Det gick till sist

EQT fick in Academedia på börsen. Skolkoncernens väg dit har varit långt ifrån rak.

(Publicerat i Affärsvärlden 22 juni 2016)

Det var en ljummen försommarkväll när SVT:s debatt mellan de åtta riksdagspartiernas ledare drog i gång. Snart tog diskussionen en speciell vändning. Bland tv-tittarna fanns ledningspersoner inom Academedia, som blev överraskade när debatten alltmer handlade om deras skolkoncern och den kommande börsnotering.
– Jag blev förstummad när statsministern paÌŠstod saker som inte är sant, säger en person med stor insyn i bolaget, som inte vill medverka med namn.
60 000 barn är till salu på börsen, sa statsminister Stefan Löfven (S), och syftade på antalet elever i det sedan 15 juni börsnoterade Academedias skolor. Ytterligare 80 000 går vuxenutbildningar.
– Det är ganska provocerande och stötande att prata om att sälja människor, särskilt som riktig människohandel äger rum.
– Det är inte barnen man handlar med utan aktier i bolaget, sa Harry Klagsbrun, ansvarig för Academedia hos ägaren, riskkapitalbolaget EQT, till Dagens Industri.
Academedia har på cirka 20 år omvandlats från ett småskaligt multimediabolag till i dag norra Europas största skolkoncern. Dessutom har bolaget hamnat i skottgluggen i debatten om vinster i välfärden. Aldrig tidigare har en statsminister så handgripligen lagt sig i en börsintroduktion som Löf-
ven gjorde denna försommar 2016.

På rådgivningsbyråerna i Stockholm har det ägnats en hel del kraft åt att försöka analysera läget. Menade Stefan Löfven allvar? Varför var det aldrig någon tv-debatt om Capio eller Attendos börsnotering? Varför är skolvinster värre än vård? Och Academedias lönsamhet är ett par procent, så vad tjänar vinstbegränsningarna till? Hur ska det gå till rent juridiskt? Eller vill man bara skrämma bort potentiella investerare?
Andra analytiker – som tog Socialdemokraternas argument till sig – tolkade saken som att statministerns önskan om att det inte ska finnas kortsiktiga ägare (som riskkapitalister) i skolan uppfylls om Academedia noteras och alltmer kontrolleras av laÌŠngsiktiga ägare. SnaÌŠrskogen av spörsmaÌŠl tycks inte ha naÌŠgon ände.
– Det är känslorna som styr, säger Widar Andersson, tidigare S-politiker och EQT-raÌŠdgivare, numera chefredaktör paÌŠ den fristaÌŠende socialdemokratiska dagstidningen Folkbladet.

* * *

DET VAR ETT bolag av sin tid när Academedia i juni 1998 noterades på SBI-listan, den börs som i dag heter NGM. Knappt en vecka senare noterades även Icon Medialab, vars aktie övertecknades 14 gånger. Då sysslade Academedia med internetbaserade distansutbildningar, eller e-learning, som man kallade det. Storägare var Bengt Stillströms investmentbolag Traction, och efter millennieskiftet var omsättningen knappt 84 miljoner kronor.
Academedia överlevde it-kraschen och vd Marcus Strömberg, som är civilingenjör i botten, har alltjämt lett företaget genom en rad prövningar. Affärsmodellen har med åren omdanats från yrkesutbildningar och utbildningar för företag till att genom förvärv av friskolor skapa en utbildningskoncern.

