Erik Penser: Den evige excentrikern

Finansnestorn Erik Penser är på god väg att avveckla sina engagemang. Kvar är endast jordbruket och banken, där han gasar samtidigt som alla andra drar ner.

(Veckans Affärer 17 september 2009)

Han är finans-sveriges ende riktiga excentriker: oberoende och miljardär, ickekonform och kreativ finansman. Som yngst i syskonskaran har Erik Penser stuckit ut under hela sin uppvväxt.

Han är manisk samlare, obrydd om andras åsikt och bosatt på ett gods i England, där han bott mer än halva sitt liv. Enligt en av världens främsta forskare i ämnet, David Weeks, utgör brittisk överklasslandsbygd den bästa myllan för excentriker. Erik Penser själv använder det svåröversatta “contrarian” för att beskriva sig själv och varför hans Erik Penser Bankaktiebolag expanderar just nu.

“Många företag har reducerat antalet medarbetare och det har passat oss bra som velat expandera. Jag går gärna mot strömmen, jag tycker om att gasa när andra bromsar”, säger han.

Erik Penser är nära förknippad med svensk näringslivshistoria. Främst för att han kommit att symbolisera olika epoker: under 1980-talet var han i mångas ögon en klippare, under bankkrisen på 1990-talet personifierade han förloraren, nu på 2000-talet han brutit sig loss från symboliken och är den som expanderar när alla andra skär kostnader – en revansch, även om han själv vill nyansera bilderna.

“En klippare är fel. Det är klart att jag var en djärv investerare som det gick bra för men jag gjorde alltid långsiktiga investeringar. Det är ingen tvekan om att jag var en förlorare på 90-talet. Revansch, comeback – du förstår, jag har aldrig räknat mig själv som utslagen. Jag har fått några snytningar men alltid stått på båda benen. Det som hände mig 1991, förutom att man var omtöcknad några dagar så var det en väldigt spännande period. Spänning – det är en krydda på något vis. Spänning är inte alltid något negativt. Det kan vara väldigt positivt.”

Du förlorade allt till en bank, i dag äger du en bank. Något slags revansch måste det vara?

“Revansch – det är ett speciellt ord. Låter som att jag jobbat intensivt för att komma tillbaks. Så är det kanske inte. Jag är en person som försöker titta bakåt så lite som möjligt. Misstag gör vi alla, om man gräver ner sig i sina misstag blir livet väldigt komplicerat. Man måste se framåt. Jag har säkert gjort en massa misstag, men det är inte så att de har stört min nattsömn.”

Känner du att du är tillbaka?

“Jag är inte i närheten av den position jag hade i slutet på 80-talet. När jag var huvudägare i Nobel Industrier och andra svenska företag jobbade 50 000 personer i företag jag kontrollerade. Det är ganska dramatiskt.”

Vi sitter i Erik Penser Bankaktiebolags lokaler på Biblioteksgatan intill Stureplan i Stockholm. I Stockholms finanskretsar är det känt att Erik Penser Bankaktiebolag varit de enda som nyanställer i dessa tuffa tider. Under första halvåret ökade personalstyrkan med nästan 30 procent. Banken redovisade en smärre vinst under första halvåret.

Men hur kan banken satsa när alla andra drar ner? Hemligheten är en enda investering. Pan Capital, en liten svensk tradingfirma – som i dag har ett trettiotal anställda – vände sig till Erik Penser i slutet på 1990-talet. Det sägs att de blev osams med Mats Qviberg när de under HQ:s flagg höll på att starta verksamheten. Man tjänar pengar på så kallad flash trading – många och blixtsnabba affärer men också arbitrage: köpa i Stockholm, sälja i New York. En vanlig börsdag kan de omsätta lika mycket som hela Stockholmsbörsen, 25 miljarder kronor.

Pan Capital startade sin verksamhet 1998 då Per Sandå och fem medarbetare anställdes i Yggdrasils dotterbolag Andrimner. Bolaget har sedan starten tjänat ofantliga 2,5 miljarder kronor, varav Erik Pensers ägarbolag Yggdrasil har gjort en vinst på knappt en miljard kronor.

“Det är ingen tvekan om att det är den bästa affär som Yggdrasil har gjort under de sista 15 åren”, säger Erik Penser.

“Den affären gör att jag har råd att långsiktigt bygga upp banken. Det har varit en stor lycka att få vara inblandad.”

Hur kommer det sig att du fick skörda frukterna under tio år?

