IBLAND HÖR MAN om “moderna myter” eller så kallade “urban legends” (vandringssägen). Ja, du vet historier som verkar vara sanna, men när man väl börjar rota i hur mycket sanning det ligger bakom så är det allt som oftast ganska lite.

Fick ungefär samma känsla för en nyhet som har lyckats hamna på ett flertal stora mediers nyhetssajter idag. Jag tänker självklart på den “stackars godhjärtade kvinnan som köpte en ny madrass till sin gamla moder och slängde ut den gamla - innehållandes motsvarande 1 miljon dollar”.

DET FÖRVÅNAR MIG att dagens medier har blivit så okritiska fruktansvärt till “nyheter”. Sök på Google efter “israeli woman 1 million dollars” och du får upp hundratals texter. Skulle du läsa de tio första så kan jag med största sannolikhet garantera att texten är mer eller mindre samma på samtliga sajter.

Varför? Jo, för att medier idag bara “köper nyheter” från nyhetsleverantörer som Reuters, AP, TT osv. Egentligen är detta bara ett finare uttryck för “copy and paste”-journalistik. Vi befinner oss i en tid då medier, i sin ständiga strävan efter att vara först och snabbast ut med nyheter, sällan kontrollerar vare sig sanningshalt eller sannolikhet i sina nyheter. Har det bara en AP- eller Reuters-logga på går de direkt förbi “filtren”. Ja, jag vill ändå hävda och hoppas att de finns - de “journalistiska filtren”.

JAG VILL HÄR kort redogöra varför jag tror att denna “nyhet” med största sannolikhet är en ren lögn eller, i bästa fall, en grov överdrift.

Man kan ha ett antal olika anfallsvinklar till källkritik. Jag skulle kunna försöka leka Sherlock Holmes och leta upp kvinnan i fråga, utföra intervjuer, kartlägga motiv för eventuell lögn och så vidare. Jag väljer dock att se till storyn ur ett rent fysiskt och någorlunda “vetenskapligt” perspektiv.

LÅT OSS NU anta att det verkligen fanns pengar i den där gamla slitna madrassen. Låt oss även anta att värdet stämmer - dvs motsvarande en miljon dollar i shekel och amerikanska dollar. Låt oss vidare anta, för enkelhets skull att hälften av summan var i dollar och hälften i shekel.

ENLIGT NYHETSSTORYN ÄR familjen och även den gamla kvinnan från en relativt fattig bakgrund. Hon har tidigare haft “traumatiska upplevelser” med banker, därför valde hon att gömma sina pengar i madrassen. Vi kan anta att hon förmodligen hade sedlar, men dock inte i allt för stora valörer, i sin madrass. Hade det funnits mynt i madrassen skulle dessa, i alla fall i mina öron, gjort madrassen i stort sett stenhård, tung som ett klippblock och något “ljudlig” - försök stoppa ner 20 kronor i enkronor i ditt örngott så förstår du vad jag menar.

Om hälften av sedlarna skulle vara i shekel så är valörerna vi har att “leka med” följande; 20, 50, 100 samt 200. Dagens växelkurs mellan shekeln och US-dollarn är ca 25 USD per 100 shekel. Valörerna tillgängliga för US-dollarn är 100, 50, 20, 10, 5, 2 samt 1. För enkelhets skull kan vi anta att genomsnittsvikten för en sedel, oavsett dollar eller shekel är runt ett gram (då jag antar att det inte skiljer så mycket i vikt mellan sedlar). Nu när vi har definerat några av grundantaganden låt oss fortsätta till själva experimentet.

Antag nu att kvinnan, i sin “magiska pengamadras”, hade följande fördelning av sedlar:

SÅ ENLIGT EXEMPLET får vi ett uppskattat antal av 161 500 sedlar i olika valörer. Med en genomsnittsvikt på ett gram styck motsvarar detta 161 500 gram, eller 161,5 kilo för att göra det hela mera hanterbart.

Med andra ord lyckades den goda dottern bära ut en madrass vägandes 161,5 kilo ut på gatan och “dumpa” denna utan att bli minsta misstänksam. Detta skulle kanske kunna förklaras bort med att hon går på gym fem gånger i veckan samt att madrasser i Israel är riktigt, riktigt feta och tunga!?

OKEY. Men låt oss då titta på hur mycket 161 500 sedlar skulle uppta i volym. En hög med 100 sedlar motsvarar cirka 1,1 centimeter. 161 500 sedlar blir då ganska exakt 1 776,5 centimeter, eller varför inte 17,77 meter, om de skulle travas på en enda hög.

