STOCKHOLM. När man ser sig om bland ekonomierna runt i Europa och USA är det dystert, och att Kina nyss visat det sämsta kvartalet sedan början på 2009 höjer inte humöret. Ens instinktiva känsla är att det borde finnas någon region som går mot strömmen. Det finns det och dit har jag åkt — till Irak.

Irak består av tre regioner av vilken den norra – irakiska Kurdistan – har ett stabilt säkerhetsläge och ekonomin växer. Landet har just nu världens högsta tillväxt, över 10 procent per år, enligt Internationella Valutafonden IMF. Det är högre än dragloket Kina.

Jag besökte Erbil och Rawandoz för att skildra de tidigare i Sverige boende irakierna som nu återvänder i tusental. För några decennier sedan flyttade irakkurderna till Sverige men väljer nu att återvända till Irak för att bygga upp regionen. ”Svenskarna är som en maffia, de är överallt”, sa en kille. Från irakiska Kurdistan kom jag med ett reportage som du kan läsa i torsdagens Veckans Affärer (nr 42/2011).

Under denna resa tog jag mig in i Irak landvägen från Turkiet. Helst skulle jag gärna resa så oftare, men det hinns oftast inte med. Det är en helt annan resa att korsa fysiska gränser än att att landa med ett flyg.

Om någon vill göra en sådan resa i Europa rekommenderar jag att från Moldaviens huvudstad Chișinău ta sig till Tiraspol i utbrytarrepubliken Transdniester. Det är ganska ofarligt, men du kan räkna med lite trubbel vid gränsen!

Andra om: Irak, ekonomi, Kurdistan, Erbil, svenskar, reportage, Veckans Affärer

Under sommaren har oron varit stor över Italien men främst Spanien. Marknaden – alltså köpare av spanska statspapper – är väldigt pessimistiska i sin bedömning av spansk ekonomi. Svag konkurrenskraft, hög arbetslöshet och en fastighetsbubbla som spruckit gör att man kräver bättre avkastning på pappren. Således när regeringen Zapatero måste finansiera sitt budgetunderskott har det på senare tid blivit allt dyrare. Nivåerna har inte varit särskilt långt bort från vad Grekland tvingades betala innan de ropade och EU kom till undsättning. Och på ett annat plan fortsätter de folkliga protesterna.

Så vid mitt besök blev det möten med unga revolutionärer, spanjorer och utlänningar, poliser och ockupanter, spanska finansmän och EU:s makthökar. Detta och mycket mer har jag borrat mig in i reportaget som publiceras i första höstnumret av Veckans Affärer (nr 33, 2011), ute i butik (och hos prenumeranter) i dag. Mycket nöje.

Andra om: reportage, Spanien, Veckans Affärer, ekonomi

Hur kan det vara så att vissa företag skriker efter personal, samtidigt som Sverige har en historiskt hög arbetslöshet. Utbildning torde väl svaret vara? Jag borrar mig ner i frågan om varför det finns en obalans, eller kalla det en missmatchining mellan arbete och arbetslösa. Missa inte min artikel i VA nummer 13, 2011.

Andra om: ekonomi, reportage, arbetsmarknad, Veckans Affärer

Temat för det här numret av Scoop är just ekonomijournalistik. Väldigt bra, tycker jag, det är allt för sällan grävande journalister ger sig på ekonomi och näringsliv. Förhoppningvis blir några fler inspirerade.

I tidningen blir jag också intervjuad av Scoops avgående redaktör Christina Kennedy – finns även på webben.

Andra om: Scoop, reportage, ekonomi

Den tar avstamp i Anders Borgs begrepp tigerekonomi och att statistiken bekräftar att ekonomin är exceptionellt stark. Men jag har tittat bortom siffrorna och då framträder en annan bild.

Artikeln har illustrerats av Måns Adolfsson, vars Anders Borgska tiger syns här till höger.

Andra om: Veckans Affärer, ekonomi

Den tidigare tillhör den gruppen av länder som kallas för PIIGS, då Italien har snarlika statsfinansiella problem som Portugal, Irland, Grekland och Spanien.