“Jag träffade den unikt duktige Per Sandå. Han behövde en finansiär. Någon som han kunde hålla i handen lite grann. Vi träffades här tre gånger, satt och åt middag i mitt rum han och jag. Jag förstod med detsamma att han var en briljant person och tyckte väldigt mycket om honom. Och han fick väl en viss respekt för mig. Tredje gången skrev vi ner på ett A4-papper stolpar hur vi hade tänkt lägga upp verksamheten och det papperet har vi aldrig tagit fram. På gammaldags manér kom vi överens om någonting som vi sen följde. Det blev mycket, mycket bättre än jag kunde ana. Men nu när vi skiljs är jag fortfarande ordförande i bolaget och vi är väldigt goda vänner.”

På kontoret rör vi oss från rum till rum, vart och ett med sitt tema och sitt samlarobjekt. Till exempel aktiebrevsrummet, Eslövsrummet, korridoren med antika kartor, Veckans Affärer-rummet och sedelrummet där han själv spikat upp varenda inramade sedel sorterad efter storlek, världsdel och land. Vad säger det om en människa som så maniskt samlar på saker? Erik Penser har en egen teori.

“Samlarmanin är något som finns i mina gener. När pappa dog hittade jag massor med grejer – han hade också samlat. Han kunde inte slänga någonting, precis som sin son. Samlarintresset finns definitivt i generna, ordentligheten finns också där. Pappa var extremt ordentlig, noggrann, korrekt. Många av dragen finns i generna, som det här med att jag är mycket försiktig med alkohol. Mellan tjugo och fyrtio års ålder var jag helnykterist. Det passade mig bra. Jag tyckte jag hade ett överläge som alltid var nykter, för alla var inte det.”

Det var alldeles i början på karriären, framstod du inte som den korrekte, tråkige?

“Jo, det var jag säkert. Men det har aldrig bekymrat mig om jag uppfattas som tråkig. Det är inget problem för mig. Jag har alltid varit lite grann av en enstöring. Trivs bra att vara för mig själv. Jag trivs väldigt, väldigt bra med familjen, med min hustru. När Lillemor och jag åker på semester tycker vi alltid att det är roligast om det bara är hon och jag som åker. Många vill åka i en grupp, det vill absolut inte jag.”

Erik Penser är en hövlig, väluppfostrad gentleman som uttrycker sig korrekt, med meningar i skrift-språk till skillnad från oss andra som pratar talspråk. Han själv skulle säga såhär: Erik Penser följer börsen. Han följer börsen noga. Mycket noga.

“Börsen har gått upp ganska rejält. Kanske för mycket, vad vet jag”, säger Erik Penser.

“Jag är lite förvånad över vissa aktievärderingar, känns som att de är väldigt höga. Men den finansiella världen kommer inte att gå under. Den fick sig en rejäl spark här i början på året och problemen är inte lösta. Men det har lugnat ner sig rejält.”

Spelar du fortfarande på hästar?

“Jag är en risktagare. Jag spelar forfarande på hästar. Om det är ett spel så är det ett skicklighetsspel, ju mer man informerar sig desto större möjligheter har man att klara sig. Jag har uppnått en mogen ålder nu, jag är lite försiktigare, på hästarna också. Börsen är likadan, ju mer man studerar och är beredd att investera på den idén. Men jag gör inte alls affärer som jag gjorde på 1980-talet.”

Handlar du med aktier på börsen i dag?

“Det har väl hänt någon gång att jag haft en idé, en tro och investerat lite grann. Men det är inte min huvudsysselsättning. Jag följer börsen noggrant, varje dag. Jag följer speciellt den finansiella sektorn. Många banker har varit slarviga, vårdslösa på ett oacceptabelt sätt och har massor med problem att sortera ut. Det är någonting som intresserar mig, jag har inga problem att sortera ut. Jag kan satsa framåt, jag behöver inte städa.”

När vänder Sverige till tillväxt?

“Det kan ta några år. Eftersom problemen inte har fått verka ut utan skjutits framåt lite grann.”

Och så den trosuppfattning som alla får resonera kring, vad anser du om finanskrisen?

“Finanskrisen är allvarlig. Jag har sagt ett antal gånger att jag tror att man kanske ska tackla krisen på ett annorlunda sätt. Jag tror att samhället har pumpat ut för mycket pengar i systemet. De här garantierna kan vara ett problem för många också.”

“Det är de flitiga, sparsamma och ordentliga som får ta den största smällen. Spararna får ingen ränta, den ränta som de borde ha fått för att kunna klara sig.”

“När man så småningom ska reda ut det är risken stor att man får trycka upp mer pengar. Sedelpressarna går och det slutar kanske i en kraftig inflation om ett antal år, kanske fem år, tio år. Någon gång måste kalaset betalas.”

“Nu är jag ingen ekonom i den bemärkelsen. Men jag tror att man ska spara sig ur problem snarare än att expandera sig ur problem. Man uppmanar till utökad konsumtion. Jag tror inte på det.”

