“Regeringen struntar i näringslivet”

Miljöpartiets nye språkrör – och VA:s tidigare supertalang – Gustav Fridolin sågar regeringens energipolitik. Och han lovar att Miljöpartiet aldrig kommer att ta plats i en borgerlig alliansregering.

(Veckans Affärer 19 januari 2012)

En onsdag morgon i ett klassrum i centrala Stockholm och en klass
går igenom sina svar under överseende av en något ovanlig lärare.
“Nämn en känd svensk nazist”, läser en elev längst bak i klassrummet
från sitt papper.

En annan längre fram ropar: “Bert Karlsson!”
“Nja”, replikerar läraren Gustav Fridolin och så är diskussionen i
gång. Temat är källkritik och uppgiften har varit att bedöma det
egenresearchade svarets tillförlitlighet på en femgradig skala.
“Bert Karlsson var inte nazist. Främlingsfientlig ja. Men
främlingsfientlighet är ingen ideologi”, konstaterar en elev.
“Jackie Arklöv då?”, säger en annan.

Utan detta – att vara lärare – hade Gustav Fridolin inte gett sig in i
politiken på nytt. Om han inte hade utbildat sig och varit
yrkesverksam hade han inte återvänt, säger han senare när vi sitter
ner. Men först ska han bli klar med sin veckovisa entimmeslektion med
folkhögskoleeleverna som läser allmän linje på Kungsholmens
utbildningscentrum.

Efter att man diskuterat huruvida Bert Karlsson var
främlingsfientlig, avrundar Gustav Fridolin den slängiga debatten med
att slå fast att Ny demokrati splittrades men några aktiva är
fortfarande kvar i hans skånska kommun med Folkets väl. Någon
skrattar till när de hör det eufemistiska partinamnet. Stämningen är
vänlig, alla lyssnar när han pratar. Han avslutar lektionen med att
påminna att nästa vecka är det rundvisning i riksdagshuset.

Att han själv återvände till riksdagen efter bara en mandatperiod var
inte planerat.
“Jag hade inte tänkt komma tillbaka så snabbt”, säger han.
Lusten väcktes i hembygden och vad det pratades om i nordöstra Skåne,
där hans familj fortfarande bor och som han flyttade från som
femtonåring.
“Hela sommaren 2009 bodde jag hos en kompis där, vi renoverade hans
hus och när man åkte på vägarna kunde man bara se plakat som
anspelade på det gamla Sverige. Jag blir orolig när politik börjar
handla om nostalgi, ett Sverige som inte längre finns.”
Efter en aktion för att rädda det lokala biblioteket, som man
lyckades med, väcktes åter lusten till att göra politik på riktigt.
Detta är en dramaturgiskt välmålad bild: en politiker
förtidspensioneras till vanlig medborgare, som sedan återvänder till
politiken för att ta tillbaka vad som förlorats. Gustav Fridolin vet
att spinna en story, men så har han också varit inom politiken länge
nog – redan som femtonårig ordförande för ungdomsförbundet Grön
Ungdom.

Så hur skiljer sig Gustav Fridolin 2012 mot 2002?
“Det överlåter jag till andra att bedöma. Men det som slår en är att
klimatet är annorlunda. Jag trodde det skulle vara mer av ett
samarbetsklimat för att tillsammans hitta långsiktiga lösningar.”
“Men så är det inte. Varför vet jag inte, det kan man som utomstående
bara spekulera i”, säger han.
De olika partierna inom Alliansen tycks också vara uttröttade efter
långa förhandlingar.
“När de sedan presenterar ett förslag så verkar man trött på att
förhandla att man inte söker ett brett stöd. Det tröttheten känner
jag igen från regeringen under Socialdemokraterna, men det tog de
flera decennier att komma dit. Alliansen är nu bara inne i sin andra
mandatperiod”, säger han.

Vad som är klart är att det finns en ovilja till samarbete, något som
IT- och energiminister Anna-Karin Hatt (C) slog fast fast i ett
linjetal på DN Debatt nyligen, där hon skrev att samarbete över
blockgränserna i energifrågan inte är önskevärt.
“Sverige och svensk energimarknad har dock inget att vinna på att de
stabila spelreglerna rivs upp och ersätts med ny osäkerhet”, skrev
hon.
Med lektionen över ska vi från folkhögskolan på Kungsholmen bege oss
mot riksdagen. I klassrummet ifrågasätter Gustav Fridolin lite
skämtsamt fotografens val att köra bil i innerstaden, fotografen
påpekar att det är en miljöbil.
Väl ute framför den svarta suven liknar den sjusitsiga Chevroletbilen
något som amerikanska hiphopstjärnor färdas i. Gustav Fridolin står
framför den ett bra tag, tittar och pratar, nästan ovillig att sätta
sig i den. Fotografen väntar.