För att ta reda på hur mycket plats sedlarna skulle uppta i en madrass vill vi först veta hur många sedlar man skulle kunna få plats med på en madrass yta. Vi kan anta att madrassen är en meter bred och två meter lång, alltså en total madrassyta på 2 kvadratmeter. En fördel med US-dollar och shekel är att alla valörer är av samma dimension. US-dollarns dimensioner är 15,6 x 6,6 cm. Israeliska shekelns dimensioner är 13,8 x 7,1 cm. Detta ger oss ett värde på 0,010296 kvadratmeter per dollarsedel, respektive 0,009798 kvadratmeter per shekelsedel.

FÖR ENKELHETS SKULL låt oss anta att vi “lägger grunden” i vår madrass med alla dollarsedlar och därefter bygger på med shekelsedlarna. För att fylla ut en yta av 2 kvadratmeter behöver vi 194,25 dollarsedlar (= 2 kvm/0,010296 kvm per sedel). Detta bildar något vi skulle kunna kalla ett “madrassark”.

Nu är frågan hur många madrassark vi kan få för 111 500 dollarsedlar? Enkelt! Vi delar antalet dollarsedlar med antalet sedlar per ark (111 500/194,25) och får då 574 ark vilket motsvarar ett “dollarsedelblock” på totalt 63,1 mm (574 ark x 0,11 mm per dollarsedel). “Shekelsedelblocket”, när vi använder samma uträkningsmodell men med antalet shekelsedlar och antal per madrassark, blir 26,9 mm. För att få det totala “madrassedelblockets” höjd lägger vi ihop de två och får 90 mm eller 9 cm.

Om det rent praktiska och utrymmesmässiga inte biter på dig så har vi en annan nöt att knäcka; hur mycket man egentligen skulle behöva spara för att kunna ha en miljon dollar liggandes i madrassen?

ENLIGT NYHETSKÄLLOR VAR pengarna, i madrassen som kastades bort, kvinnans “livsbesparingar”. Utan att egentliga veta kvinnans ålder, skulle vi kunna spekulera i att hon är runt 70 år gammal. Därav skulle vi kunna anta att hon börjat spara från, låt säga, 18-års ålder. Detta ger oss ett genomsnitt på 19 231 USD per år eller 1603 USD (ca 12 824 kr!) i månaden om vi slår ut det jämnt över 52 år. Hur kan man lyckas med det om man inte vinner på lotto, alternativt extraknäcker vid sidan om pensionen?

DEN FÖRSTA SLUTSATSEN vi kan dra är enkel; om den stackars gamla damen verkligen hade en madrass fylld med motsvarande en miljon dollar skulle denna ta ett drygt halvsekel att spara till, och hon skulle behöva lägga undan runt 154 000 kr per år. Vidare skulle madrassen väga dryga 160 kilo och vara alldeles för obekväm att sova på då närmare en decimeter skulle vara hårt packade sedlar, som inte direkt ger bästa sovkomfort.

Lägg märke till att jag i mitt exempel har antagit att sedlarna är platta och därmed upptar minsta möjliga höjd, något som i verkligheten är högst osannolikt (= avsevärt tjockare “madrassedelblock” än 9 cm).

ANDRA SLUTSATSEN; vi är korkade! Faktumet att vi sväljer en sådan nyhet med hull och hår visar på att vi sällan ifrågasätter logiken bakom påståenden bara för att de står i en tidning eller publiceras av “trovärdiga” nyhetskällor.

TREDJE SLUTSATSEN; medier är korkade, till viss del för att de består av vanliga människor (se slutsats numero två), men de antar också att vi är korkade. De vet att sensationsnyheter säljer mer lösnummer, alternativt genererar mer webbtrafik till nyhetssajter, och väljer att ibland se bort från allt vad logik och sunt förnuft heter.

ALTERNATIV SLUTSATS; jag är cynisk och dum som överanalyserar detta! Något, som mot förmodan, kan ha drabbat en stackars, intet ont anande, sparsam, gammal dam någonstans i en liten by, långt bort i Mellanöstern.

AVSLUTNINGSVIS skulle jag vilja avsluta min reflektion med att tillönska, min lillebror Emanuel, ett stort grattis på Kvartss(h)ekelsdagen idag. Skulle du bli sugen på att börja spara pengar i madrassen, så vill jag även passa på att tipsa om hans stipendium om 10 000 kronor.

Läs “nyheten” på E24.se, Expressen, Aftonbladet, di.se, Nyheter24