STOCKHOLM. I förra veckan, när vårsolen sken som starkast över Sverige befann jag mig i det kalla Almaty. Det är den största staden i Kazakstan och jag åkte dit för att titta närmare på mobiloperatören Kcell. De som läst vad jag skrivit tidigare känner till att korruptionen hos mobiloperatören har frodats.
Före avresa blev jag varnad för att åka dit, vilket jag också nämner i min senaste artikel i Veckans Affärer som publicerades i dag. Mediebranschtidningen Dagens Media intervjuade mig med anledning av detta.
Vad det handlar om är att det å ena sidan står en rad uppgiftslämnare som uppger att korruption har förekommit och förekommer hos Kcell. Å andra sidan står Teliasonera, som är delägare i Kcell, som menar att uppgifterna inte är riktiga. Sådan är tvisten. En rad personer som utpekas ha ägnat sig åt korruption är naturligtvis förbannade. De som i tidigare fall använt sig av hot som en del av sin affärstaktik skyr inte detta medel när jag skrivit om deras förehavanden. Så missa inte reportaget från Almaty!
I samma nummer tar jag också upp ägarkonflikten som i sju år pågått inom den turkisk mobiloperatören Turkcell, delägd av Teliasonera. Det återstår inte lång tid innan konflikten når en lösning. Inom ett år tror man och allt pekar på seger för Teliasonera med många miljarder i skadestånd. En vinst om något.
Andra om: Kazakstan, Turkiet, Veckans Affärer, reportage, telekom
STOCKHOLM. Under förra veckan var jag och 
JOHANNESBURG. Två långa intervjuer med två väldigt olika politiker.
I hemmet i Vancouver – när vi åt Thanksgivingsmiddag – gav han svar på vad de svenska, fängslade journalisterna skulle ha funnit i Ogaden, Etiopien, vad han anser om deras situation och om sin relation till Carl Bildt idag. Men också kvinnoaffärerna, vilka länder han skyr att göra affärer med numera och hur det är att vara diktatorernas vän.