På sitt rum i riksdagshuset summerar han att regeringen – oberoende
vad man tycker om deras politik – har misslyckats med att förankra
sina ideer.
“Som det sett ut nu har näringslivet fått vänta på besked från
regeringen. Då blir det väldigt svårt att göra investeringar när man
inte vet riktningen. Och det enda besked som man får är i form av en
budget som läggs fram. Politiken måste ha en kontinuitet som gör att
man kan ta långsiktiga beslut – som det varit nu har det hämmat
företagens investeringsbeslut. Om man inte vet hur en järnväg ska
dras, ja då väntar man med att planera anläggningen”, säger han och
ger ett exempel på den nuvarande regeringens otydlighet.
“Ta bara miljöbilar: Vad räknas som en miljöbil i dag?”, säger han
med tydlig pik mot fotografens miljösuv.

Gustav Fridolin var redan som ung politiker välexponerad i medierna
och hör nu till en av de mest kända i dag. Hans egen historia är vid
det här laget också känd. Först motvilligt intresserade han sig för
Miljöpartiet i tidigt tonår för att sedan göra snabb karriär när han
som femtonåring valdes till ordförande i partiets ungdomsförbund Grön
Ungdom. Fyra år senare blev han den dittills yngste riksdagsledamoten
i svensk historia. Det blev en mandatperiod med uppdrag i bland annat
det tunga konstitutionsutskottet.

När jag vid tiden träffade kristdemokrater, liberaler och moderater –
den tidens opposition – var alla mycket imponerade av att den unge
Fridolin kunde gå hårt åt statsminister Göran Persson i KU-förhör.
Där och då vann han respekt hos riksdagskolleger, och många berömde
hans retoriska talang.

Elaka tungar, även inom det egna partiet, menar att hans exit 2006
gjordes av taktiska skäl. Miljöpartiet har tidsbestämda regler för
hur länge man kan sitta i riksdagen respektive vara språkrör. Gustav
Fridolin ler åt beskrivningen.
“I efterhand är allt alltid logiskt. Man kan ha förklaringar till
varför det blev som det blev”, säger han och förklarar att studier
var tanken redan före.
“I våra interna provval hamnade jag högt upp på listan och då kom jag
också in i riksdagen 2002. Min tanke var egentligen att plugga.”
Nu snart tio år efter han kom in i riksdagen första gången, är det en
avsevärt mer rutinerad person. Han har hunnit jobba som
TV4-journalist, utbildat sig till folkhögskolelärare, skrivit
sammanlagt tre politiska böcker, gift sig med den några år äldre
Jennie, tillsammans tagit jägarexamen och fått sitt första barn. Med
den i dag sex månader gamla dottern Charlie har familjen flyttat från
Kungsholmen till ett radhus i Rissne, strax utanför Stockholm. (“Vi
behövde större bostad.”)

När han åter ställde upp i riksdagsvalet 2010, var det en av hans
elever på folkhögskolan som målade det tråkigaste scenariot.
“För dig är det värsta som kan hända att du får vara här mer. Och det
verkar du tycka är ganska roligt”, sade han uppger Gustav Fridolin,
som tillägger att det inte var så tokigt om man tänkte så. Vad han
inte hade gjort är att återvända till politiken utan en
yrkeserfarenhet, konstaterar han.
“Genom att ha ett yrke att falla tillbaka på, då vågar man ta
striderna inom partiet.”
Är det många strider?
“Jo, man tycker ibland olika.”

I fjol blev han utan större överraskning, utnämnd till språkrör vid
sidan av Åsa Romson. Av språkrören är Gustav Fridolin den som sedan
dess synts och hörts mest i pressen. Intresset har varit stort sedan
Miljöpartiet i riksdagsvalet ökade valresultatet till cirka 7 procent
av väljarna och därmed räknades till det tredje största partiet i
Sverige. Han menar att det inte finns något problem med att samla
socialister och liberaler inom sitt parti.
“Det vore en risk om vi förde det våta fingrets politik. Men vi är
inget intresseparti utan ett brett parti”, säger han.

I sin nya starkare roll har alla velat vet vad bytena av partiledare
inom Socialdemokraterna och Vänsterpartiet betyder och om det öppnar
upp nya allianser för Miljöpartiet.
“Jag är inte så intresserad av vem-tar-vem-lekarna”, säger han och
tillägger:
“Förhandlingspolitik har sin tid – nu är det att bygga ett
alternativ.”

