Ingen kollar gruvbolagen
Vart femte bolag som fått tillstånd att leta eller bryta mineraler i Sverige de senaste tre åren var hårt finansiellt pressat. Två företag var under brottsutredning.
Sveriges Naturs granskning avslöjar att ingen har kontrollerat bolagen i den svenska gruvboomen.
Text: Nils Resare & Emanuel Sidea
Research även Anders Friström, Ylva Johnson & Mats Hellmark
Publicerad i Sveriges Natur nr 3/2015
Den 22 augusti 2013 gav den förra näringsministern Annie Lööf företaget Nickel Mountain tillstaÌŠnd att bryta nickel paÌŠ tre platser vid Rönnbäcksgruvan i StorÂuman.
Nickelbrytningen hade tidigare godkänts av den anÂsvariga myndigheten BergsÂstaten men det beslutet hade överklagats av en närbelägen sameby som ansaÌŠg att det öppna dagbrottet skulle ödelägga ett känsligt naturÂomraÌŠde och att rennäringen inte skulle kunna fortsätta som tidigare.
Till och med FN protesÂterade mot planerna och ansaÌŠg att samerna hade diskriminerats i fallet med Rönnbäcksgruvan. OmraÌŠdet som skulle tas i anspraÌŠk var lika stort som Stockholms innerstad.
Beslutet var ocksaÌŠ förÂvaÌŠnande med tanke paÌŠ företagets historia. Bara ett par maÌŠnader före Lööfs beslut hade ett antal besynnerliga transaktioner lett till att en revisor fraÌŠn KPMG hade hoppat av sitt uppdrag och polisanmält samma bolag, som daÌŠ gick under namnet IGE Resources. I ett pressmeddelande skrev revisorn att hon misstänkte ”kriminella handlingar fraÌŠn styrelsen”.
Enligt minerallagen ska den som tidigare visat sig olämplig att bedriva unÂdersökning inte faÌŠ undersökningstillstaÌŠnd i Sverige. Men i praktiken görs ingen lämplighetsprövning av boÂlagen, varken av Bergsstaten eller av Miljödomstolen. Inte ens en aÌŠrsredovisning behöver skickas in. Bolag eller personer som tidigare har gjort sig skyldiga till brottslig verksamhet, eller är under brottsutredning, löper därmed obefintlig risk att hindras att faÌŠ nya tillstaÌŠnd. LikasaÌŠ bolag paÌŠ randen till konkurs.
– Bara när det gäller olja, gas och diamanter prövas den sökandes lämplighet och vid överlaÌŠtelser av undersökÂningstillstaÌŠnd, säger Linda Ylviainio, jurist paÌŠ BergsÂstaten.
Om bolagen hade kollats upp borde varningsklockor ha ringt i aÌŠtskilliga fall. Flera bolag befann sig i en saÌŠ ekoÂnomiskt riskfylld situation att de knappast hade bevilÂjats ett laÌŠn paÌŠ banken.
Sveriges Naturs granskning visar att vart femte bolag som beviljats ett undersöknings- eller bearbetningstillstaÌŠnd sedan 2012 hade en soliditet som var lägre än aÌŠtta procent. Det innebär att bolaget har en mycket hög belaÌŠning i förhaÌŠllande till sitt eget kapiÂtal. Ett maÌŠl för sunda företag brukar vara 30–40 procent.
Bland de bolag som beviljats tillstaÌŠnd att bryta och bearbeta mineraler hade tvaÌŠ av tio en soliditet paÌŠ under en procent.
När redan svaga bolag paÌŠÂ börjar en riskfylld gruvdrift kan det sluta med att det blir skattebetalarna som maÌŠste städa upp i naturen. Det är vad som just nu paÌŠgaÌŠr vid Ersmarksberget och SvärtÂträsk i Lappland. Notan för saneringen kan sluta paÌŠ över 200 miljoner sedan gruvorÂnas ägare, Lappland GoldmiÂners, gaÌŠtt i konkurs.
Även företag som ”bara” letar efter mineraler kan lämna en nota efter sig. Ett exempel är det kanadensiska bolaget Blackstone Nickels. När det letade mineraler i Vindelfjällens naturreservat 2009 hindrade verksamheten samernas renskötsel och en sameby drog därför paÌŠ sig stora extra kostnader. Det ledde till att företaget dömdes att betala en milÂjon kronor i skadestaÌŠnd till samebyn.
När domen föll saknade föÂretaget resurser och försattes i konkurs. Samerna planerar nu att stämma staten paÌŠ den uteblivna ersättningen.