Friskolesystemet syftar till elevens rätt att gaÌŠ i en privatägd skola och faÌŠ det finansierat av skattepengar. Skolpengen följer eleven – även över kommungränsen. Ett system vars grund lades av Socialdemokraterna.
På 1980-talet var oron stor för att privatskolor av politiska skäl skulle läggas ner. Ett gäng rektorer försökte påverka politikerna och åkte till Stockholm år 1989 för att träffa den nye skolministern Göran Persson (S). Han lugnade rektorerna.
– Ni är ett viktigt komplement till kommunala skolan, sa Persson enligt en av rektorerna.
Göran Persson drev därefter igenom att kommunerna fick ansvar för skolan och inledde en omfattande avreglering. Den moderatledda regeringen Bildt fortsatte på den inslagna vägen och friskolereformen drevs igenom år 1992. Det systemet har vi än i dag.
Nuförtiden går en fjärdedel av gymnasieeleverna och 15 procent av grundskoleeleverna på friskolor.
VaÌŠren 2007 saÌŠlde Stillströms Traction posten i Academedia och investmentbolaget Bure steg in som ny storägare. Under Bure ökar förvärvstakten och Academedia blir marknadsledande. Omsättningen gaÌŠr fraÌŠn 500 miljoner kronor till cirka 2,5 miljarder kronor. Bures styrelseordförande Patrik Tigerschiöld säger att det är ”naÌŠgot man bara gör en gaÌŠng i livet”.
De förvärvade skolorna får under den nya ägaren behålla sina namn: Pysslingen, Vittra och Rytmus.

Skolkoncernens framfart lockar utländskt kapital och år 2010 lägger det amerikanska private equity-bolaget Providence ett bud på Academedia. Planen var att använda det svenska företaget som ett nav i en europeisk expansion. Bure säljer.
Samtidigt har även Wallenberggrundade EQT långt gångna förvärvsplaner, enligt uppgift till Affärsvärlden. EQT har räknat och förberett ett bud när Providence lägger bud.
– Det gjorde att det hela skyndades paÌŠ, säger källan som var med redan daÌŠ.
Till slut när dammet har lagt sig har EQT kommit ur budstriden som segrare. Avnotering sker i september 2010. Total köpeskilling 2,5 miljarder kronor.

Utanför börsen fortsätter Academedia paÌŠ den inslagna vägen och för aÌŠret 2011 redovisas en vinst paÌŠ 280 miljoner kronor – ägarna gör inga utdelningar utan det används till investeringar och förvärv av nya skolor. Men det dröjer inte länge förrän debatten om vinster i välfärden blossar upp.
DaÌŠvarande finansminister Anders Borg (M) är kritisk till vinsterna och slaÌŠr fast att regeringen vill stänga möjligheten för riskkapitalbolag i skatteparadis att äga friskolor. Borg slaÌŠr fast att friskolor ska ha ”laÌŠngsiktiga, uthaÌŠlliga och kompetenta ägare”.
– Det talar för att det inte bör vara riskkapitalbolag paÌŠ det nuvarande sättet i framtiden, sa Anders Borg till SVT 2013.
Samtidigt lovar daÌŠvarande utbildningsminister Jan Björklund (FP/L) att skärpta krav paÌŠ ägare till friskolor ska beslutas i riksdagen och beslutet om ny lagstiftning ska tas inom tvaÌŠ aÌŠr – oavsett om det blir regeringsskifte.
– Det är kassaskaÌŠpssäkert, sa Jan Björklund till Reuters.
SaÌŠ blir det inte. Efter regeringsskiftet 2014 tillsätts en ny utredning ledd av Malmös tidigare kommunalraÌŠd Ilmar Reepalu (S). Resultatet ska presenteras denna höst – han har redan deklarerat sin position om att förorda en begränsning av vinstuttag.
Parallellt med de politiska turerna har Academedia varit stadd i tillväxt. Efter fem års ägande och en omsättningsökning från 2,7 miljarder år 2011 till nästan 8,2 miljarder kronor år 2015 vill EQT sälja bolaget.
– De testade paÌŠ olika haÌŠll att komma ur investeringen, säger en person som haft insyn i EQT:s arbete.
I en intervju i juli förra året kommenterar Harry Klagsbrun, EQT-partner och ägaransvarig för Academedia, en kommande exit. Han konstaterar att börsnotering samma höst är ett möjligt alternativ.
– Det är tveksamt om det finns naÌŠgon industriell köpare för Academedia i Sverige.

