landade vinsten på 248 miljoner kronor. Intäkterna har ökat i ungefär samma takt: 2,2 miljarder kronor för helåret 2015. Börsvärde på 6,3 miljarder i dag. Trots en exceptionell utveckling har bolaget inte gjort mycket väsen av sig – kanske för att den huvudsakliga verksamheten är utanför Sverige.

Drivande bakom denna tillväxt är Jörgen Olsson, chef på firman sedan 2010 och vd sedan 2012. När han tillträde omdanade han det gamla bolaget, vars historia börjar redan 1908 och som från början sysslade med bilfinansiering. Framtoningen i dag är modern: huvudkontoret vid Stureplan går i starka färger, fräscht och nytt. Här sitter drygt 50 av bolagets över 1 500 anställda.

Jörgen Olsson tar emot i vd-hörnkontoret. På en dyna slumrar hustruns hund; han själv är desto mer laddad.

55-åringen är stiligt klädd i kostym, bruna Monkstrap-skor och initialer på manschettknapparna. Slätrakad. Nötter och en mineralvatten intill sig. På skrivbordet en Ironmanmugg. Tre sådana lopp har det blivit – loppen består av cirka fyra kilometer simning, 18 mil cykel följt av 42 kilometer löpning. En typiskt högpresterande chef i finansbranschen? Han säger att han mår bra av träning.

– Det är ju svårt att skåpsupa och komma iväg på träning sen, säger han.

Kanske inget välkammade chefer brukar säga till journalister. Så kommer orden. Han inflikar att hans ledarskapsfilosofi är att anställda ska ha tid för andra saker, en fritid och kunna träna, till exempel.

– Jag kallar det: get the fuck out of the office at four o’clock.

Han erkänner att kolleger ibland uppmanar honom att hålla igen.

– Jag tog en Valium innan du kom, säger Jörgen Olsson på skämt.

Han var tidigare chef för corporate banking i Stockholm på isländska investmentbanken Kaupthing, dessförinnan haft olika roller på SEB Enskilda. Dessutom har han varit finanschef på medicinteknikbolaget Elekta.

Finansvärlden väcker hans känslor och han inleder faktiskt intervjun – helt apropå – med tirader mot den kreditutveckling som följde på när guldmyntfoten släpptes på 1970-talet.

– Det var då den här kreditexpansionen kom i gång.

Ett snabbt hopp till finanskrisen 2008. Ordsvall i ut- och inandning: han säger att han redan innan den bröt ut såg varåt det drog – men inte baserat på verksamheten i Kaupthing, ty Sverige-cheferna hölls ovetandes om vad som hände inom banken, som senare drogs med i krisen. Han talar i mer generella termer.

Eller han talar inte – detta är något han skjuter in i en show där han imiterar finanskillar på Wall Street och deras beslut att expandera balansräkningarna.

– Det gjorde man bara för att de skulle kunna köpa hus i East Hampton, skjuter han in i mitten.

Poängen: det finns en roll att fylla för Hoist Finance, vars affärsidé är att köpa förfallna fordringar. Bankerna kommer att fortsätta ge konsumentkrediter och en liten andel vara non-performing, heter det.

– På bankerna kallas det för workout-units, men de som jobbar med det har ingen bra struktur med att driva in fordringarna, det är inte deras affär. Banker har aldrig varit bra på hantera sådana här lån på ett strukturerat sätt.

Han menar att bankerna inte har tid med det heller, för de har fullt upp med att fokusera på betydligt större saker.

– Banksektorn är piskad från två ändar. På framsidan av en allmän konkurrens, och konkurrens från fintech-bolag och den vanliga kostnadspressen. Och nu efter finanskrisen har det blivit ännu fler regelverk så det blir pressure from the ass aswell.

Hoist Finance har senaste decenniet köpt skuldportföljer från alla europeiska storbanker, värda i dag cirka 11 miljarder kronor. Bolaget köper litegrann nästan hela tiden. Det är inga företagslån, bolån eller på andra sätt lån med säkerhet utan det handlar om konsumentkrediter eller blanco-lån.

Enligt Jörgen Olsson är tumregeln att man ska få två gånger pengarna för de fordringar man köper. Bankerna resonerar “hellre en fågel i handen än luft i balansräkningen”, ungefär.

Marknaden är stor. Enligt en beräkning uppgår det nominella värdet av förfallna konsumentkrediter utan säkerhet från finansiella institut på Hoists marknader till 190 miljarder kronor i fjol.

Bolaget är verksamt i Storbritannien, Tyskland och Österrike, Belgien, Frankrike, Nederländerna, Italien, Grekland och Polen. Nyligen gick man även in i Spanien. I juni köpte Hoist fordringar för 22 miljoner euro, som fullt inkasserade har ett värde på 48 miljoner euro.

Från den totala skuldportföljen fick man i fjol nettointäkter på 2 miljarder och rörelseresultat på 675 miljoner. Alltså en marginal på 30 procent.

Jörgen Olsson understryker med emfas att Hoist Finance inte hanterar skulder som samlats i högränteupplägg. Kravet man ställer är att låntagarna ska veta vad de gav sig in på.

– Sådana där sms-lån är toxic assets. Det tar vi inte i med tång. Vi kavlar alltid ut portföljerna för att se vad det finns och finns det där så ser vi till att de lånen inte följer med.

Han vill att Hoist Finance ska ses som en schysst aktör som hjälper dem som inte kan betala sina skulder med avbetalningsplan – han menar att de allra flesta vill göra rätt för sig.