Att Blackstone Nickels lämnat notan till skattebetaÂlarna hindrade dock inte att tvaÌŠ av företagets chefer fick nya tillstaÌŠnd för prospekÂtering. Denna gaÌŠng under bolagsnamnet Gungnir. Det företagets finansiella status har vi inte kunnat kontrolÂlera eftersom bolaget inte har naÌŠgon filial i Sverige.
Av skatteskäl ska utländ ska bolag som letar eller bryter mineraler i Sverige ha en filial i landet. Men Sveriges Naturs granskning visar att 15 av bolagen som faÌŠtt tillstaÌŠnd sedan 2012 saknar registrerade filialer – trots att flera av dem skyltar med sina svenska fyndigheter paÌŠ hemsidan. Insynen i dessa bolag är därmed minimal.
För även om en filial är en förutsättning för att bedriva verksamhet i Sverige är det ingen myndighet som konÂtrollerar att den finns.
– Det är inget vi för tillsyn över, säger Johan Morin, jurist paÌŠ Bergsstaten.
Så i praktiken räcker det med en postlåda i Sverige?
– Ja, det kan vara en postÂlaÌŠda.
Nickel Mountain har i dag faÌŠtt nya ägare. PolisutredÂningen mot bolagets tidigare styrelse paÌŠgaÌŠr fortfarande. Bolagets nuvarande vd, TorÂbjörn Ranta, säger att han hoppas paÌŠ aÌŠtal.
FAKTA/Gruvgranskningen
I FINANSIELL KRIS
Avalon Minerals ViscarIa: Uppvisade en soliditet under 0,05 procent 2012. Ändå fick bolaget bearbetningstillstånd för Viscariagruvan utanför Kiruna samma år. Ytterligare tre undersökningstillstånd beviljades åren därpå.
Aura Energy: Fick tillstånd att provborra efter uran utanför Östersund 2013. Bolaget hade då en soliditet på 0,8 procent. Att borra efter uran kan innebära risker för dem som hanterar borrkaxet och för grundvattnet.
Tasman: Fick trots en soliditet på 0,37 procent bearbetningtillstånd för sällsynta jordartsmetaller i Norra Kärr nära Vättern 2013.
Jokkmokk Iron Mines: Hade en lövtunn soliditet på 0,10 procent. Trots det utfärdades ett undersökningstillstånd.
Lappland Goldminers: Fick trots en soliditet på 2,25 procent tre nya undersökningstillstånd 2014. Bolaget gick senare i konkurs och notan för uppstädningen hamnade hos skattebetalarna.
Scandinavian Resources: Har haft en soliditet på under en procent de senaste åren men ändå fått elva nya tillstånd 2014 och 2015.
UNDER BROTTSUTREDNING
Nickel Mountain: Utreddes av Ekobrottsmyndigheten samtidigt som bearbetningskoncession beviljades. Misstankarna gällde trolöshet mot huvudman.
Dragon Mining: Åtalades för att ha släppt ut 577 kilo nickel, 199 kilo arsenik och 737 kilo zink i de västerbottiska bäckarna 2013. Detta hindrade inte Bergsstaten att bevilja bolaget fem nya undersökningstillstånd i Västernorrland under tiden som rättsprocessen pågick.
MISSTÄKTA KOPPLINGAR TILL KRÄNKNINGAR AV MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER
Dragon Mining: Var 1998-2010 ägare i ett kontroversiellt guldprojekt i Eritrea. Dragon Mining har beviljats fem tillstånd i Sverige sedan 2000.
Nickel Mountain: Beviljades bearbetningstillstånd av regeringen 2013. Samtidigt som ärendet bereddes på departementet hade bolaget samma huvudägare som ett företag vars företrädare i polisförhör erkänt handel med konfliktmineraler i Kongo-Kinshasa.

Agerande utomlands synas inte
Samröre med diktaturen i Eritrea och handel med konfliktmineraler i KongoÂKinshasa. Ingen kollar vad gruvbolagen har gjort i utlandet innan de faÌŠr tillstaÌŠnd i Sverige.
I april 2015 lanserade den svenska regeringen en nyÂsatsning paÌŠ PGU, politik för global utveckling. Kärnan i politiken är att beslut som fattas i Sverige ocksaÌŠ ska ta hänsyn till effekter paÌŠ fatÂtiga länder och människor.
När det gäller bolag som faÌŠr tillstaÌŠnd att leta eller bryta mineraler i Sverige är det dock ingen som kontrolÂlerar om de tidigare gjort sig kända för att kränka mänskÂliga rättigheter i utlandet.
