Årets bästa flygbolag:
Virgin Atlantic. Jag räknar att ha flugit mig igenom ett 20-tal bolag under 2009. Den allra bästa var Bransons och det som avgjorde, när allt annat hade vägts in, var att de hade bättre service än de andra. Flygbolag är i service- och inte transportbranschen.

Årets bästa lunch:
Råkultur, Stockholm. Jag gillar rå fisk och detta är riktigt bra ställe. Bra öppettider också för den som sätter sig för lunch först klockan fyra. Dock, bör det tilläggas att servicen pendlar mellan råbra och rådålig.

Årets mottagare av Stipendium till Emanuel Sideas minne:
Shima Niavarani. Med motiveringen: ”Shima Niavarani är 2009 års vinnare av Stipendium till Emanuel Sideas minne för sin unika och energiska kamp bortom den givna scenen som bidrar till att förändra institutionaliserade strukturer.” (Läs mer här.)

Årets bästa musik:
Fred Astaire. Detta är för mig rätt begränsad kategori då jag lyssnar säkerligen på minst musik i Sverige. Men när jag lyssnar så har det i år varit samma fåtal artister, och allra bäst har Fred Astaire varit.

Årets bästa film:
Un lever de rideau. Det finns något väldigt tilltalande med Francois Ozons filmer och den som på engelska heter A Curtain Raiser är inget undantag. Den är mycket kort, 30 minuter, och har en ram som alla snabbt identifierar och kastas in i. Trots sitt korta format en stor film.

Årets bästa hotell:
Park Hyatt, Tokyo. Det kanske var situationer kring besöket som förhöjde besöket, att det kändes som ett tv-spel. Därtill var hotellupplevelsen i en klass för sig. Bo där nästa gång du är i Tokyo.

Årets bästa mat:
Kipa, Bodrum. Mina besök på matmarknader är väldigt få, tyvärr, men en butik jag gillar mycket och uppskattat att besöka är Kipa – inte för att jag gillar Tesco (som äger den) utan för känslan och leveransen. Ett bra och tillräckligt brett sortiment med fisk- och köttavdelning att tillfredsställa oss alla. Inget mer än det, och så ska det vara.

Årets bästa tidning:
International Herald Tribune. Trots att jag allt som oftast läser Financial Times beror på snarare på yrkesskada och vana än aktivt val. FT verkar också slagit igenom i internationell distribution på ett annat sätt än IHT och det verkar vara lättare att få tag på flygplatser. Men jag tycker fortfarande att den sistnämnda är bäst just nu. Den utländska bevakningen slår konkurrenterna i dagspressen.

Årets bästa klädmärke:
United Arrows. Låt mig först förklara att jag inte har någon japanfetischism, tvärtom, de flesta japaner gör alldeles för små kläder för européer. Men det jag har från UA har varit av extremt bra kvalité, bra grejer helt enkelt.

Årets bästa concierge:
Alona, Hotel Chisinau. Vem hör av sig när du inte återvänt efter besök i en utbrytarrepublik? Vem ger mitt natten per telefon tips på krogar i Chisinau? Och vem struntar att ta betalt för sista natten? Alona är ett under av tålamod och service, hon ser till att skapa bästa stället att bo i Moldaviens huvudstad. När personal lockar till ett snart besök är det bästa betyget ett hotell kan få. Alona borde öppna akademi för mjukhård post-sovjetisk serviceskolning.

Årets bästa Champagne:
Moët Brut. Vi vet vad tuffa ekonomiska tider innebär: människan lär sig gilla traditioner. Detta gäller min smak och val av bubbel i år. Även om Pommery under året varit mest frekvent, tillstår jag ändå att hävda att Moët är årets bästa. Som alla år, en trogen en. Den finns alltid där.

Årets bästa fisk:
Salma. Jag bekänner mig inte till mathysterin eller den skandinaviska matkulturen och tillber inte färska råvaror; mat äts – ta det för vad det är så länge det inte hämtas på en bricka. Men en lax står ut framför de andra – den norska Salma är årets finaste och bästa upptäckt och jag önskar jag hade karaktären att behålla denna hemlighet för mig själv. Allt för er.

