Tag Archives: ekonomi

7 saker du inte visste om Sydafrika

ARLANDA, STOCKHOLM. Nu ska jag snart checka ut för detta år – inte från bloggen utan Sverige. Siktet på inställt på Madrid och sedan vidare till Johannesburg. Just nu väntar jag på Iberias Airbusflyg. Blir ett kärt återseende av Afrika, när jag sist var där solade jag utan solkräm i Sahara. Det var gött!

Grämer mig lite att jag inte har hunnit ta några sprutor (Hepatit) eller fixa malariatabletter. Men jag tänker, ingen har dött av lite hepatit eller malaria.

I väntan på vidare förflyttning tänkte passa på att presentera sju fakta du förmodligen inte kände till om Sydafrika.

• Sydafrika är landet med flest antal HIV/AIDS-smittade: 5,3 miljoner av 42,8 miljoner invånare 2003. Det betyder att drygt 12 procent eller var åttonde person är smittad. Sett på en global nivå återfinns 13 procent av världens alla smittade i landet.

• Kokainet är fyra gånger mer spritt än i Sverige. Ligger på samma nivå som Colombia, det vill säga 0,8 procent av befolkningen.

• Ölkonsumtionen i Sydafrika är marginellt större än i Ryssland räknat per invånare: 59 liter per år. Det blir ungefär ett litet dricksglas (16 cl) om dagen.

• Ekonomiska läget är inte speciellt fantastiskt. Reporäntan, centralbankens styrränta, ligger på 11 procent. Vilket kan jämföras med svenska riksbankens 4 procent.

• Regeringen satsar stenhårt på utbildning. 2006 satsade utgjorde 17 procent av statens utgifter på utbildningsväsen. I pengar betyder det 87 miljarder kronor (92,1 miljarder rand).

• Löneläget bland arbetare är på en låg nivå, som en jämförelse är det något sämre än i Kambodja. Månadslönen för bönder i stadsregionerna är på 947 kronor (994 rand), och för bönder på landsbygden är det 884 kronor (885 rand). Arbetskraften är oerhört billig – minimilönen ligger på 4-5,8 kronor/timme.

• Stor risk att dö. Enligt UNDP-statistik är mortaliteten väldigt högt i Sydafrika. Det vill säga antal dödsfall i en population dividerat med det totala befolkningstalet. Landet hamnar på fjortonde plats, vilket betyder 17 dödsfall per 1000 personer, något fler har Rwanda (17,2), Zimbabwe (17,9) och Kongo (18,1). Något färre har Nigeria (16,8) och Somalia (16,6).

Andra om: , , , , , , , ,

Så designar du ditt liv

STOCKHOLM. Om allt bara är form, förpackning och funktion, vad händer då med synen på hur vi lever våra liv?

1. Prolog: Detta är design

Design eller formgivning antyder på att vi har göra med estetik. Det stämmer delvis. Men estetisk väcker frågan om vad som är god smak, och jag anser att god smak är något personligt.

Tänk dig resonemanget om att man köpt ett ”arkitektritat hus”, snarare bör det heta att man köpt ett kändisarkitektritat hus. Eftersom allt har en formgivare bakom sig.

Så för att slippa ta debatt om smak inom formgivning och design, går det att koppla det till något annat.

2. Vad definierar design?

Om allt är design, vad är urskiljande egenskapen? Wikipedia är inte mycket till hjälp här, som skriver: ”att forma en artefakt så att den blir funktionell och/eller estetiskt tilltalande”. Numera är ju alla föremål konstgjorda.

Mitt ödmjuka försök till att definiera design: koncentration av meningen med produkten. Utvikning: Jag tänker att om produkten har fler användningsområden eller funktioner blir det en komplex sak att koncentrera dessa funktioner, för ofta ska funktionen kunna nås på olika vägar – därmed viss förvirring hos designer som inte har anvädningen eller användaren klar för sig.

3. Förflyttning av funktionalitet

De som sysslar med att formge produkters funktion, UX-designers (User Experience), begränsas i sin snäva benämning. För designtänkande går att applicera på många områden, i livet exempelvis. Ett oerhört spännande område heter business model design, alltså formgivning av affärsmodeller.

