Tag Archives: Nigeria

Så utvinns olja

STOCKHOLM. Innan det finns någon olja att utvinna måste den först upptäckas, och detta görs på en rad olika sätt. Vanligen är det upstreamföretagens geofysiker och ingenjörer som karterar, modellerar och prospekterar. Tester som undersöker och beskriver moderbergart, reservoar, förslutning och strukturen i bergarten. Hur avancerade dessa tester än är kan en oljefyndighet fastställas endast genom provborrning.

Innan dess krävs tillstånd för prospekteringen. Markägaren – allt som oftast är staten, även i Nigerias fall – delar ut denna typ av tillstånd som kallas för koncession eller licens. Beslut om vilka företag som ska få oljekoncession brukar vara så betydelsefulla att det tas av landets statschef.

Licensen består oftast av två delar där det till en början är prospekteringslicens som senare kan omvandlas till en produktionslicens.

I prospekteringstillståndet förbinder sig normalt oljebolagen att utföra vissa arbeten inom ett område (ofta kallat sektor) under en given tidsrymd. Vilket innebär geologiska, geokemiska och geofysiska undersökningar (seismiska undersökningar) och borrningar. Oftast betalar oljebolagen inte för tillstånd annat än utan bekosta det åtagna arbetet.

Det operativa oljebolaget, som först fick licensen, kan ”farma ut” delar av licensen till andra oljebolag. Kostnaderna för att prospektera är mycket höga och inte sällan – som en finansiell riskspridning – går oljeföretagen samman och är delägare av oljekoncessionen. En typisk oljekoncession innehas av upp till fem olika oljebolag som har 20 procent vardera. I gengäld får oljebolagen ”farma in”, det vill säga ta del av eventuella framtida intäkter.

Påträffas kommersiella mängder av olja övergår prospekteringslicensen till en produktionslicens där inkomster från oljan ska betalas till markägaren, staten, efter en överenskommen fördelning. Vanligtvis löper en produktionslicens under 20-30 år.

Andra om: , , ,

En gigant till havs

STOCKHOLM. Genom åren har en rad stora tekniska framsteg förbättrat och förenklat oljeutvinning, ett exempel är Floating Production Storage and Offloading-fartyg. Dessa enorma skepp, stora som några fotbollsplaner, kombinerar oljeproduktion, lagring och vidarepumpning. Funktionen är densamma som hos en offshoreanläggning, skillnaden är att den är mobil. Det är betydligt mer kostnadseffektivt att slippa dra pipelines och att olja kan plockas upp från mindre oljefält.

Säkerhetskonsulter jag mötte i Nigeria poängterade en annan stor fördel: det är betydligt lättare att säkra havsområdet kring anläggningen med Joint Task Force, militär och privata säkerhetsfirmor.

Samma dag jag första gången landade i Lagos, i juni 2008, hade MEND attackerat just ett FPSO-fartyg. Försöket att kapa fartyget misslyckades, underredet var insmort med vattenfast vilket förhindrade ombordklättringen.

Detta var ett av de åtta fartyg som finns nigerianskt vatten, tillhörande oljeföretag som Agip, Shell och Exxonmobil. Ett stort antal med tanke på att 75 FPSO-fartyg är i drift runt om i världen.

Andra om: , , , , ,

Då kom Ken

STOCKHOLM. Det hade lika gärna kunnat vara några andra, men det var det ogonifolket som fick symbolisera kampen. Nigeria har en stor mångfald, landet hyser över 389 folkgrupper som talar 510 olika språk, och har under lång tid prövats av splittringar. Politiken har länge kretsat kring de stora folkgrupperna och en stor del av de mindre etniska grupperna har därför blivit förbisedda genom åren.

Dit hörde ogonifolket, som är en av de minsta grupperna, endast 500 000 till antalet i ett land med över 130 miljoner invånare. På deras marker, öster om Port Harcourt, hade olja hittats under mitten på förra seklet.ogoni

Efter decennier av oljeexploatering hade ogonifolkets omgivningar, ett 1050 km² stort område, motsvarande tre fjärdedelar av Öland, fått uppleva en för många oljespill och miljöolyckor: dricksvattnet var förstört och fiskeriet hade utarmats. Missnöjet grodde över att oljeföretagen inte betalat ogonis trots decennier av oljeexploaterande.

Då kom Ken. Det var en tidigare statsanställd och son till en Ogonibyhövding (chief), som försökt förbättra situationen men gett upp. Istället valde poeten och författaren Ken Saro-Wiwa att starta en icke-våldsrörelse, MOSOP (Movement for the Survival of Ogoni People).

Detta var i början av 1990-talet, Nigeria styrdes av en militärjunta och med minnet av Biafrakriget försökte man trycka ner minoriteter och andra uppstickare. MOSOP:s demostration i januari 1993 där 300 000 ogonis deltog skapade stora problem för regimen, Shell avbröt sin verksamhet och snart fick Ken Saro-Wiwa ett momentum. Han reste utomlands, träffade bland andra Bodyshops grundare Anita Roddick och snart kablades budskapet ut och shellprotesterna spreds med världens medier. Än i dag minns många bilderna från protestaktionerna och Shells logotype dränkt i blodröd färg.