Årets bästa restaurang:
Carul cu Bere, Bukarest. Nu ska vi inte skriva om restauranger in extento – se vad jag skrev ovan – men detta är en pärla av stora mått. Hur ska jag förklara? Tv-sport surrar i bakgrunden för säkerhets skull, samtidigt: en orkester spelar zigenarmusik, showdansare visar något med samba-influenser (och dräkter!) till detta serveras stabbig östeuropeisk mat; gäster frossar i östmat, kvinnor njuter av feta desserter, män gråter över palinka (plommonsprit) och detta ackompanjeras av solister som sjunger ut sitt hjärta. Lika fullt av motsägelser som östeuropén.

Årets bästa bok:
Onåd av J M Coetzee. Detta är den svåraste av kategorier – som att be en far peka ut sitt favoritbarn. Redan bland favoriterna gillar man varje för sin karaktär. Om jag ska välja en så lyfter jag fram Onåd: en lättillgänglig historia om förlust och vanära. Stor litteratur!

Se även tidigare år: Sidea Awards 2008, Sidea Awards 2007, Sidea Awards 2006, Sidea Awards 2005.

Andra om: 2009, bäst, blogg, flyg, lunch, mode, bok, restaurang, prisutdelning, sidea awards, stipendium

Vilket år det varit! I termer av resande är det gott och väl mitt intensivaste någonsin. 131 dagar, gott och väl en tredjedel av året, har jag varit på resande fot. Med 53 fligher har ett tjog länder besökts, städerna är än fler – en del har jag haft tillfälle att besöka vid ett flertal gånger. Jag räknar till att ha spenderat 117 timmar flygandes och tillryggalagt över 89 000 kilometer, dryga två varv runt jorden.

Några av platserna jag besökt är de återkommande, som jag besöker varje år, men också en del nytt. Det har blivit Bodrum, Bodrum, Bryssel, Bukarest, Cannes, Chisinau, Durban, Eindhoven, Florens, Göteborg, Göteborg, Göteborg, Haag, Helsingborg, Kapstaden, Köln, Lagos, Leiden, London, Margate, Monaco, Nice, Paris, Paris, Phuket, Pisa, Port Harcourt, Port St Johns, Prag, Riga, Riga, Siena, Tiraspol, Tokyo, Vientspils och slutligen Växjö.

Så här i början på 2010 är jag övertygad om att detta år kommer innebära fler resor än under fjolåret.

Andra om: resdagar, 2009, resor, flyg

Det är inte garanterat att planen landar i tid eller ens kan landa eftersom infrastrukturen är så eftersatt. Det uppstår ständigt olyckor, inget annat land i världen har lika många flygolyckor som Nigeria. En del inhemska flygbolag nekas flygning över andra länder (bland annat Sverige) på grund av säkerhetsrisken.

En för landet pinsam historia har tre fyra år på nacken. En Air France-flight gick in för landning i Port Harcourt, men en boskapshjord uppehöll sig på landningbanan. Det resulterade i att planet kraschen i hjorden med allvarliga skador på planet och många djur som dödades. Olyckan berodde på att flygplatsen saknar staket och att herdar har för vana att leda korna över tarmac och ibland lämna kvar boskapen där. Så kan det gå.

Andra om: Nigeria, Lagos, flygsäkerhet, flyg, säkerhet

1. Årets bästa bok: Jordisk föda av André Gide
Något symptomatiskt att den bästa läsningen i år inte var utgiven detta århundrande utan utgörs av ett halvsekelt gammalt exemplar av fransk nobelpristagare, André Gide. Dock till protokollet kan det nämnas att jag med stort nöje också läst Alltings mått av Helena Granström.

2. Årets bästa drink: Old Fashioned
I dessa tider vänder man sig till det trygga, konservativa. Vad gäller dryck är det så för mig med whiskey och bitters. Men allra helst Old Fashioned, historiens första cocktail som finns beskriven i Jerry Thomas drinkguide från 1862. På annat håll noterar jag i Atlantics januari/februari-nummer en artikel som beskriver en begynnande trend kring gammaldags drinkar.

3. Årets bästa middag: 18-rätters på Frantzén-Lindeberg
Måhända att det nu, efter en konjunkturvändning, framstår som groteskt att äta molekylkomponerade rätter, arton i följd. Men om du inte upplever en personlig högkonjunktur i en lågkonjunktur är något fel. På denna krog kan du ge uttryck för denna kontrast.

4. Årets bästa blogg: The Holy Bible
En reklamare som skriver blogg, sådär? Då har du inte läst David Orlics exposéblogg över heliga ting. Sporrande!

