Tag Archives: feminism

Vad feminister bör göra:

Sedan vi hördes senast har det varit en sån där vecka med lite avkoppling, lite uppkoppling, och mycket avknoppning. Det har fört mig från Stockholm till Göteborg, och tillbaka, fyra föreläsningar i Märsta, vidare till Luleå och sent igår kväll kom jag hem från Finland. Min fotograf Emma höll på att missa planet för att hon hänger hela nätterna på kändisfester med Anna Book, ungefär.

En sak som gnagt mig är feministers tjockskallighet. Genus är inte min favorite dish, men en idé har jag.

Lisa Marklund et al skrev om att kvinnors beteende är destruktivt för andra kvinnor, och att det inte hjälper i karriären direkt. Samtidigt är män grymt bra på att att förbrödas i omklädningsrum, bastu och andra platser av bara män (styrelserum!). Mansbeteendet skapas av framgången – det är mer fördelaktigt att samarbeta och lyfta fram varandra. Och det ger resultat över generationer också – det föds mer än killar än tjejer.

En gammal studie från 2000 visar att det föds fler tjejer i nordeuropeiska länder – där kvinnor är mer framträdande och når mer framgångsrika positioner i samhället, kanske också för att forskning visar att de kvinnor som är stressade föder tjejer. Beteendet och tron att kvinnor är överlägsna gör också att i framavlandet skapar fler kvinnor. Könsteoriker bör därför sträva mer efter kvinnors framgång än de båda könens jämställdhet.

Så var det sagt. Annars försöker jag koordinera den nya remaken av bloggen. Ska bli spännande, kommer om typ två veckor.

Klar syn perifert, blind rakt fram

Hösten efter gymnasiet läste jag på universitet, men hoppade jag av efter några veckor för det var lite för mycket tvångsmatning av begrepp. Nu några år senare går jag runt och samlar på ord.

Orden är inte för att skapa förvirring. Näe, förhoppningvis lämnar man uni-tiden visare än att rapa sånt man tvångsmatat sig själv. Llika långt bakom är dom studentikosa fester med tävlingarna i hågkomst med analyserna av Foucault- eller Virilio från obskyra communities där man byteshandlar D-uppsatser.

Men jag kommer ihåg. För kanske två år sedan var jag på streetmodemässan CPH Vision (likaså i februari). Som alltid sitter jag på första parkett och börjar gnaga lite på plastvattenflaskan som man senaste gångerna alltid fått, och tänker till.
Du känner igen det från tv: långbenta mannekänger som bär sina plagg ut på podiet, allt andas ut mot oss, detta är det nya heta. Så man sitter där och tänker: aha? Så försöker man ta till vackra ord, begrepp om du så vill, till att förstå vackra saker. Därför är det lite konfunderade. Vad är grejen med burkor och heltäckande huvor på podiet?

Något senare snubblar jag på en förklararing av NY Times, i vilken journalisten Stephanie Rosenbloom citerar: ”the masking of the female heads strikes me as part of a general new anti-feminism.”

Begreppen börjar omförhandlas av Linda Skugge, och det sägs vara en feminismbacklash. När fick den en chans då? Linda Backman skriver att könskriget inte finns. Borde kanske läst lite mer på uni, då hade man kunnat ägna sin tid åt att studera sånt eller hur modeindustrin arbetar utan copyright. I detta fall säger mode mer om oss än vad någon säger.