Ogonifolkets protester besvarades av militärjuntan med våldsam kraft, med många dödade. Hundratals hem revs och tusentals blev hemlösa. Ken Saro-Wiwa greps i maj 1994 utan någon egentlig förklaring.

Men snart riktades en anklagelse, att han skulle under ett upplopp ska ha låtit mörda fyra Ogonihövdingar (samtliga visade sig vara vänner eller släktingar) och under följande tio månader hölls han och åtta andra fängslade utan rättegång. De torterades men nekades medicinsk vård.

En fredagsförmiddag strax före lunch sattes ögonbindlar på de nio (Ogoni Nine, som de kallades). I en specialtribunal hade de befunnits skyldiga och just den dagen, 10 november 1995, skulle straffet vinna laga kraft i ett fängelse i Port Harcourt.

Utan möjlighet att överklaga domen, sattes ett rep runt halsen på Ken Ken Saro-Wiwa och ett ögonblick före hängningen, tog han till orda och sade: ”Gud, ta min själ – men kampen fortsätter.”

Andra om: , , , ,

11 ögonblicksbilder från Nigeria

STOCKHOLM. Jag fick aldrig någon klarhet i vart dessa vykort hittades, men att de är gamla märks på kvalitén och motiven. Här är 11 ögonblicksbilder från Nigeria:

Andra om: , , ,

På jakt efter vykort

STOCKHOLM. Sista dagarna i Nigeria gick jag på jakt efter vykort. Det visade sig vara betydligt svårare än att bara köpa i närmaste kiosk. I Port Harcourt hade jag ingen framgång. På flygplatsen finns det ingen riktig butik för sådant, och tidningssäljaren hälsade lycka till.

Sedan hörde jag talas om att det i Lagos hade funnits vykort, förvisso för mångaår sedan. Några personer satte igång och börja ringa. Detta var nu en helgdag och mobilerna gick varma om exakt vilka vykort jag sökte. Jakten var bortom mig och hade tagit märkliga proportioner, allt för att jag skulle skicka ett vykort till Göteborg.

Men till slut – med några timmar till godo hade en man lyckats komma över ett dussin vykort som han överlämnade till mig strax innan jag skulle lyfta. En halv månadslön för vanliga arbetare – 20 kronor stycket hade dyrgriparna kostat som jag fick som en gåva. Med sista chansen att posta kortet på flygplatsen fanns varken porto, postkontor eller brevlåda till hands. Och postgången från Nigeria är sådär, hade jag fått höra.

Jag fick åka med ett gäng underbara vykort hem till Sverige, säkerligen några av de sista som än finns kvar i Lagos. I morgon lägger jag ut alla vykorten här på sidan.

Andra om: , , , , ,

Fattigdomen ökar i Nigeria

STOCKHOLM. Tänk er detta scenario: 2 353 000 fat olja om dagen producerades i Nigeria 2007. Snittpriset det året låg på 69 dollar per fat. Således olja värd 59 miljarder dollar plockades upp ur marken.

Samtidigt: 1996 uppgick fattigdomen till 46 procent av befolkningen enligt FN-organet Habitat. Sedan dess har den ökat till 76 procent, mätt i antalet personer som har tillgång till anständiga bostäder och andra ekonomiska värden.
I ett land med enorm oljeexport lyckas inte regeringen – federal och regional – sprida inkomsterna ner till vanligt folk, utan för de allra flesta ökar fattigdomen.

Andra om: , , , , ,

Wikipediabonanza: Olja och Nigeria

STOCKHOLM. Det är inte bara jag som skriver om Nigeria och oljeindustrin. Bloggar kan du bara glömma, de bevakar inte detta. Inte svenska bloggar i varje fall. Enstaka anglosaxiska återpublicerar telegram från Allafrica.com.

Detta inlägg är därför en länkdump till andra ställen på nätet där det finns mer att läsa, men som är av allt för rudimentär karaktär för att få plats här på sidan.

Wikipedia: Nigeria (på svenska), Nigerias president, vice president, Konflikten i Nigerdeltat, Movement for the Emancipation of the Niger Delta, Nigerias historia, Biafrakriget, Politiken i Nigeria, Utrikespolitiken, Geografin, Miljöfrågor i Nigerdeltat, statliga oljeföretaget NNPC, petroleum i Nigeria, oljeindustrin, oljeutvinning, oljekällor, oljefartyg, oljefartygens historia, oljekrisen 1973, OPEC, oljeprisökningar sedan 2003, oil gusher, oil megaprojects, lista över världens största oljefält, oljerigg, oljeplattform, oil well fires, oljereserver, hydrocarbon exploration, petroleumindustrin, icke-konventionell olja, energisäkerhet.
På annat håll. Uppsala universitets konfliktdatabas om Nigerdeltat, CNN om Nigerdeltat, Länkdump hos CS Monitor, IRIN om Nigeria, Economist om Nigeria.

Andra om: , , , ,