Tag Archives: globalisering

Den nya ekonomin är en kreativ tidsålder som efterfrågar kreativa människor, som är kunniga, smarta och talangfulla.

Men det skrämmer upp oss svenskar. Modest som man är frågar man sig hur pass kreativ dom efterfrågade ska vara, hur smart man själv är och om man verkligen är kunnig – i förhållande till alla dom andra.
I ett reportage jag gjorde för typ ett år sedan som hette Supertalagerna (och handlade om framtida styrande och redan nu makthavande), blev många lite sneda för att det inte alls vara några talangfulla personer som var med – tyckte dom.

När Richard Florida var i Sverige för inte så länge sedan skrev jag ett inlägg om att Sverige inte är speciellt talangfull plats.

För jag tror vi pratar oss runt problemet.

I mycket av det jag föreläser oavsett om det handlar om medier, journalistik eller politik, handlar på ett högt plan om kunskap, idén om vad man själv kan i förhållande till andra och vilken rätt man har till att bruka detta.

Vilket man kan bryta ner till tre olika områden:

• Människorna: Arbetets roll
  

Dom som inte känner sig inkluderade i rollen som att dom arbetar med ett kreativt yrke, vilket kan ledas till att identititen om vilka dom kreativa arbeten är (reklamare, konstnärer, andra producenter som sätter särprägel på det dom gör).

Oro är befogad över att man inte upplever sitt arbete och sin roll i arbetet som speciellt kreativt, och när man pratar om kreatörer och kreativa tider känner man sig inte delaktig; och ibland inte ens att man känner – man tänker inte på det.

• Sverige: Arbetsmarknaden

Backar man upp en nivå finns det ytterligare en uppfattning som är fel, och det är hur arbetsmarknaden fungerar. Det stämmer att antalet som arbetar i riskkapitaldrivna startups eller med webb-baserade (gärna web 2.0) produkter är få.

Men att det finns denna väg gör det hela annorlunda för alla andra. Den nya ekonomin är tydligaste budskap är att det är nya regler och att alla påverkas.

Detta måste förklaras bättre för alla unga och gamla, och byta ut idén om att vi lever i en global osäkerhet där indier tar våra jobb mot att vi lever i en tid utan nollsummespel där vi skapar våra egna förutsättningar till att leva och arbeta i Sverige.

• Omvärlden: Globalisering

Kanske är jag partisk, kanske är jag för optimistisk. Men. Skolorna lär ut för lite om hur omvärlden ser ut. Lärarna är ganska partiska, av det material jag fått se som används i undervisningen är den allt annat än nyanserad (i tron att dom ska lära ut den ”andra sidan” av debatten, när i själva verket inte finns nån debatt om globaliseringen – nåja, Norberg driver sitt enmanskärnkraftverk för frågan).

Lärarnas kunskaper är relativt daterade, mycket av det vi vet om den globaliserngens effekter är färskare än deras examen. Deras kunskaper är därför filtererade genom vad dom egenhändigt lärt sig att lära ut.

Kanske är det så att jag fått skev bild av det, men de tiotusen ungdomar jag träffat senaste tio månaderna genom föreläsningar har bekräftat bilden av att deras motreaktion på verklig kunskap om en global tid är – konservatism. Därför röstar man på sverigedemokraterna, i tron att en stängd gräns sätter Sverige på undantag från globaliseringen.

Dessa tre områden man måste lägga fram en ny strategi för hur man ska ta itu med, som alla är sprungna ur en källa som inte ifrågasätts, som vilar på en myt som är så utbredd och etablerad att den har gömt sig för all analys.

Det handlar om oväckt potential, nedtystad förmåga och en idé om att du står utanför. Det är en kollektiv idé – förmedlad av dom som fått stämpeln eller gett sig själv titeln talangfull som riktas mot dom som ännu inte insett detta. Jämförelsevis är det ett marxistiskt sätt för talangöverklassen att inte stimulera flera människor till att bejaka sina talanger, för att inte få sin position hotad i konkurrensen som firad talang.

Lyckas man förändra detta, om så i liten skala, kommer man med fjärilseffekter kunna leda det till att skapa talang i landet. När alla ser sig själva som talanger.