<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>sidea.se/emanuel &#187; vetenskap</title>
	<atom:link href="http://sidea.se/emanuel/q/vetenskap/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://sidea.se/emanuel</link>
	<description>Emanuel Sidea är reporter på affärstidningen Veckans Affärer.</description>
	<lastBuildDate>Thu, 09 Feb 2012 15:04:44 +0000</lastBuildDate>
	<language>en</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
	<generator>http://wordpress.org/?v=3.2.1</generator>
		<item>
		<title>De 5 mest intressanta algoritmerna</title>
		<link>http://sidea.se/emanuel/2007/10/30/de-5-mest-intressanta-algoritmerna/</link>
		<comments>http://sidea.se/emanuel/2007/10/30/de-5-mest-intressanta-algoritmerna/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 30 Oct 2007 20:08:02 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Emanuel Sidea</dc:creator>
				<category><![CDATA[allmänt]]></category>
		<category><![CDATA[Sidomeny]]></category>
		<category><![CDATA[algoritm]]></category>
		<category><![CDATA[formel]]></category>
		<category><![CDATA[forskare]]></category>
		<category><![CDATA[vetenskap]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://sidea.se/emanuel/2007/10/30/de-5-mest-intressanta-algoritmerna/</guid>
		<description><![CDATA[Vilken är detta århundrades främsta formel, ekvation eller algoritm?]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><strong>STOCKHOLM.</strong> Vilken är detta århundrades främsta formel, ekvation eller algoritm? Det var en av frågorna som jag funderade för några veckor sedan när jag läste <a href="http://www.adlibris.se/product.aspx?isbn=0719564638">Supercrunchers</a> av <strong>Ian Ayres</strong>.</p>
<p>Nu har <strong>John Brockman</strong> tagit reda på svaret med hjälp av ett gäng eklektiska tänkare i den årliga fråga som <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Edge_Foundation">Edge</a> skickar ut.</p>
<p>(Förresten, 2005 års fråga som resulterade i boken <a href="http://www.adlibris.se/product.aspx?isbn=0060841818">&#8221;What We Believe But Cannot Prove&#8221;</a>, var en av de frågor som jag ställde till <a href="http://ekonominyheterna.se/nyheter/2007/10/15/bors/index.xml">börsexperterna</a> på VA:s Stora Börsdag.)</p>
<p>Årets fråga är: Vilken är din formel, ekvation, algoritm för 2000-talet?. Svaren tycker jag är mycket intressanta.</p>
<p><strong>Här är de fem mest intressanta svaren:</strong></p>
<p><strong>1. </strong>Gruppolarisering = gruppdiskussion + delad lutning<br />
Psykologprofessor <strong>David G Myers</strong> <a href="http://www.edge.org/3rd_culture/bios/myers.html">formel</a> för hur individer i grupp påtar sig mer extrema åsikter.</p>
<p><strong>2. </strong>Nuet(oförutsägbart) = Tidsdimension(n=1) * Rymddimension(m=3)<br />
<strong>Max Tegmark</strong>, svensk MIT-fysiker som studerar &#8221;precision cosmology&#8221;, har <a href="http://www.edge.org/3rd_culture/serpentine07/Tegmark.html">ritat upp hur tid och rymd</a> skapar det oförutsägbara.</p>
<p><strong>3. </strong>Flow-begreppets fader <strong>Mihaly Csikszentmihalyi</strong> har en <a href="http://www.edge.org/3rd_culture/serpentine07/Csikszentmihalyi.html">formel</a> som visar när vi är som mest nöjda med livet.</p>
<p><strong>4.</strong> Psykologen Daniel Gilberts <a href="http://www.edge.org/3rd_culture/serpentine07/Gilbert.html">formel</a> för hur vi kommer känna oss i framtiden.</p>
<p><strong>5.</strong> Harvardpsykologen <strong>Steven Pinkers</strong> <a href="http://www.edge.org/3rd_culture/serpentine07/Pinker.html">formel</a> för hur många meningar vi kan skapa eller förstå: S = W^L</p>
<p><strong>Och några bubblare:</strong></p>
<p>• Arkitekten <strong>Rem Koolhaas</strong> vackra <a href="http://www.edge.org/3rd_culture/serpentine07/Koolhaas.html">symfoni till formel</a>, där faktorerna är temperatur, regn, matkultur, sociala värden, med mera.</p>
<p>• <strong>Rudy Rucker</strong>, matematiker och författare, har en <a href="http://www.edge.org/3rd_culture/serpentine07/Rucker.html">formel</a>: Life = Universal computation + memory</p>
