I fredags avslutade jag mitt flygtest för flyginstruktör av andra grade (grade II), som jag nämnde i mitt tidigare inlägg.

Det hela var en väldigt lärorik och intressant upplevelse; gjorde först en två timmars briefing på basic instrument flying, ett ämne valt av examinatorn. Därefter hann vi bara med att flyga tre landningar och starter, sk touch-and-gos, i vår Piper Arrow II (ZS-FVW).

Eftersom min examinator, Bruce, blivit ombedd av en flygplansägare att flyga en Cessna 206 (ZS-OYV) då denna stått på marken ett tag, tänkte han att vi kan slå två flugor i en smäll - jag gör min instruktörsrating och kvarvarande del av mitt flygtest på kärran. Sagt och gjort. Vi startade kl 07.00 från Virginia och flög till Richard’s Bay, där han hade ytterligare ett test inbokat vid 08.00 med en annan instruktör. På vägen till Richard’s Bay, fick jag alltså min rating på planet och på väg tillbaka var det själva testbiten, som var ganska så odramatisk.

På måndag väntar bara att skicka in alla papper, loggbokssummeringar, avgift, certifierade kopior på loggboken och annat krafs till CAA så jag kan få min licens utfärdad, helst innan deras julledighet den 24:e december. Återkommer med uppdatering när jag fått certet i hand.

Idag passerade jag 200-timmarsstrecket av flyginstruktion. Har betydligt mera timmar av instruktion än så, men tyvärr går långflygningar (typ cross-country) inte att logga som instruktion, bara som PIC-tid.

Jag är just nu i full färd med min instruktörsuppgradering. Det finns tre grader av flyginstruktör och man börjar på “botten” som grade III för att sedan jobba sig uppåt mot grade II och I. Förutom 200 timmar instruktion krävs för grade II att man även fullgjort ett visst antal briefingar och moment. Som grade II-instruktör kan man förutom att utbilda från noll hela vägen till PPL och Night Rating (grade III) även utbilda till instrument rating och CPL-nivå. Andra priviliegier som hör till grade II är att man kan göra PPL-flygtester, type ratings/conversions, utbilda flyginstruktörer och skicka elever på deras första soloflygning.

Hittade just en länk till en 360-graders panoramavy på cockpiten för en Airbus A380. Frågan är; kan du ränka hur många mugghållare som finns i en Airbus A380-cockpit?

Forskare vid universitetet i Manchester har, enligt DN.se, kommit fram till att flygplansbruset, sk “white noise”/”vitt brus” från motorerna, påverkar passagerarnas smakupplevelse av maten som serveras ombord. Enligt undersökningen påverkades försöksobjektens upplevelse av maten om de ljudet de hörde var ett ljud eller musik som de tyckte om.

Detta kanske förklarar varför jag personligen alltid tyckt att flygmat faktiskt smakar rätt så bra. Det är inte mycket som slår känslan i att inmundiga middag till ljudet av hårt arbetande jetmotorer på ett tiotusental kilos dragkraft, där uppe på 30,000 fots höjd.

Ett Embraer E-190, samma modell som olycksplanet, tillhörandes Moçambikiska flygbolaget LAM på Maputo flygplats juni i år.

Flera nyhetsmedier rapporterar om en flygolycka som inträffat i nordöstra Kina i eftermiddags, svensk tid. Olyckan inträffade efter landning då planet kanade av banan och började brinna. Planet, Embraer E-190 (reg nr B-3130), opererades av Henan Airlines och bar 91 passagerare plus 5 besättningsmedlemmar och var på väg från Harbin till Yichun.

Läs mer om olyckan på The Aviation Herald.

DN SvD