* * *

CAPIOS VD THOMAS Berglund är en del av EQT-familjen och har agerat rådgivare åt EQT gällande investeringen i Academedia. Han var inte bara Pysslingens förra ordförande, utan dessutom medgrundare år 1983. Han stod således mitt i 1980-talets stora debatt om privatisering.
Han jämför dagens läge med Capios notering förra sommaren.
– Vi bröt ny mark. Den enda som sa naÌŠgot var Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt, som avraÌŠdde fraÌŠn det hela. Men ingen fraÌŠn regeringen sa naÌŠgot. Att vi kunde gaÌŠ paÌŠ börsen berodde paÌŠ att det fanns en riksdagsmajoritet om att inte inskränka naÌŠgra vinstutdelningar, säger Thomas Berglund.
– Sedan gick ocksaÌŠ Humana och Attendos notering bra, inga politiker sa naÌŠgot.
Vårdbolag väckte inte debattvågorna då. Men så plötsligt nu denna försommar hade läget blivit helt annorlunda. Forne statsministern Göran Persson har tidigare dragit skiljelinjen i att skolplikten är obligatorisk, och att barn och deras föräldrar är mindre benägna att rösta med sina fötter. Men är utbildning viktigare än vård?
– Nja, säger Thomas Berglund.
– Jag vill hävda att det är minst lika allvarligt med vaÌŠrd. Visst, det är viktigt att faÌŠ en bra utbildning för att faÌŠ en bra förberedelse i livet, men det är det ocksaÌŠ att faÌŠ en bra vaÌŠrd. SaÌŠ jag kan inte se att det är en stor principiell skillnad.
En annan faktor är pressen på regeringen efter krisen inom Miljöpartiet, regeringsombildningen med ett antal nya statsråd och vikande opinionssiffror.
– Det är helt ideologiskt drivet, anser en person nära Academedia.
Men en färsk rapport från Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, som bygger på data från 48 000 nationella prov, visar att gymnasieelever på friskolor presterar något sämre på nationella prov i svenska, engelska och matematik än elever vid kommunala gymnasier.
Detta gäller även Academedia, som i sin senaste kvalitetsrapport slår fast att elevernas betyg på företagets gymnasieskolor ligger under riksgenomsnitten. Samtidigt finns stora variationer mellan de olika gymnasierna.

* * *

MED CAPIOS SMÄRTFRIA sommarnotering 2015 ur vägen anlitas banken Carnegie för att sköta Academedias börsnotering samma höst. Banken sonderar terrängen bland potentiella ägare.
– Det normala efter ett saÌŠdant möte är att ägarna inom naÌŠgra veckor bestämmer hur de vill gaÌŠ till väga. Men jag har inte hört ett knyst, uppgav en som hade varit med.
EQT sköter det som en traditionell börsnotering – parallellt med institutionerna kontaktas även andra investerare som kan teckna aktier.
– Institutioner var tidigt intresserade men de ville samtidigt ha en ägare av kött och blod, naÌŠgon som kunde ta en gul ledartröja, säger en person med insyn i processen.
I mitten paÌŠ 2015 finns inte naÌŠgon saÌŠdan investerare.
Parallellt med att bolagets interna rutiner förbereds för börsen inleds även diskussioner om ett förvärv i Tyskland. EQT bestämmer sig för att frysa börsplanerna.

I november meddelade EQT att noteringen sköts upp till efter nyåret för att hinna integrera ett tyskt förvärv. Men det verkliga skälet, trodde många, var att intresset var svalt för aktien, då prislappen var för hög med tanke på den politiska risken.
EQT-partnern Harry Klagsbrun vände sig då till Rune Andersson, som hjälpt firman nästan tio år tidigare med servettillverkaren Dunis notering i december 2007. Det var förstås ingen välgörenhet Andersson ägnade sig åt, affären kunde senare summeras till en succé.
Att Rune Andersson nu återigen ställer upp som nyckelinvesterare innebär det att det ansiktslösa riskkapitalet kan överlämna ägaransvaret till en välkänd näringslivsprofil.
– De har faÌŠtt en väldigt synlig ankarinvesterare. En färgstark före detta arbetarpojke. Det är idealt, säger en källa.
Efter statsministerns utspel i tv-debatten fortsatte även civilminister Ardalan Shekarabi (S) på den inslagna vägen.
– Det är inte rimligt att skattepengar som ska gaÌŠ till lärare hamnar i skatteparadis, eller används för att bygga upp kommersiella skolverksamheter i andra länder, sa han i en SvD-intervju den 2 juni i aÌŠr.