Vad tycker du om regeringen?

“Jag tycker nog att vi har en kompetent regering för närvarande. Jag tyckte att Göran Persson var en väldigt duktig politiker också.”

Vilket parti röstar du på?

“Pappa var ordförande i Högerföreningen i Eslöv, stadsfullmäktiges ordförande och representerade Högerpartiet i landstinget. Det är klart att jag influerades av det, jag är en moderat väljare.”

En politiskt laddad fråga är kvinnorepresentationen i bolagsstyrelserna. Erik Penser Bankaktiebolag har två kvinnor i styrelsen varav en är Erik Pensers dotter, Jenny. Han tror inte på att lagstadgad kvotering är vägen till att få fler kvinnor i styrelserna.

“Jag tycker att man ska ha fler kvinnor i styrelsen. För mig är det ingen stor fråga eftersom det är självklart. Det behöver man inte lagstadga om.”

När det nu är så lågt intresse för att få fram nya kvinnor i styrelsen, ska man inte stifta en lag?

“Det får inte finnas för många lagar och regler. Det måste finnas en viss flexibilitet. Men jag är väldigt positiv till att ha kvinnor i styrelsen”, säger han.

Finansvärldens excessiva bonusar har blivit föremål för politiska diskussioner på hög nivå. Erik Penser tycker att diskussionen hamnat lite snett.

“Bonusar är inte något jätteproblem. Bonusar är fantastiska för samhället, för det finns ju ingenting som är så hårt beskattat som en bonus. 58 procent går i skatt, för företaget kostar det 33 procent extra. De pengarna går direkt till samhället. Det enda som jag tycker är fel är att bonusarna beräknas på en alldeles för kort tid. Ett år är för kort, det skulle vara femårsbonusar i stället. Men nu är det som det är. Jag har ingenting emot bonusar egentligen”, säger Erik Penser.

“Det är konstigt att de enda som får tjäna pengar och där ingen har några synpunkter är fotbollsspelare, artister, ishockeyspelare och golfspelare. Som fotbollsspelaren Zlatan, om han tjänar hundra miljoner på ett år, tycker alla att det är helt okej. Men när en briljant mäklare på en bank får två miljoner i bonus – AAA-OU!!! Då blir det ett ramaskri. Är det inte märkligt!? För mig är det fullständigt ofattbart! Jag har briljanta personer på min firma som är förtjänta av bonusar.”

Har bankerna reglerats tillräckligt?

“Ja, det tycker jag. Jag gillar inte så mycket regleringar. Det här med att bankerna ska erövra världen tror jag inte på. Det förstår jag inte. Jag tycker att banker mår bättre av att vara aktiva i ett område som de begriper, det lokala. En nordisk bank är helt okej, men en världsbank tror jag inte på. Min bank har inga globala ambitioner.”

När krisen var som värst och tillgaÌŠngar skulle säljas ut – Glitnir och Carnegie till exempel. Lade du naÌŠgot bud?

“Jag var inte med som en av intressenterna av Carnegie. Vi tittade lite grann på Glitnir. Men jag vill ju inte köpa problem. Det är bättre att fortsätta bygga på det jag har. Här vet jag ganska exakt vad jag har. När det gällde Carnegie gick det rykten att deras handelslager hade några långa instrument som var mycket svåra att värdera. Det fanns en risk att det skulle finnas problem, och de ville inte jag köpa.”

Under krisen var det en stor ryktesspridning, bland annat om att du skulle tagit Maths O Sundqvist under ditt beskydd?

“Jag har aldrig träffat honom. Aldrig pratat med honom.”

Maths O Sundqvists fall är snarlik din historia när dina bolag blev beslagtagna av Nordbanken 1991. Båda hade högbelånade bolag – känner du igen dig i honom?

“Jag har inte satt mig in tillräckligt i Maths O Sundqvists problem. Varje situation är unik. Om man investerar behöver man ibland låna pengar. Om banken efter noggrann kreditbedömning fattar beslut att låna ut pengar till någon så ska man ta hand om den personen också när det ser som sämst och besvärligast ut.”

Vad tycker du om statens övertagande av Carnegie?

“Carnegie hade skötts slarvigt, de hade inte anpassat sig efter erhållen kritik och de behövde en rejäl spark. Det var dramatiskt av staten att dra in deras tillstånd och ta över bolaget. Det är synd det som hände, synd om alla aktieägarna.”

Banker och bristande etik är en diskussion som sällan kommer upp annat än vid ersättningar och bonussystem. Ansvarsfullt ägande bland finansbolag är något som tas upp i marginalen, Erik Penser ringar in bankens prioriteringar vad gäller ansvar.