5. Årets Emanuel Sidea-stipendiat: Mohamed El-abed
2008 startade jag den årliga traditionen att dela ut Stipendium till Emanuel Sideas minne. Den första vinnaren någonsin var Mohamed El-abed, vd och grundare av kommunikationsbyrån Sprong. Läs mer här!

6. Årets bästa flygbolag: Norwegian
Det är ett lågprisbolag, men bra sådant. Tidigare har Lufthansa plockat hem vinsten i dessa sammanhang, men ett par besvikelser senare har vi en ny vinnare: norska Norwegian.

7. Årets bästa väska: Weekendbag från Tommy Hilfiger
Under 2008 har jag varit en fortsatt supporter av onebag-filosofin. Den väska som varit min favorit är Tommy Hilfigers weekendvariant. Tillräckligt stor för allt som behövs, tillräckligt liten för att inte behöva checkas in.

8. Årets bästa lunchkrog: Minervas
Franskt, franskt i Vasastan. Lite undangömd, men väl värd den lilla promenaden dit. Prova, och du förstår vad jag menar. Adressen är Kungstensgatan 60 i Stockholm.

9. Årets bästa pryl: Nokia E71
Jag har kommit att bli en alltmer motvillig teknikvän som egentligen nya grejer – främst för att tid redan ödslat på att lära sig något som ska ersättas. Men nu har jag fått byta åsikt, i varje fall om denna pryl. Efter säkerligen sex månader med mobiltelefonen framstår den som oersättlig. Till skillnad från Apples variant så har denna tangenter och det går fasligt fort att skriva och surfa. Oersättlig är kriteriet för årets pryl, alltså.

10. Årets intressantaste byggprojekt: ACP Estate, Ghana
ACP Estate ligger strax utanför Accra, ett område som uppfördes 1996. Diplomater som dragit sig tillbaka, Hollywoodkändisar som lämpligt nog DNA-spårat sig till Ghana, och statschefer som köpt ytterligare en bostad har alla hamnat här. Ett litet Desperate Housewife-enklav i utkanten av den snabbväxande huvudstaden.

11. Årets bästa mode: Ralph Lauren
Jag är inte speciellt amerikansk till mitt utseende eller beteende. Men jag har kommit att uppskatta vad just detta märke erbjuder. Kanske för att min syster jobbar för Ralph, ex-chefdesignern är en granne, eller så är det kläderna. Vid närmare eftertanke, absolut det senare.

12. Årets bästa efterrätt: Kürtös Kalács
Denna ungerska madeleinekaka, en specialitet som jag alltid försöker handla när jag besöker Budapest eller korsat andra sidan rumänska gränsen. Om ni smakat vet ni varför: beskt, sött, varmt och kallnande. Oemotståndigt.

Och de tidigare vinnarna: Sidea Awards 2005, Sidea Awards 2006, Sidea Awards 2007.

Andra om: 2008, awards, bäst, priser, prisutdelning, sidea awards, flyg, blogg, efterrätt, mode, lunch, stipendium

Det kommer mera och många fler inlägg följer från Sydafrika. Härnäst på tur kommer ett inlägg om ett dygn eller så.

Andra om: Sydafrika, resa, Arlanda, Lufthansa, flyg

1. En förenklad boarding
Du undrar varför det alltid blir trångt när planet ska boardas? Svaret är ju ganska enkelt: gången och stuvande av kabinbagage är den trånga sektorn.
Men hur detta skulle kunna lösas är en fråga med betydligt svårare svar. En forskare har dock löst den – enkelt förklarat: nummerlappar där varannan rad går på samtidigt, och man börjar baklänges. Det ger alla tillräckligt med svängrum för att lasta in bagage och ta sig fram till sin plats.

2. Det nya St. Tropez
Vid den turkiska Rivieran i Bodrum samlas nybyggarna med ideal för det nya St. Tropez. Det rör på sig, överallt.Men allra trevligast är det en bit utanför staden i den lilla byn Gümüşlük där den godaste fisken serveras. När NY Times var på Aquarium häromåret var det en odelad hyllning av krogen vid den direkta strandkanten. Och att samma krog ordnar våra grannfester är väl ett godkännande tecken om något.