Reaktionerna från debattörer lät inte vänta på sig. Blivande storägaren Rune Andersson, vars familjeföretag Mellby Gård i samband med noteringen 15 juni köper 10 procent av Academedia samt ytterligare 10 procentenheter av storägaren, var kritisk till civilministerns utspel men samtidigt oroades han inte av eventuell reglering som ska begränsa uttag av vinster.
– Jag förstaÌŠr inte hur man tekniskt ska kunna göra det. Jag vet inte vilken typ av speciallagstiftning man ska tillgripa, sa Rune Andersson till Svenska Dagbladet.
Tidigare S-politikern och EQT-rådgivaren Widar Andersson tonar ner att det skulle finnas någon stor politisk plan bakom Löfvens hårda utspel.
– Politikens förslagenhet övervärderas. Ofta är det lätt genomtänka slutsatser, de bygger inte paÌŠ naÌŠgra laÌŠnga möten, säger han och tillägger att Löfven förmodligen lyssnat för mycket paÌŠ sina raÌŠdgivare.
FraÌŠn Academedias sida tar man – i alla fall utaÌŠt sätt – lätt paÌŠ den politiska debatten.
– Den paÌŠverkar inte oss. Vi har ju levt med den här debatten i maÌŠnga aÌŠr. Vi ser att vi har faÌŠtt in en ägargrupp som är en garant för laÌŠngsiktighet och intresset har varit stort, sa Marcus Strömberg till Affärsvärlden efter Löfvens tv-utspel.
Ett annat argument om varför det här avviker från andra utspel är valet av strategi.
– Man börjar med högsta kortet – en statsminister som gaÌŠr till attack i tv. Det biter inte, vilket jag ser att det inte gjort. Det tycks inte heller ha rubbat investerarna. Snarare stärkt dem i att inte laÌŠta sig paÌŠverkas, säger Widar Andersson.

Det är fyra andra aktörer som åtagit sig att köpa aktier vid noteringen. Dels fondbolagen Odin, Swedbank Robur och Lannebo och dels statliga pensionsjätten Andra AP-fonden. Men de blivande skolägarna är fåordiga.
– Vi har som princip att inte kommentera investeringsbeslut i enskilda innehav, skriver Andra AP-fondens vd Eva Halvarsson i ett sms.

* * *

ACADEMEDIAS VD MARCUS Strömberg ringde till sist i börsklockan i Nasdaqs hus i Frihamnen i Stockholm. Klockan 9.30 på morgonen i onsdags började Academedia-aktien att handlas på Stockholmsbörsen. Prislappen var låg och intresset mycket stort, erbjudandet övertecknades 40 gånger. Och mycket riktigt stack aktien direkt, upp 35 procent. Academedias börsvärde är nu över 5 miljarder kronor.
Marcus Strömberg äger själv 200 000 aktier värda runt 11 miljoner kronor.
– Jag vill köpa saÌŠ mycket aktier som jag faÌŠr. Det har varit en väldigt laÌŠg utdelning av aktier till allmänheten och jag har köpt enligt det här personalerbjudandet som gaÌŠtt ut till alla anställda.
Han hoppas nu på att Academedia ska få ett stort stöd både politiskt och från allmänheten till att professionalisera och utveckla utbildning och skola i Sverige.
– Alla ser att det finns stora utmaningar baÌŠde för skolresultat och integration och självklart skulle det vara bra att vi ägnade oss aÌŠt de verkliga problemen och inte aÌŠt att slänga paj och ideologi.

Hur avkastningen paÌŠ den här affären blir för EQT aÌŠterstaÌŠr att se, men än saÌŠ länge ser det minst sagt lovande ut. EQT har investerat cirka 1,6 miljarder kronor. Vid introduktionen saÌŠlde riskkapitalbolaget en mindre del Academedia för totalt över 600 miljoner kronor. EQT har kvar 65 procent av aktierna i bolaget, vilka efter värdestegringen nu är värda 3,4 miljarder kronor. OcksaÌŠ Rune Andersson och de andra nya storägarna har gjort en kanonaffär paÌŠ ”60 000 barn”. I riksdagen gaÌŠr välfärdsdebatten vidare.

EMANUEL SIDEA