Så några uttömmande svar blir det inte på den typen av
frågeställningar.
Han talar flera gånger om att skapa ett alternativ – vad det exakt är
kommer att läggas fram inför valet 2014. Nu ska först flera parter
involveras, bland annat näringslivet. Något som regeringen
misslyckats med, konstaterar Gustav Fridolin återigen.
Fredrik Reinfeldt och Anders Borg har under lång tid gjort en poäng
av att man bör ha “torrt krut i ladorna” för vem vet hur långvarig
krisen blir och att man inte kan lägga ofinansierade förslag – med
tydlig hänvisning till de rödgrönas olika förslag. Men enligt Gustav
Fridolin är det nu det finns möjlighet att göra gröna satsningar.
“Sverige har goda statsfinanser. Tack vare tidigare regeringar men
också av vad den här regeringen har gjort”, säger han och fortsätter:
“Sverige har de bästa förutsättningar i Europa och bland de bästa i
världen att göra de investeringar vi behöver göra. Men i den budget
som lagts fram finns det inte en meter ny järnväg. Vi måste använda
statsfinanserna till att åstadkomma något!”
Att man nu, som Fridolin ser det, har en förvaltande och passiv roll
kan få konsekvenser i framtiden.
“Regeringen har äventyrat Sveriges anseende i klimatfrågor”, säger
han.

Idéer saknar han inte och i ídeskriften från i höstas fördjupas det
ytterligare. Han radar upp exempel, som alla kan summeras till tre
kategorier, inriktade på hållbarhet och energieffektivisering: gör
investeringar i infrastruktur i form av utbyggt tågnät, i
bostadsbyggande och upprustning av miljonprogram –
energieffektivare, modernare och smartare, och att satsa mer på
skolan för att utbilda unga för framtiden.
“Jag ser med oro hur vi blir omsprungna. Titta på Kina. De investerar
motsvarande 2000 kronor per kines i energieffektivisering, samma
siffra i Sverige är 50 kronor per svensk”, säger han och gör klart
att det inte är tillräckligt.

Energiöverenskommelsen som Alliansen slöt 2009, som innebar bland
annat att avvecklingslagen gällande kärnkraften avskaffades, ger
Gustav Fridolin inte mycket för. På frågan om Miljöpartiet efter
valet 2014, om möjlighet ges, kommer att riva upp
energiöverenskommelsen svarar han blixtsnabbt.
“Ja! Vi kommer att riva upp den. Tittar man på andra länder och
jämför med oss så är det uppenbart att Sverige behöver en annan
energipolitik”, säger han och tillägger att den kommer att ersättas
med en politik som har ett långsiktigt stöd.
“Och som den ser ut i dag finns det en stor otydlighet. Du kan bjuda
in två ministrar från olika Allianspartier till tv-debatt och de
kommer inte att vara eniga.”

Miljöpartiets framgångar i riksdagsvalet kan delvis förklaras med en
ompositionering. Gustav Fridolin talar gärna om tillväxt – något som
länge varit ett rött skynke inom det gröna Miljöpartiet, knappast
något att förena med hållbarhet. I sin politiska skrift “Maskiner &
Människor” målar han upp en annan möjlig värld. Frågan om tillväxt,
menar han, handlar om hur man mäter ekonomisk utveckling.
“Vi måste gå från mer och mer till bättre och bättre”, säger han och
pekar på paneler som tillsatts i Europa för att hitta bättre
mätmetoder, och fortsätter att energipolitiken och egentligen alla
investeringar i infrastruktur, bostadssektor och utbildning bör göras
med hållbarhet i åtanke.
“I fokus måste det vara förnyelsebar elproduktion, hållbara
transporter och att återanvända resurser. Det sammanfaller mer och
mer med att vi måste ta täten – tillsammans med näringslivet.”

Denna typ av uttalanden gör att han i ett parti som på sin kongress
beslutat att kräva medborgarlön – kan uppfattas som högerinriktad. I
partiet har sex timmars arbetsdag varit en viktig principfråga. Ett
krav som Gustav Fridolin vill stryka och i stället tala om kvalitativ
tid.
“Kravet formulerades i en tid då alla jobbade heltid och hade
tillsvidareanställningar. Men nu ser man att många har mindre och
mindre makt över sin tid. I dessa tider när man måste svara på mejl i
juli, klara av dagishämtningar och vara ständigt uppkopplad, då bör
det handla mer om makten över sin egen arbetstid än hur många timmar
man jobbar.”