Till exempel nämndes aldrig det faktum att Nickel Mountain, under tiden daÌŠ ärendet bereddes av näÂringsdepartementet, hade samma huvudägare som Mineral Invest, ett företag vars företrädare i polisÂförhör naÌŠgot aÌŠr tidigare medgett att man bedrivit handel med saÌŠ kallade konfliktmineraler i Kongo Kinshasa. Handeln med konfliktmineraler spelar en betydande roll vid finansieÂringen av väpnade grupper
i landet. Organisationerna Swedwatch och Make It Fair rapporterar bland annat om massvaÌŠldtäkter, barnarbete och oacceptabla arbetsÂ- och levnadsförhaÌŠllanden inom gruvorna där metallerna utvinns.
När Sveriges Natur 2011 besökte den gruva fraÌŠn vilken Mineral Invest missÂtänkts ha köpt guld stod arÂbetarna i bassänger fyllda av kvicksilver med nakna hänÂder och ben i direkt kontakt med kemikalierna.
Ett annat bolag som har faÌŠtt tillstaÌŠnd att bryta miÂneraler i Sverige är Dragon Mining. 2013 aÌŠtaldes det australiska bolaget för att ha släppt ut 577 kilo nickel, 199 kilo arsenik och 737 kilo zink i de västerbottniska bäckarna. Bolaget friades senare eftersom det bara fanns riktvärden för hur stora utsläpp som fick göras, inte gränsvärden. Men unÂder tiden som rättsproces sen beviljades bolaget fem nya undersökningstillstaÌŠnd i Sverige.
Den som granskat Dragon Mining lite närmare hade ocksaÌŠ kunnat finna att bolaÂget varit delägare i en kontroversiell mineralfyndighet i Eritrea. Human Rights Watch slaÌŠr i en rapport fraÌŠn 2013 fast att regimen i Eritrea är en av de mest represÂsiva i världen och att slavÂarbete är utbrett i Eritreas gruvsektor. Gaim Kibreab är professor vid London South BankÂ-universitetet och en av världens främsta experter paÌŠ tvaÌŠngsarbetet i Eritrea.
– Det är ett modernt slaÂveri. Det är väldigt tydligt, berättar han när Sveriges Natur träffar honom paÌŠ ett kafeÌ i London.
– Staten har en obligatoÂrisk värnplikt för alla män, faÌŠ slipper undan och den kan paÌŠgaÌŠ hela livet. De värnplikÂtiga tvingas sedan arbeta i statsägda bolag för en laÌŠg lön, däribland som underleÂverantörer aÌŠt gruvbolagen. HaÌŠrda bestraffningar i form av tortyr är vardag, enligt Gaim Kibreab som interÂvjuat över 190 avhoppare för sin kommande bok i ämnet.
1998 bildade Dragon MiÂning ett samriskbolag med naÌŠgra andra aktörer och ansökte om tillstaÌŠnd hos gruvministeriet i Eritrea. TillstaÌŠndet för prospektering i ZaraÂprovinsen utfärdades i februari 1999 och prospekteÂring drog igaÌŠng.
Värnpliktiga eritreaner har vittnat om hur de sändes till Zara för att arbeta under slavÂförhaÌŠllanden under 00-Âtalet. TvaÌŠ avhoppare har uppgett att ett antal värnpliktiga begravÂdes i haÌŠlorna. Gaim Kibreab har intervjuat dem och aÌŠterÂger händelsen de bevittnade.
– I omraÌŠdet fanns det priÂvatpersoner som grävde efter guld. Regeringen flyttade paÌŠ dem och ersatte dem med värnpliktiga som fick leta efter guld. Det var väldigt farligt, de grävde djupt utan naÌŠgon säkerhet eller skydd. De som föll ner begravdes i haÌŠlorna, säger Gaim Kibreab.
Dragon Minings vd Brett Smith avvisar bestämt att företaget skulle haft något med slavarbete att göra.
– Vi hade bara tillstaÌŠnd för prospektering. Vi grävde inte. Vi hade bara geologer paÌŠ plats som utförde borrningar. Men omraÌŠdet är stort. Bara för att du har en licens inneÂbär det inte att naÌŠgon annan inte kan gräva där. Inte i Afrika.
Enligt en överenskomÂmelse som Dragon Mining har publicerat skulle den eritreanska regeringen faÌŠ 30 procent av intäkterna fraÌŠn fyndigheterna i Zara.
Kan du se naÌŠgra problem med att ni hade samröre med den eritreanska regimen, som ses som en av de mest represÂsiva i världen?
– Vi hade inget samröre med regeringen. Vi var bara delägare i ett bolag som fyllt i en ansökan om prospekteÂringstillstaÌŠnd.
2010, åtta år efter det att bolaget fått det första av fem tillstånd i Sverige, sålde Dragon Mining sin andel i Zaraprojektet.