Ytterligare en liten show där han skojar om var skuldindrivare i USA kan tänkas jobba. Sedan, lite mer seriöst, att det för Hoist Finance handlar om att dels vårda ryktet, dels att det är bättre att få de satta i skuld att betala småbelopp som sedan kan ökas när de är i arbete eller situationen förbättras.

Hoist klumpas ibland ihop med bolag som Intrum Justitia och Lindorff. Vd Jörgen Olsson är snabb med att poängtera att det är huvudsakligen inkassobolag som arbetar på uppdrag av den som vill driva in skulden, medan Hoist Finance förvärvar hela skulden.

– De har en avgiftsstruktur, vi tar över relationen.

Han vill ha så lång distans som möjligt till de finansbolag som sysslar med lån som visar sig ha väldigt höga räntor. Ett hopp, till Storbritannien där tillsynsmyndigheter satt ett tak på max 100 procents effektiv ränta. Jörgen Olsson sågar myndighetens tilltag.

– Detta är ett dumt och alldeles för ineffektivt sätt att komma till rätta med problemen. Och du ska komma ihåg, att myndigheten är den som ger oss tillstånd till att operera, säger han.

Hoists framgångar beror på historiken, enligt Olsson. Att alla transaktioner samlas in en databank som innebär att de kan göra precisa kalkyler när låneportföljer köps.

– Det är statistiskt spel. En väldigt klinisk process.

Är det en algoritm?

– Nja, snarare en databank med alla affärer vi har gjort sedan 1997. Det gör att vi kan göra bra kalkyler när vi ska köpa skuldportföljer.

– Vi har många matematiker och statistiska analytiker som jobbar hos oss. När vi ska lägga bud får de, utifrån det axplock av portföljen vi vill bjuda på, mata in uppgifterna i vår databank. Efter en eller ett par dagar av räknande kan de säga: 35 procent av fordringen kan vi betala. Sedan är det också vad vi betalar – det är sällan vi frångår den kalkylen.

Hur går arbetet till, rent praktiskt? Verksamheten bedrivs från callcenter på respektive marknad. Samtalen är styrda av talmanus, allt för att hålla ner kontaktkostnaden. Mycket arbete ägnas till att hela tiden justera manusen så att de ger bäst utdelning.

Målet är att endast ett telefonsamtal ska få i gång betalningarna.

Med analysverktyg sållar bolaget fram låntagare som kan tänkas vara kvickast på att betala. En del arbete ägnas åt att leta reda på sådana som inte vill kännas vid skulderna och metoderna skiljer sig åt: olika länder, olika juridiska anpassningar.

Jörgen Olsson konstaterar att det alltid finns personer som inte vill göra rätt för sig, men att de allra flesta vill det.

Hoist Finance har en svensk inlåningsverksamhet – Hoist Spar, som det heter. Låses pengarna in i tre år får spararen 1,5 procents ränta om året. Vanligt bankkonto ger i dag noll kronor. Röster har hörts om att svensk insättningsgaranti knappast är tänkt att användas för bolag såsom Hoist Finance. Jörgen Olsson känner igen kritiken.

– Att vi skulle ta svenska pengar och så köper vi skumma skulder i Polen. För det första så köper vi inte skumma skulder. För det andra finansierar vi oss på exakt samma sätt som vilken internationell bank som helst, säger han och pekar på en mix av obligationer, aktieägarnas kapital och vinster, plus inlåningen som står för ungefär hälften av finansieringen.

– Om vi inte gjort det korrekt skulle vi ha Finansinspektionen här inom tre dagar.

En person i finansbranschen som i sitt arbete följt bolaget konstaterar att det finns skeptiker till Hoist Finance.

– Det finns en del fördomar, folk som inte tror att deras affärsmodell är hållbar. Men samtidigt har bankerna krympande intäkter och vinster, och deras värderingar är inte jättebra heller. Så det är ett generellt tryck på den typen av aktier, säger källan.

Skapandet av Hoist Finance är en livsdröm för Jörgen Olsson.

– För första gången i mitt liv har jag ingen chef. Det är ingen som styr min agenda och jag får skapa ett bolag med glädje.

Men om han talar så gott om bolaget och kallar det för sitt, hur går det ihop med att han i maj sålde han halva sitt innehav i bolaget. En post som på marknaden var värd 200 miljoner kronor? Privatekonomiska skäl, säger han.

– Det var lån jag hade tagit för att kunna investera i bolaget när ingen annan trodde på oss, och som jag ville betala tillbaka, säger han.

Jörgen Olsson är fortfarande en av bolagets tio största ägare med en post värd runt 190 miljoner kronor. Planen är att bygga vidare i samma anda som den svenska på 1990-talet kända “bad bank”.

– Jag vill skapa världens största Securum. ●

EMANUEL SIDEA

FAKTA/ Hoist Finance

Börsvärde (per 29/8 2016): 6,3 miljarder kronor.
Fordringar år 2015: 11,3 miljarder kronor.
Intäkter år 2015: 2,2 miljarder kronor
Rörelseresultat år 2015: 675 miljoner kronor.
Resultat efter skatt: 230 miljoner kronor.
Antal anställda år 2015: 1 246

Källa: Bolagets årsredovisningar.

FAKTA/ Jörgen Olsson

Född: 1961.
Utbildning: Civilekonom, Luleå universitet.
Bakgrund: Corporate banking-chef på Kaupthing i Sverige. Ledande befattningar på SEB Enskilda samt finanschef på Elekta. Vd för Hoist Finance sedan 2012.
Aktier: Äger ca 2,4 miljoner aktier, motsvarar cirka 3 procent i Hoist Finance.