Det är intressant. När jag var i italienska Toscana i fjol var turisterna många och av blandad sort: svenskar, danskar, holländare, spanjorer, tyskar, mycket tyskar. Häromveckan var situationen ett helt annat, då syntes och hördes i princip bara representanter från Europas starkaste ekonomi, Tyskland. Frånvaron var så stor att man undrade vad som hänt på ett år. Möjligen kan det förklaras med den nuvarande ekonomiska krisen i Europa.

Dock, till skillnad från Italien har Estland en positiv rörelse. Finanserna är alltmer under kontroll och landet vill ansluta sig till euron, vilket planeras ske redan i januari 2011. Så jag åkte dit för att ta reda på mer.

I den på torsdagen utgivna Veckans Affärer (nr 21/2010) publiceras reportaget från Tallinn och Pärnu, som jag besökte. Mycket nöje.

(På bilden ovanför skymtar ett av mina favoritplan, Saab 340.)

Andra om: Veckans Affärer, reportage, ekonomi, Estland, Italien

MILANO.

Hemma i Sverige har Veckans Affärer (nr 19/2010) precis utkommit, och i vilken jag skrivit åtskilliga sidor – en tredjedel av tidningen, räknar jag det till.

Inför numret har träffat entreprenören och numera tv-kändisen Mats Gabrielsson, som profileras i tidningen och också är på omslaget. En intressant läsning utlovas.

Intressant och därtill mycket aktuellt är min artikel om Storbritannien och dess nära förestående skuldkris. Jag skriver om hur världens sjunde största ekonomi blev den som är i värst skick efter Japan.

Andra om: Veckans Affärer, ekonomi, Storbritannien, Italien, intervju

Det är en historia med förgreningar på Manhattan i New York och tradingrummen på ett antal stora hedgefonder runt om i USA, om hur de attackerade euron för att driva ner värdet. Missa inte! Här kan den dessutom läsas på nätet.

Andra om: ekonomi, Grekland, Veckans Affärer

Marknaden för företagsobligationer hör inte de mest lättillgängliga och välbevakade av marknader, men är mycket spännande. Om mitt förra reportage om Stockholms finansvärld var inifrån en stängd värld och ändå utgörs av 1000-1500 personer, så är detta en ännu mer begränsad krets — 50 bankirer i Stockholm jobbar med företagsobligationer.

De som kommer utifrån får inget gratis och du bör du kunna skilja midswapränta och kupongränta. Kan du inte eller vill veta vilka utmaningar som marknaden står inför, läs artikeln i torsdagens tidning. Som senast när Stureplan hamnade i fokus har den prisbelönte Joachim Lundgren fotograferat. God läsning!

Andra om: reportage, Veckans Affärer, finans, ekonomi

Nu har jag fått en fråga från en bloggläsare som jag tänkte besvara. ”Jag undrar varför ekonomijournalister alltid rapporterar vinst endast i faktiska belopp och aldrig som procent av omsättning. Det är för mig så ofullständigt att bedöma ett resultat enbart med belopp och inte med procent eller branchjämförelse”, skriver läsaren i ett mejl utan att beskriva vilket medium han syftar på.

Jag ska försöka förklara avvägningen som görs. När bolagen lämnar siffror till marknaden så skrivs telegrammen av nyhetsbyråerna och deras redovisning är väldigt avskalad – allt för tydlighetens skull.

Sedan blir det också lite missvisande om bolag klumpas ihop och enbart ställer resultatet som del av omsättning, då många bolag är väsensskilda. Till exempel om du jämför investmentbolagen, vars huvudverksamhet är att långsiktigt köpa och sälja bolag, mot ett bolag som Ericsson eller SKF, blir det väldigt fel.

Två bolag som på ytan kan verkar jämförbara – säg lastbilstillverkare – har mycket som skiljer att det vore en förrädiskt förenkling om läsaren inte främst ser absoluta kronor. Sedan ska man komma ihåg att oftast publiceras brutto- och nettomarginaler. Så en enbart relativ jämförelse står sig svag mot en absolut. Bättre är att tala om riktiga kronor och euron.

Andra om: ekonomi, fråga, börs