“I första hand har man ett väldigt stort ansvar mot sina kunder, och man har ett väldigt stor ansvar för sina medarbetare, man har ett samhällsansvar. Det är politikerna som sätter riktlinjerna. Man måste självfallet agera inom gränserna för lagar och förordningar.”

Om man investerar i smutsiga industrier: olja, vapen eller liknande. Vilket etiskt ansvar har man?

“Det är svårt att dra gränsen. Ericsson – är det ett smutsigt företag? De sysslar med kvalificerad radarutrustning och avancerad telefonavlyssning, det kan man väl säga är kontroversiellt. Men det gör inte att jag skulle avstå från att köpa aktier i Ericsson.”

Vem ska ta första steget: storbankerna vill agera som alla andra banker internationellt, nischaktörer kräver samma förutsättningar som alla andra. Erik Penser Bankaktiebolag hör till den senare kategorin, hur resonerar du?

“Ska man inte köpa bilar? Bilarna smutsar ner samhället, ska man inte köpa lastbilar som används till att frakta krigsmateriel i många länder. Nästan alla bolag är i så fall lite tveksamma.”

Vid nyss fyllda 67 år håller Erik Penser på att avveckla sina engagemang. Kvar blir kanske endast banken i Sverige och jordbruket i England. Gården som ligger tolv mil väster om London, är en av Storbritanniens största spannmålsproducenter och därmed också en av de största bidragstagarna i England.

“Alla lantbrukare får bidrag. Ett fullständigt vansinnigt system. Jag kan inte avstå från de bidrag jag får. Det måste vara lika för alla. Jag anser ändå att bidrag är av ondo.”

Vilken betydelse har bidragen för gården?

“Utan bidrag går den inte med vinst. När bidragen försvinner går spannmålspriserna upp. Men bidrag missbrukas ofta. Man har också en jättelik organisation bara för att dela ut de här bidragen.”

Samma månad som VA startades, september 1965, inledde han sin karriär då som anställd på Svenska Handelsbanken i Malmö. Han säger sig vara mycket mycket nöjd över sitt val.

“Varför valde jag det? Det berodde på att jag hemifrån uppfostrats i det här med affärer och aktier av min mamma. Ingen tvekan om att hon haft en stor påverkan på mig. Hon skulle bli arg på mig om jag sa att hon var spekulativ, men det var hon!”

EMANUEL SIDEA

FAKTA/ ERIK PENSERS NÄTVERK

I 44 aÌŠr har Erik Penser varit involverad i den svenska finansbranschen.

KÄNNER ALLA ÖVER 60 ÅR

Under 1970- och 1980-talet kände han alla och visste allt. I dag har han ett stort nätverk, känner i stort sett alla i näringslivet som är över sextio år. Med andra ord är det få namn saknas i den röda adressbok som han alltid bär innanför kavajslaget.

NÄRMASTE KRETSEN

Närmast kontakt har han med Lars Thulin, vd för hans ägarbolag Yggdrasil, som en 18-årig Penser träffade på ett pågatåg 1960. På daglig basis pratar han med Peter Melbi, vd i Erik Penser Bankaktiebolag. Och vid behov vänder han sig till advokat Peter Oscarsson, som är styrelseledamot i Yggdrasil, och till Peter Sjöberg, revisor i ägarbolaget.

PRATAR INTE AFFÄRER

I övrigt är det inga andra han pratar affärer med, uppger han själv. När det gäller sunt förnuft-råd vänder han sig till sin hustru Lillemor som han har tre barn och sex barnbarn med.

FAKTA/ Nils Wilhelm Erik Penser

FÖDD: 22 augusti 1942 i Eslöv som yngst av tre syskon.
UTBILDNING: Tog studenten som tjugo- åring. Påbörjade juristutbildning vid Lunds universitet, klarade endast bokförings- kursen innan han hoppade av.
FAMILJ: Hustru Lillemor, tre vuxna barn och sex barnbarn.
BOR: På ett gods i Compton Beauchamp, tolv mil väster om London sedan 1976.
INTRESSEN & FRITID: Storsamlare av aktie- brev, Eslöv och nu senast klädhängare och tvålar. Gillar att promenera på sina marker (gården är 4 000 hektar). Jagar i England, Danmark, Sverige och Tyskland.
FÖRMÖGENHET: En miljard kronor, enligt Veckans Affärers miljardärslista 2008.
PAÌŠ NATTDUKSBORDET: En gammal P.G. Woodhouse-bok. ”Jag läser bara tvaÌŠ tre böcker om aÌŠret för jag läser saÌŠ mycket tidningar och tidskrifter. Jag är ingen stor läsare men jag har en mycket stor samling böcker.”