Vid sidan av klimatfrågan finns också den mer humana sidan, att
företagen har svårt att hitta rätt personal. Det hela är enkelt:
“Vi har ingen fungerade arbetsmarknad”, säger han och pekar på
ungdomsarbetslösheten som nu ligger på 22 procent.
“Vi förlorar en massa talanger som inte kommer ut ur arbetslöshet.”
Han beskriver att strukturen på arbetsmarknaden blivit den att det är
stor efterfrågan på högutbildade och inom vissa specifika yrken,
samtidigt som många saknar eller har brister i sina utbildningar.
“Då är det självklart att företagen har svårt att finna arbetskraft,
samtidigt som arbetslösheten bland unga är hög.”

De uppsagda på Saab skulle kunna omskolas till att arbeta inom
miljöteknik, som redan sysselsätter 40 000 i Sverige. I Tyskland
sysselsätter miljöteknikbranschen fler än bilbranschen.
Återigen konstaterar han att regeringen gjort fel: att man avskaffat
förtursregler till studier för de som med arbetslivserfarenhet gör
att de i stället är arbetslösa. I själva verket borde man kunna
kombinera arbetsmarknadspolitik med energipolitik, menar han.
“De företagsledare jag träffar, för dem ligger klimatfrågan högst på
agendan och man är överens om att med gemensam vilja och intresse kan
man möta utmaningarna”, säger han.

Gustav Fridolin lyfter fram ett konkret exempel – Vattenfall.
“Det kan säkert finnas affärsmässiga skäl att finnas på andra
marknader, men då ska man inte köpa kärnkraft och kolkraft. I Sverige
ska Vattenfall leda moderniseringen av energisystemen”, säger han.
Om Kristdemokraterna inte klarar fyraprocentsspärren och åker ut ur
riksdagen efter valet 2014 och resterande tre Allians-partier vill
bilda regering med Miljöpartiet, vad kommer ni svara?
“Att Miljöpartiet aldrig kommer bli en del av Alliansen”, säger han
och det är uppenbart att detta svar också kan tolkas som att man inte
vill lova eller knyta sig till någon.
“Folk vill ha ett alternativ”, säger han och summerar sin syn på
politikens funktion.
“Politik för mig är möjligheten att göra verklighet av de ideer man
får.”

Gustav Fridolins nätverk

Partiet

Alla i partiet känner Gustav Fridolin. Självskriven är
språkrörskollegan Åsa Romson. Han jobbar också nära bland andra
Anders Wallner, partisekreterare, som länge varit engagerad och är
jämnårig.

Näringslivet

I egenskap av språkrör träffar han en rad företag, en del vars
företrädare han har kontakt med. Några som kan nämnas är Jan-Eric
Sundgren på Volvo AB och Urban Bäckström på Svenskt Näringsliv. På
Västsvenska handelskammaren har han en vän i Johan Trouve. Han träffar
också Åsa Domeij, tidigare engagerad i Miljöpartiet som i dag är
miljöchef på livsmedelskedjan Axfood.

Facket

Som folkhögskolelärare är han intresserad av utbildningsfrågor, och
har god kontakt med Eva-Lis Siren på Lärarförbundet och Metta Fjelkner
på Lärarnas riksförbund. På fackförbundet Seko har han ett gott
samarbete med Janne Ruden.

EMANUEL SIDEA

BILDTEXT:

Dubbeljobb. Även som riksdagsman har Gustav Fridolin behållit sitt
gamla jobb som lärare – må vara blott med en lektionstimme i veckan.

Magister Fridolin. Gustav Fridolin undervisar på Kungholmens
folkhögskola i Stockholm. Inspiration för sin kursplan har han till
stor del hämtat från Ung företagsamhet.

Grön slipsnisse. När Gustav Fridolin kliver in i riksdagen åker
slipsen på i respekt för sina väljare.

FAKTARUTA:

Per Gustav Edvard Fridolin

Född: 10 maj 1983.

Familj: Hustrun Jennie, dottern Charlie, 6 månader gammal.

Bor: Radhus i Rissne utanför Stockholm: “Jag vill ha öppna ytor.
Järvafältet är nära – och jag ingen riktig stadskille.”

Fritid: Jakt och dålig film.

Facebook: Ja, en egen sida som 3 961 personer följer.

Framtiden: Från den första juli är han föräldraledig i sex månader,
under tiden ersätts han av Lotta Hedström, riksdagsledamot och före
detta språkrör.

Hör Gustav Fridolin prata på VA:s seminarium “101 Supertalanger” om
hur politiken måste förändras när industrisamhället blir en
kunskapsekonomi. Läs mer och anmäl dig till seminariet på www.va.se