Tag Archives: teori

Att bygga ett samhälle

STOCKHOLM. Sist pratade jag om hur individer ska hantera inflödet av intryck och information, och att lösningen bör vara att ha högt tempo från många olika håll.

Nästa fråga som väcks är vilka beståndsdelar som ett samhälle bör bygga kring för att hantera samspelet mellan människor som skapar samhället och samhället som formar människor. Längre fram ska jag gå in på vardera funktion, men följande inventarie har jag gjort.

16 funktioner att samhälle bör bygga kring:

1. Uppmärksamhet – känsla, observera, pröva, lyssna, finna mönster
2. Instinkt – uppfatta, intuition, veta omedvetet
3. Uppskattning – upptäckta, leka, lära, skratt, förståelse, tacksamhet
4. Reflektion – upphäva, överväga, öppna, släppa fri, underhålla, utforska
5. Avsikt – älska, ha passion, hålla ut

6. Kritiskt tänkande – ifrågasätta, betyda, härleda
7. Framlocka – sporra, provocera, locka fram
8. Fantisera – skapa, föreställa sig, framträda
9. Samarbeta – underlätta, hjälpa, sammankoppla, medarbeta, medutveckla
10. Ansvar – ta hand, kultivera, bibehålla, vårda

11. Uppfinningsrikedom – hysa, ge, utrusta, förbereda
12. Kreativitet – modellera, återskapa, innovera, realisera
13. Kommunikation – återge historier, konversera, förklara, beskriva
14. Demonstration – erbjuda, visa, ställa ut
15. Improvisation – respons, besluta, försöka, experimentera, utföra
16. Återhämtning/respit – egen förändring, adaptering

Andra om: , ,

Vad alla talanger redan vet

Nu är jag tillbaka, och ska jag skriva något vettigare än bara dagbok.

Vad behöver dagens unga känna till för att bli en såndär talang som alla pratar om? Henry Jenkins presenterar i en white paper vilka egenskaper som de nya talangerna kan näras av.Läs här (pdf) eller nedanför.

Utvik: Förresten, varför är bloggare inte mer på hugget och släpper sina bästa inlägg i något jämförbart med white papers. Kanske kan man kalla de för blogpaper, där man låter andra bloggare kommentera. Så det blir djupare diskussioner än bara inlägg för inlägg.

Henkins nämner elva egenskaper:

1. lekfullhet – förmågan att exprimentera med omgivningen som en form av problemlösning

2. uppträdande – förmågan att alternera mellan olika identiteter, i syfte att upptäcka och improvisera

3. simulera - förmågan att tolka och konstruera dynamiska modeller av verkliga processer

4. träffsäkerhet/ton – förmågan att meningsfullt sampla och remixa vad som skulle kunna betecknas som ”innehåll”

5. multi-taska – förmågan att refokusera mellan nära och bortre uppmärksamhet

6. bruka ”know-how” – förmågan att interagera med på ett meningsfullt sätt med verktyg som utvidgar mentala kapaciteter

7. gruppintelligens – förmågan att lyssna in kunskapen från andra för att uppnå ett gemensamt mål

8. omdöme – förmågan att utvärdera tillförlitlighet och trovärdighet hos olika informationskällor

9. plattform-oberoende navigation – förmågan att följa historier och information genom flertalet former (se fördjupande artikel här)

10. nätverka (i vid mening)- förmågan att söka efter, sammanställa, och sprida information

11. förmedlande – förmågan att röra sig mellan olika gemenskaper, urskilja och respektera flera perspektiv, och begripa och följa andra normer

Visst har Jenkins en hel del poänger, men det saknar förankring i den rådande tidsandan. Jag skulle gärna se ytterligare en nivå på det. Jag lägger till tre angelägenheter:

* underskottet av delaktighet – orättvis tillgång till möjligheter, erfarenheter, talanger och kunskaper

* problemet med transparens - utmaning i att skapa förståelse för hur medierna formar uppfattningarna av världen

* utmaningen av etiken – förklaringsgrunden är metamorf under undervisning, vilket ifrågasätter etiken som det undervisas med

Men sedan finns det en aspekt, som handlar om en resonemangen som varje individ för. En nivå om det egna och omgivningen, i brist på bättre förklaring, skulle kalla vägen och världen.

Vägen: Ingen fråga har större betydelse idag för dagens unga än frågan om vad man ska göra med resten av livet, det pågår en kollektiv identitetskris i det tysta. Även om det finns diskussioner, ofta i suspekta vänsterfilosofiska sammanhang där man pratar om arbetets närvaro i människors liv. Men det förs ingen bred diskussion.

Världen: Det kronologiska livet/vägen i jämförsle med världen har en ojämvikt – ofta vet man mer om världen än om sig själv. När man läser litteratur i skolorna är det för att tyda bokens kontext och inte människans formande. I motsats till vad man kan tro i tider av individualsiering vet man inte mer om sig själv än om världen.

Jag ska framöver försöka fördjupa detta ämne, med fler källhänvisningar (hittar inte just nu), och går från abstraktion till konkretition.

Så hanterar du förändring

En teori, samlat från många olika håll, och många olika skrifter att jag inte längre vet varifrån allt kommer. Längre fram i tiden ska jag återvända till detta, och bena ut det hela. Hursomhelst, teorin om processen bakom att hantera förändringar:

Utesluta genom betrakta:
- Bearbeta den egna upplevelse/uppfattningen

Omdirigera processen genom att:
- Betraktelse för att se helheten

Släppa betraktelsen genom närvaro:
- omforma genom skilja vilja och det egna, och bli redo för ett

Mottagande och att Utkristallisera:
- genom att visionera vad som stundar

Uppfatta förändringen och Modellera genom att:
- placera modellen i sfär av möjlig interaktion

Institutionalisera det nya
- genom att bli ett med vad som skett, – upprepa processen

Processen i kulturell kontext

Det finns i huvudsak tre faktorer som är drivande/förhindrande av förändring i ett samhälle. Dr Dennis O’Neil, behaviorist, på Palomar College i Kalifornien, listar:

- krafter inom ett samhälle
- kontakt mellan samhällen
- förändringar av omgivningen

O’Neil hänger sig kvar på kontakterna samhällen emellan, och talar om fyra termer om hur grupper/samhällen förhåller sig till förändring.

”diffusion” – spridningen av ting och idéer från en kultur till en annan. Tinget/idén kopplar i denna rörelse bort den den kulturella meningen.
”acculturation” – detta händer när en kultur i stor skala förbyter sina traditionella kulturella mönster.
”transculturation” – är motsvarigheten vad som händer med en individ som rör sig kulturellt.
”stimulus diffusion” – som är en uppfinning som uppstår i tolkningen av en idé från en annan kultur.

Därför är förändring svårt

Tidningen CIO går djupare, och försöker hitta svaret på varför förändring är svårt att hantera för människor, genom att titta på hjärnan.

Skribenten Christopher Koch liknar det med datorns RAM-minne, att rimliga nivåer fungerar men att större förändringar upplevs som ”överbelastningar” i prefrontal cortex. Det är dessutom extremt energikrävande för hjärnan, som föredrar att köras på ”hårddisken” (basal ganglia).

Jeffrey M. Schwartz, forskande psykolog på UCLA, som blir intervjuad i artikeln: ”The prefrontal cortex is extremely influential in our behavior, but it does not have to be completely determinative”, och tillägger: ”We can make decisions about how much we want to be influenced by our animal biology.”

Tidigare inlägg:
- Förändringar kommer i tre former
- Göran Persson om osäkerhet
- Förändring som riktning