4. Designa ditt liv

Om man applicera företagsekonomiskt tankesätt på personlig nivå, vilket är alldeles utmärkt att göra nu, går det att finna några nya insikter. Men det handlar inte om frågor som karriärsidor i tidningarna brukar väcka: vikten av att ha en nisch, kunna förklara vad man har att ”erbjuda”, vem som är ens kund, kunna ”nätverka”, och så vidare. Utan hur man ska analysera kostnader och intäkter. Här är sju frågor till hjälp att designa din livsstil genom finna de aktiva och passiva intäkterna.

Kostnadsstruktur:
– Hur ser kostnaderna ut, storleken på de fasta respektive rörliga?
- Vilka fasta kostnader går att omvandla till rörliga?
- Vad förändras i hög- respektive lågkonjunktur?
- Vad händer när produktionen stoppas?

Intäkter
- Hur ser intäkterna ut, storleken på passiva intäkter (licenser, patent, abonnemang) som är oberoende av arbetsinsats? Storleken på aktiva intäkter, som växer med arbetsinsatsen?
- Hur är intäktsströmmen fördelad?
- Vad har du för mål för skapa övervikt i de passiva intäkterna?

5. Design förändrar livsstil

Genom att röra sig från fasta höga kostnader till låga rörliga kostnader. Och göra samma rörelse, från aktiva fasta intäkter till passiva rörliga intäkter går det att skapa ett helt nytt livsstil. Där du själv kan bestämma vad som ska prioriteras.

Andra om: , , , , , , ,

Här lär du dig tjäna pengar

STOCKHOLM. Vi som jobbar med ekonomi får inte vara aktiva på börsen, i vilket fall inte ta korta placeringar. Reglerna har jag inte här framför mig, eftersom jag inte handlar överhuvudtaget. (Samma sak med politiken – jag avstår från att rösta eftersom jag granskar politik och politiker emellanåt.)

Därför har jag ett uppdämt behov av att få leka med aktier. Nåväl, jag har börjat på några leksajter. För 13 dagar sedan köpte jag två aktier på Investopedias Simulator. Sedan dess har Google-aktien gått upp 7,52 %, och Apple-aktien 11,39 %. Min portfölj på 100 000 dollar genererade en vinst på 9 407 dollar på två veckor. Inte illa, tycker jag själv.

Och nu har spelsajten Betsson lanserat sitt nya Traderspel där man kan leka med låtsaspengar. Efter första dagen är utfallet mycket gott. Insatsen på 99 euro gav 108 euro, 49 euro gav 102 euro, och 25 euro gav 56 euro. Med andra ord, på en börs som steg 2,5 % fick jag en avkastning på 46 procent. Mycket roligt!

Andra om: , , , ,

Därför är ekonomi viktigt

STOCKHOLM. Apropå den nyligen utgivna Discover Your Inner Economist av Tyler Cowen i vilken han beskriver vad ekonomi handlar om:

Ekonomi är läran om hur man får ut det mesta av livet. Därför är den som inte är intresserade av livet, inte intresserad av ekonomi. Och den som är intresserade av ekonomi, är intresserade av livet.

Andra om: , ,

16 böcker som spränger din värld

GÖTEBORG. Det är alltid så klurigt med bloggandet. För det kommer så stötvis. Som nu, på morgontimmarna när jag sitter i trädgården utanför huset och dricker kaffe. Då vill jag skriva något litet. Om litteratur.

Sitter här och läser ikapp det gamla som jag inte hunnit läsa – alltid någonting som kom emellan. Nyligen var det Erik Zsigas remix av pophöger och ekonomi som är lika med Hejdå Östeuropa. Den var bra! Sedan var det Alain de Bottons en bok om kärlekrelationen (se längre ner), och nu Freakonomics – som jag läst i delar, men nu gör en nystart med. Båda är vardagliga och praktiska, och bör läsas av många fler.

Ett bra tag har jag funderat på vad man bör läsa i dag. Alltså, vilka böcker är de som rustar läsaren för en värld som ser ut som den är i dag, men också tvingar läsaren till att expandera sin värld.

Min efterlysning är efter de böcker som är de mest mind-blowing, hjärnvändande, och krävande att ta sig igenom. Böckerna som Lennons gemeneman skulle bära i sin ficka i dag. Ja, vilken bok är det?

Här är en skissartad lista över böcker som förhoppningsvis spränger din värld:
Continue reading

Därför är bostadsrätt fel

Idag är ett mått på god ekonomi att du har råd att beviljas ett banklån. Det är helt fel. Ur ett strikt eko-entreprenöriellt perspektiv är det mest fel du kan göra att köpa en bostadsrätt. Jag ska ge sju förklaringar till varför inte jag köper bostadsrätt.