3. Den godaste frukosten
Mina frukostvanor har förbättrats, allt tack vare en liten tripp ner till Turkiet. Där den allra godaste av frukostar serveras. Rårörda ägg tillagat med lammkorv; tänk en imploderad ägg-baconfrukost. Lite närmare förklarat används socuk, chilipepprad lammkorv, som förvisso går att få tag på annorstädes. Men smaken är aldrig densamma som när frukosten serveras i en omgivning av full grönska och Bodrums stilla bris.

4. Prags härligaste våning
I de judiska kvarterna i Prags gamla stan, hittar vi på paradgatan denna Břehoválägenhet i Art Noveau-stil. Tre sovrum, tre badrum och ett stort sällskapsrum, allt på 160 kvm. En våning perfekt för vårens resa till den tjeckiska huvudstaden.

5. Bästa knepet: Boka inte biljett!
Boka aldrig biljetter mellan fredag och måndag. Priserna ökar på torsdagskvällen och flygbolagen spanar om konkurrenterna följer med i prisökningen, om inte sänks priserna igen före måndag eftermiddag. Boa därför inte biljetter under denna period.

Andra om: Bodrum, flyg, prag, tips, tjeckien, Turkiet, vår

Det är vid dessa tillfällen, strax före avresa som jag tänker på våra resor. Inte du och jag, utan resorna vi gör som folk, våra resor.

För hur vi reser säger mycket om oss. Och det brukade vara att vårt sätt att resa var mycket mer civiliserad. Ett ord som knappt har något värde nu.

Det är därför, trots miljödebatten, som jag fortfarande flyger framför tågar. På flyget är servicen mer formaliserat och på en generellt bättre nivå än tåg, mest för att det är två långsiktiga investeringar där flyg är den senaste.

Där en del flygplan från 1980-talet fortfarande är i bruk är det inte ovanligt med tåg från 1960-talet, med allt vad det innebär för bekvämlighet.

Det är synd, för ett annars trevligt sätt att resa; kunna gå runt i tåget, prata med ens resekamrater, se landskapens färger skifta och eftermiddagen bli kväll, läsa en bok, äta och dricka i restaurangvagnen, uppkopplad arbeta eller koppla av. Ja, tåget har avsevärda fördelar, men nackdelar är ack så tunga. Därför går jag ombord flyget nu, direkt mot Prag, tack.

Låt mig förklara varför flygande är viktigt för mig. För ett par veckor sedan när jag skulle till Göteborg försökte jag boka en biljett på SJ:s hemsida. Det gick inte, fullbokat som det var. Några timmar före avgång provade jag igen. Icke, samma svar igen.

Jag tänkte att det berodde på att de tilldelade platserna för internetbokning var slut, därför åkte jag till stationen för att köpa biljetten på plats. Vid informationsdisken utbyttes följande replik:

Jag: Jag försökte boka en biljett på nätet vilket inte gick, och nu skulle jag vilja åka med nästa X2000-tåg till Göteborg.
SJ-kundtjänstemannen: Då får du nog ta och sätta dig och vänta. Nästa tåg går klockan 8 imorgon bitti.

Jag gav upp och gick direkt till konduktören. På grötig göteborska sade ha att det ingen ”idéeeee att pröööva”, avgången var fullbokad. Istället för att föreslå att sätta in ett extratåg föreslog han att jag skulle ta nästa tåg.

Jag vände på klacken och åkte till Arlanda och tog ett Sterling-flyg till Landvetter. Det gick alldeles utmärkt att köpa på flygplatsen. Förresten var de var mycket glada över att jag valt att flyga med Sterling.

Andra om: flyg, klimat, miljö, SJ, Sterling, Arlanda, tåg

Ja, det är en simpel fråga som kan få ett enkelt svar. Om vi ser frågan lite djupare handlar den om hur vi interagerar med vår omgivning.

Alain de Botton argumenterar i Lyckans arkitektur att människans känslighet för omgivnigen beror på att vi, psykologiskt sett, har många olika jag, och att inte i samtliga fall känner oss lika mycket ”vi”. Ibland avviker det så mycket att vi då anser att man glidit bort från det vi uppfattar som vårt sanna jag. Vilket framkallar de emotionella reaktioner på exempelvis flygplatser.

Frågan kan ställas på sin spets genom att vända på det hela. Motsatsen til flygplatser, eller den omgivning som är förenat med obehag, bör bara hemmet. Men, varför är hemmet så viktigt?