<p>• Harvardpsykologen <strong>Howard Gardners</strong> sexdelade <a href="http://www.edge.org/3rd_culture/serpentine07/Gardner.html">sekvens</a> om synteser.</p>
<p>• Ekonomen <strong>Eduardo Punsets</strong> <a href="http://www.edge.org/3rd_culture/serpentine07/Punset.html">formel</a> för kärlek: Love = (M + Pi + X) k</p>
<p>• Och så <strong>William Poundstones</strong> <a href="http://www.edge.org/3rd_culture/serpentine07/Poundstone.html">formel</a> som är så vacker.</p>
<p class="andra"><small>Andra om<a href="http://intressant.se/intressant">:</a> <a href="http://bloggar.se/om/algoritm" rel="tag">algoritm</a>, <a href="http://bloggar.se/om/formel" rel="tag"> formel</a>, <a href="http://bloggar.se/om/forskare" rel="tag"> forskare</a>, <a href="http://bloggar.se/om/vetenskap" rel="tag"> vetenskap</a></small></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://sidea.se/emanuel/2007/10/30/de-5-mest-intressanta-algoritmerna/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>4</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>16 böcker som spränger din värld</title>
		<link>http://sidea.se/emanuel/2007/08/04/16-bocker-som-spranger-din-varld/</link>
		<comments>http://sidea.se/emanuel/2007/08/04/16-bocker-som-spranger-din-varld/#comments</comments>
		<pubDate>Sat, 04 Aug 2007 08:48:10 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Emanuel Sidea</dc:creator>
				<category><![CDATA[allmänt]]></category>
		<category><![CDATA[Sidomeny]]></category>
		<category><![CDATA[böcker]]></category>
		<category><![CDATA[ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[förändring]]></category>
		<category><![CDATA[filosofi]]></category>
		<category><![CDATA[Göteborg]]></category>
		<category><![CDATA[litteratur]]></category>
		<category><![CDATA[myter]]></category>
		<category><![CDATA[vetenskap]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://sidea.se/emanuel/2007/08/04/16-bocker-som-spranger-din-varld/</guid>
		<description><![CDATA[Vilka böcker är de som rustar läsaren för en värld som ser ut som den är i dag, men också tvingar läsaren till att expandera sin värld.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><strong>GÖTEBORG.</strong> Det är alltid så klurigt med bloggandet. För det kommer så stötvis. Som nu, på morgontimmarna när jag sitter i trädgården utanför huset och dricker kaffe. Då vill jag skriva något litet. Om litteratur.</p>
<p>Sitter här och läser ikapp det gamla som jag inte hunnit läsa &#8211; alltid någonting som kom emellan. Nyligen var det <strong>Erik Zsigas</strong> remix av pophöger och ekonomi som är lika med <a href="http://www.timbro.se/bokhandel/books.asp?isbn=9175666051">Hejdå Östeuropa</a>. Den var bra! Sedan var det <strong>Alain de Bottons</strong> en bok om kärlekrelationen (se längre ner), och nu <a href="http://www.freakonomics.com">Freakonomics</a> &#8211; som jag läst i delar, men nu gör en nystart med. Båda är vardagliga och praktiska, och bör läsas av många fler.</p>
<p>Ett bra tag har jag funderat på vad man bör läsa i dag. Alltså, vilka böcker är de som rustar läsaren för en värld som ser ut som den är i dag, men också tvingar läsaren till att expandera sin värld.</p>
<p>Min efterlysning är efter de böcker som är de mest mind-blowing, hjärnvändande, och krävande att ta sig igenom. Böckerna som <strong>Lennons</strong> gemeneman skulle bära i sin ficka i dag. Ja, vilken bok är det?</p>
<p>Här är en skissartad lista över böcker som förhoppningsvis spränger din värld:<br />
<span id="more-509"></span><br />
• <a href="#">Fight Club</a>. Klassikern som slår mot konsumtionshetsen. (Samma dörr sparkar även <a href="http://www.adlibris.se/product.aspx?isbn=9188748707">American Psycho</a> tillsammans med <a href="http://www.adlibris.se/product.aspx?isbn=9127114538">Fräsch, frisk och spontan</a>, dock är den senare lite mer Vasastan-viktad.)</p>