1. Du förbinder dig till utgift

Ja, boendekostnader är just utgifter. Skillnaden med att ta ett bolån för att köpa borätt är att du inte bara förbinder dig till en (bostadsrättsföreningens) månadsavgift utan till att också amortera ditt bolån. Det är TVÅ kostnader. Den ena är beroende av räntan, den andra av föreningens ekonomi och energipris. Två rörliga kostnader är alltid värre än en trögrörlig.

2. Du öppnar plånboken i dåliga tider – tack!

Hyran hos hyresrätter i Sverige är marknadsreglerad, vilket betyder att den inte på långa vägar följer konjunkturen.

Däremot de som tar lån öppnar sin plånbok för marknaden – i lågkonjunkturens dåliga tider betalar du mer när den rörliga bolåneräntan är hög, och nu när det är högkonjunktur med låg ränta är det förmånligt att ta stora lån till stora bostäder.

Du har att se fram emot din medverkan i gråtreportage i kvällisarna över att du inte längre har råd med amorteringarna och måste lämna bostaden samtidigt när alla andra vill bli av med sina bofel.

3. Du utgår från rimligheter

Räkna inte vad som är ”rimligt”, utgå vad du själv vill betala för det. När man jämför hyreskostnad och kostnaden att bo i borätter har man en kortsiktig jämförelse där man ställer jämförelsen ur faktorer som annorlunda konjunktur.

Vanligast, vad jag hört, är folk som säger att ”bubblan kan inte spricka”. Det är de som inte var med under it-åren, märks det.

4. Du betalar ”inte dig själv”

Många använder argumentet för att man ”betalar till sig själv” när man köper en bostadsrätt framför ett behålla en hyresrätt.

Ja, det kan stämma att du ser på ”värdet” av bostaden köper du in dig – men problemet är att du aldrig mer plockar ut de pengarna i kontanter. Du kommer aldrig någonsin se pengarna. Utan du kommer förmodligen resten av livet kommer att valsa i en bo-karusell där du uppgraderar lånen och priset på bostaden. Resten av livet.

Du betalar till dig själv i bemärkelsen att du kan ha fått nyttjanderätten till en flådig bostad, men du blir inte mer pengar på kontot för det – tvärtom.

5. Du ”investerar” inte

Här har vi den svenska skolan att tacka för feluppfattningarna: en god investering betyder att man får avkastning på de pengar man satsar.

En värdeökning är inte detsamma som återkommande avkastning. Alltså, att en krona ökar några ören i värde är inte samma sak som att en krona generera en ny krona, som i sin tur skapar nya kronor. Det är skillnaden mellan en investering och en feluppfattning.

6. Du tjänar på grandiosa chanser

Det här håller jag inte riktigt med, men en aspekt som ändå måste nämnas.

Donald Trumps, och många andras investeringstaktik är just denna: ta så stora lån att avkastningen (genom mängden av fastigheter, eller vad man nu sysslar med för affärer) överstiger räntan och utrymmet för räntehöjningar på lång sikt. Alltså sikta högre.

Att jag själv är skeptisk genom bristen på applicerbarhet. De flesta av oss har inte 99 banker man kan ta miljonlån av – samtidigt. Trump har.

7. Du binder dig långsiktigt

Det är ganska intressant. På många områden är de flesta människor oerhört kortsiktiga. Varje månad är de likadant – ett skralt lönekonto veckan innan löning. Samma människor är det som argumenterar för nyttan och det goda i en långsiktighet och då med borätt som det rätta alternativet: eftersom man betalar till sig själv.

Det är sant, bostadsrätter skapar en långsiktigheten av en speciell typ: en bundenhet.

Höga fasta kostnader (möjligen låga i högkonjunktur), men är tvungen att tänka konjunkturmässigt. Förmodligen kan du landa med en dyr och förlustaffär till bostadsrätt i lågkonjunktur.

Förvisso är det likadant med hyresrätter, men kostnaden svänger inte. Du kan när som helst röra på dig själv.

Konsumtion vs inkomst

En debatt där ett parti antingen vill höja eller sänka skatten är för polariserat. Alternativet finns att omfördela skatteuttaget. Plattskatt för inkomst, och öka konsumtionsskatten. Argumentet finns hos Greg Mankiw, ekonomiprofessor på Harvard, som steg för steg går igenom hur man genom att förflytta skatteuttaget kan minst lika hög summa uppnås.