Vår mänskliga svaghet skapar ett av en egen fysiskt och psykiskt plats. Ett rum där de egna värderingar gäller, ett undantag från omgivningarna och världens värderingar. Ett hem är en plats som hjälper vara de vi vill vara.

”Vår kärlek till hemmet är i sin tur ett erkännande av hur lite vi själva bestämmer vår identitet”, skriver Alain de Botton.

Med simpel slutledning betyder det genom att omfamna flygplatser – eller de platser vi skyr mest – tvingas vi lära oss bestämma över den egen identitet, oberoende av plats.

Andra om: hem, transit, flyg, flygplatser, identitet, arkitektur, miljö

Midsommaren i Skåne föregicks av en försenad ankomst till Sturup. Dock, när vi lämnade firandet medelst bil mot Göteborg, via den österlena herrgården där vi fikade med gamla bekanta, var resan smidigt och synnerligen punktlig trots vårt stopp.

Efter ett dygn i Göteborg var det dags för två nätter i Stockholm dit jag anlände med Malmö Aviations försenade flyg på måndagskvällen. Efter mitt korta uppehälle var det dags återigen för en snabb visit söderut.

Så i morse anlände jag till Ronneby. Närmare 45 minuter över avgångstid spenderas i flygmaskinen – på en inrikesflygning! Vid ankomst hade jag bokat en taxi som skulle hämta upp mig för att ta mig till min föreläsning i Karlskrona. Men utan min vetskap hade chauffören omvandlat min bil till ett samåkningsprojekt med två medpassagerare. Nåväl.

När jag var klar och på väg att lämna staden var det med tåg mot Kastrup, trodde jag. Några dagar tidigare när jag försökt köpa biljett hos SJ, Skåne- och Blekingetrafiken fungerade inte deras sajter, trots att det på ytan ser ut att klara av en betalningsprocess. Kundtjänst gjorde inte mycket till tjänst när de hänvisade biljettköp till stationen där det i eftermiddags var massiva köer till den enda öppna kassan.

Expediten berättade att det var buss som gällde på en del av sträckan. Utan förklaring, utan ursäkt. Hon tillade att om jag hade tur skulle jag anlända på utsatt tid. Visserligen hade jag tur med flyget, men ankom ändå försenad till Kastrup. Under middagen med en havssymfoni till sallad, i väntan på mitt försenade flyg till Budapest kläcktes det närmaste till en lösning på mitt och miljontals andra resenärers problem. (Jag räknar de till så många, trots mina uppskattade debattörer tidigare tvistat om antalet.)

Min lösning är något helt nytt – jag vill se en ny paneuropeisk oberoende organisation dedicerat till att uppmuntra goda kundrelationer och god service. Deras uppgift ska vara att märka tjänsteföretag riktade till privatkonsumenter och med en distinkt logotype vägleda kunder.

Deras märkning ska garantera världens bästa service, och då talar jag inte bara om det snacket som företagen slänger sig med utan att de ska aktivt bedöma företagens ageranden genom att sätta upp en tydlig policy. Det ska vara en eftersträvansvärd märkning som för kunden innebär att de anställda fått den bästa internutbildningen med betoning på kundpsykologi och skolade i service av världens främsta. Därutöver ska företagens kommunikation med kunderna beaktas – en snabb och effektiv dialog bör vara självklar.

Och den dagen inte allt klaffar – för det kan det inte göra varje dag, ibland sker olyckor – ska det intill märkningen finnas ett telefonnummer för kunder. Det vill säga en verklig kundtjänst, inte en växel där man hamnar i kö och behandlas som en blivande kund. Dit ska jourhavande chef själv svara i de dialoger som behöver föras. De som bara vill uppdatera sig om vad som skett och när de beräknas vara ordnat ska kunna smsa in till samma nummer för att få meddelanden, löpande tills allt är ordnat, om hur situationen ser ut just nu.

Detta är den enda vägen ut för tjänsteföretag. Som det ser ut i dag kommer Europa få allt fler företag som är servicedrivna. Och de europeiska kunderna behöver inte bara organisationer som bevakar kundernas rättigheter, utan också sammanslutningar som aktivt granskar och premierar de företag som excellerar i sin service.

Andra om: Budapest, Ungern, service, företag, kris, flyg, tåg, kunder, kundrelationer