Mineral Invests ledning har inte gaÌŠtt att naÌŠ för en kommentar men har tidigare offentligt tagit avstaÌŠnd fraÌŠn att bolaget skulle ha bedrivit handel med konfliktmineraÂler.
Minstern duckar för frågan
Vad vill regeringen göra för att stoppa oseriösa bolag i gruvbranschen? Den fraÌŠgan duckar näringsÂminister Mikael Damberg (S) för.
Enligt en överenskommelse mellan SocialdemokraÂterna och Miljöpartiet fraÌŠn 2014 ska Sverige bli en förebild för en haÌŠllbar utveckling inom gruvindustrin.
I flera maÌŠnader har SveriÂges Natur försökt faÌŠ en inÂtervju med näringsminister Mikael Damberg för att fraÌŠga hur detta ska gaÌŠ till.
Frågorna vi ville ställa var bland annat hur han vill tackla problemen med att oseriösa, insolventa och rent kriminella bolag beviljas tillstånd att leta och utvinna mineraler i Sverige och om han ser någon risk att dessa företag förstör miljön sam tidigt som de tränger undan livskraftiga bolag som kan skapa riktiga jobb.
Vi ville ocksaÌŠ fraÌŠga hur reÂgeringens nyligen aviserade satsning paÌŠ politik för global utveckling – som gaÌŠr ut paÌŠ att samstämmiga aÌŠtgärder inom flera politikomraÌŠden mer effektivt kan bidra till en rättvis och haÌŠllbar global utveckling – ska kunna om fatta gruvpolitiken.
Mikael Damberg har konsekvent avböjt att ställa upp paÌŠ en saÌŠdan intervju, trots att han har faÌŠtt se fraÌŠÂgorna, med hänvisning till tidsbrist. I stället skickar hans pressekreterare Ann Wolgers ett svar signerat näringsdepartementet:
“En utgaÌŠngspunkt i lagstiftningen är att miÂneralprospektering och gruvverksamhet bedrivs av ansvarsfulla och seriösa akÂtörer paÌŠ ett sätt som saÌŠ laÌŠngt möjligt är förenligt med exempelvis naturvaÌŠrden och rennäringens intressen”, staÌŠr det i brevet som fortsätter:
“Regeringen bär det övergripande ansvaret för att den svenska gruvnäringen är livskraftig och laÌŠngsiktigt haÌŠllbar men tillämpningen av regelverken är i första hand en sak för de mynÂdigheter som ansvarar för tillsyn och tillstaÌŠndsgivning enligt de aktuella lagarna. Vi vill varken recensera mynÂdigheterna eller uttala oss om enskildheter i lagstiftÂningen”.
I brevet refereras ocksaÌŠ till den överenskommelse mellan Socialdemokraterna och Miljöpartiet kring gruvÂpolitiken som aviserades i den nedröstade höstbudgeÂten 2104:
“Vi vill skapa nya modeller för att utveckla samhället och gruvnäringÂens ansvar för att finansiera de investeringar som krävs för en miljömässigt haÌŠllbar gruvnäring och samhällsÂutveckling. En analys av framkomliga vägar ska göras inom regeringskansliet”.
När denna analys ska ske eller hur den ska gaÌŠ till framÂgaÌŠr inte av brevet.

FAKTA/ Så gjorde vi granskningen
Sveriges Natur har granskat samtliga undersöknings- och bearbetningstillstånd som beviljats från 1 januari 2012 till 19 mars 2015. Totalt handlar det om 427 tillstånd, varav 383 avsåg undersökning, 17 bearbetning och 27 var torvkoncessioner. Totalt har 83 olika aktörer beviljats tillstånd under perioden, varav 81 är aktiebolag, en är handelsbolag och en är förening. Vi har kunnat granska de 68 som har inlämnat årsredovisning till Bolagsverket. Resten av bolagen saknar filialer i Sverige, vilket gör möjligheten till insyn obefintlig. Uppgiften om soliditet gäller samma år eller året innan tillståndet beviljades.
Vad innebär tillstånden?
Prospektering. Letande efter ekonomiskt intressanta mineral genom undersökÂning av berggrunden, kräver undersökningstillstaÌŠnd fraÌŠn Bergsstaten.
UndersökningstillstaÌŠnd. Utfärdas av Bergsstaten och ger innehavaren ensamÂrätt till prospektering efter mineral inom ett visst omraÌŠde samt företrädesrätt vid evenÂtuell ansökan om bearbetÂningskoncession.
Bearbetningskoncession. TillstaÌŠnd av Bergsstaten att i enlighet med minerallaÂgens bestämmelser bedriva gruvdrift. Gäller i 25 aÌŠr, kan förlängas.