<p>• <a href="http://www.adlibris.se/product.aspx?isbn=9172320710">Freakonomics</a>, för de som vill lära sig tycka om ekonomi &#8211; och även för dom som redan gör. Samma sak, fast popularisering av vetenskap i allmänhet och sociologi i synnerhet, med <strong>Gladwells</strong> <a href="http://www.adlibris.se/product.aspx?isbn=9172638036">Blink</a> eller <a href="http://www.adlibris.se/product.aspx?isbn=0349114463">Tipping Point</a> och <strong>Surowieckis</strong> <a href="http://www.adlibris.se/product.aspx?isbn=0349117071">Wisdom of Crowds</a>.</p>
<p>• Filosofin är ju alltid svårt, för sällan befinner sig folk på en allmänt jämn nivå. För den verkligt oskolade och ointresserade kan ju <a href="http://www.adlibris.se/product.aspx?isbn=912966246X">Sofies värld</a>, banal som den är, väcka ett sug. Eller att man rör sig därifrån mot <strong>Alain de Bottons</strong> verk, kvittar vilket, möjligen <a href="http://www.adlibris.se/product.aspx?isbn=0679779175">The Consolations of Philosophy</a> eller <a href="http://www.adlibris.se/product.aspx?isbn=9185251984">Kärlek, en betraktelse</a>.</p>
<p>• Ur ett större sammanhang bör man förstå sin plats genom att se på idéhistorien om vilka människor som banat din väg och genom vilka hinder. Där finns bara en bok som är av biblisk vikt, <a href="http://www.adlibris.se/product.aspx?isbn=0586085718">The Hero with A Thousand Faces</a> av <strong>Joseph Campbell</strong>.</p>
<p>-• Lite närmare förankrat, vad som skett senaste decenniet i världen. Riktat mot dagens arbete, ekonomiska system, och globalismen är <strong>Johan Norbergs</strong> <a href="http://www.adlibris.se/product.aspx?isbn=9175665549">När människan skapade världen</a>, en skaplig introduktion, eller <strong>Daniel H Pinks</strong> <a href="http://www.adlibris.se/product.aspx?isbn=1594481717">A Whole New Mind</a>.</p>
<p>• Och om du sedan fortfarande inte är sugen på att läsa bör du plocka upp <strong>Harald Blooms</strong>, <strong>Olof Lagercrantz</strong> eller <strong>Owe Wikströms</strong> böcker om hur böcker kan någonstans ändra människor och människors sätt att se på världen. I respektive ordning <a href="http://www.adlibris.se/product.aspx?isbn=9146201068">Hur du ska läsa, och varför</a>, <a href="http://www.adlibris.se/product.aspx?isbn=9146171320">Som vi bör läsa och skriva</a>, och <a href="http://www.adlibris.se/product.aspx?isbn=9127114473">Ikonen i fickan</a>.</p>
<p>Nu vill jag se fler tips! Som sagt, min lista är bara skissartad än så länge, och av nyfikenhet frågar jag dig: Vad du har för tips på 5 böcker? Skriv ditt svar på din egen blogg eller i lådan nedanför.</p>
<p>Därutöver vill jag gärna att ett par av mina favoritbloggare svarar på frågan: Vilka 5 böcker har sprängt din värld?<br />
Jag väntar på er, <a href="http://ljungbergsblogg.blogspot.com/">Christer Ljungberg</a>, <a href="http://gunillasdagbok.blogspot.com">Gunilla Kinn</a>, <strong>Alina Müller</strong>, <a href="http://qaisarmahmood.blogspot.com/">Qaisar Mahmood</a>, <a href="http://atlasbok.blogspot.com/">Richard Herold</a>, <a href="http://40h.net/extra/daily/">Erik Wåhlström</a>, <a href="http://evelinawahlqvist.blogspot.com/">Evelina Wahlqvist</a>, <a href="http://www.zaida.se/blog">Zaida Catalán</a>.</p>
<p class="andra"><small>Andra om<a href="http://intressant.se/intressant">:</a> <a href="http://bloggar.se/om/litteratur" rel="tag">litteratur</a>, <a href="http://bloggar.se/om/G%C3%B6teborg" rel="tag"> Göteborg</a>, <a href="http://bloggar.se/om/b%C3%B6cker" rel="tag"> böcker</a>, <a href="http://bloggar.se/om/f%C3%B6r%C3%A4ndring" rel="tag"> förändring</a>, <a href="http://bloggar.se/om/ekonomi" rel="tag"> ekonomi</a>, <a href="http://bloggar.se/om/myter" rel="tag"> myter</a>, <a href="http://bloggar.se/om/filosofi" rel="tag"> filosofi</a>, <a href="http://bloggar.se/om/vetenskap" rel="tag"> vetenskap</a></small></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://sidea.se/emanuel/2007/08/04/16-bocker-som-spranger-din-varld/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>8</slash:comments>
		</item>
	</channel>
</rss>

