<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>sidea.se/emanuel &#187; algoritm</title>
	<atom:link href="http://sidea.se/emanuel/q/algoritm/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://sidea.se/emanuel</link>
	<description>Emanuel Sidea är reporter på affärstidningen Veckans Affärer.</description>
	<lastBuildDate>Thu, 09 Feb 2012 15:04:44 +0000</lastBuildDate>
	<language>en</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
	<generator>http://wordpress.org/?v=3.2.1</generator>
		<item>
		<title>De 5 mest intressanta algoritmerna</title>
		<link>http://sidea.se/emanuel/2007/10/30/de-5-mest-intressanta-algoritmerna/</link>
		<comments>http://sidea.se/emanuel/2007/10/30/de-5-mest-intressanta-algoritmerna/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 30 Oct 2007 20:08:02 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Emanuel Sidea</dc:creator>
				<category><![CDATA[allmänt]]></category>
		<category><![CDATA[Sidomeny]]></category>
		<category><![CDATA[algoritm]]></category>
		<category><![CDATA[formel]]></category>
		<category><![CDATA[forskare]]></category>
		<category><![CDATA[vetenskap]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://sidea.se/emanuel/2007/10/30/de-5-mest-intressanta-algoritmerna/</guid>
		<description><![CDATA[Vilken är detta århundrades främsta formel, ekvation eller algoritm?]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><strong>STOCKHOLM.</strong> Vilken är detta århundrades främsta formel, ekvation eller algoritm? Det var en av frågorna som jag funderade för några veckor sedan när jag läste <a href="http://www.adlibris.se/product.aspx?isbn=0719564638">Supercrunchers</a> av <strong>Ian Ayres</strong>.</p>
<p>Nu har <strong>John Brockman</strong> tagit reda på svaret med hjälp av ett gäng eklektiska tänkare i den årliga fråga som <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Edge_Foundation">Edge</a> skickar ut.</p>
<p>(Förresten, 2005 års fråga som resulterade i boken <a href="http://www.adlibris.se/product.aspx?isbn=0060841818">&#8221;What We Believe But Cannot Prove&#8221;</a>, var en av de frågor som jag ställde till <a href="http://ekonominyheterna.se/nyheter/2007/10/15/bors/index.xml">börsexperterna</a> på VA:s Stora Börsdag.)</p>
<p>Årets fråga är: Vilken är din formel, ekvation, algoritm för 2000-talet?. Svaren tycker jag är mycket intressanta.</p>
<p><strong>Här är de fem mest intressanta svaren:</strong></p>
<p><strong>1. </strong>Gruppolarisering = gruppdiskussion + delad lutning<br />
Psykologprofessor <strong>David G Myers</strong> <a href="http://www.edge.org/3rd_culture/bios/myers.html">formel</a> för hur individer i grupp påtar sig mer extrema åsikter.</p>
<p><strong>2. </strong>Nuet(oförutsägbart) = Tidsdimension(n=1) * Rymddimension(m=3)<br />
<strong>Max Tegmark</strong>, svensk MIT-fysiker som studerar &#8221;precision cosmology&#8221;, har <a href="http://www.edge.org/3rd_culture/serpentine07/Tegmark.html">ritat upp hur tid och rymd</a> skapar det oförutsägbara.</p>
<p><strong>3. </strong>Flow-begreppets fader <strong>Mihaly Csikszentmihalyi</strong> har en <a href="http://www.edge.org/3rd_culture/serpentine07/Csikszentmihalyi.html">formel</a> som visar när vi är som mest nöjda med livet.</p>
<p><strong>4.</strong> Psykologen Daniel Gilberts <a href="http://www.edge.org/3rd_culture/serpentine07/Gilbert.html">formel</a> för hur vi kommer känna oss i framtiden.</p>
<p><strong>5.</strong> Harvardpsykologen <strong>Steven Pinkers</strong> <a href="http://www.edge.org/3rd_culture/serpentine07/Pinker.html">formel</a> för hur många meningar vi kan skapa eller förstå: S = W^L</p>
<p><strong>Och några bubblare:</strong></p>
<p>• Arkitekten <strong>Rem Koolhaas</strong> vackra <a href="http://www.edge.org/3rd_culture/serpentine07/Koolhaas.html">symfoni till formel</a>, där faktorerna är temperatur, regn, matkultur, sociala värden, med mera.</p>
<p>• <strong>Rudy Rucker</strong>, matematiker och författare, har en <a href="http://www.edge.org/3rd_culture/serpentine07/Rucker.html">formel</a>: Life = Universal computation + memory</p>
<p>• Harvardpsykologen <strong>Howard Gardners</strong> sexdelade <a href="http://www.edge.org/3rd_culture/serpentine07/Gardner.html">sekvens</a> om synteser.</p>
<p>• Ekonomen <strong>Eduardo Punsets</strong> <a href="http://www.edge.org/3rd_culture/serpentine07/Punset.html">formel</a> för kärlek: Love = (M + Pi + X) k</p>
<p>• Och så <strong>William Poundstones</strong> <a href="http://www.edge.org/3rd_culture/serpentine07/Poundstone.html">formel</a> som är så vacker.</p>
<p class="andra"><small>Andra om<a href="http://intressant.se/intressant">:</a> <a href="http://bloggar.se/om/algoritm" rel="tag">algoritm</a>, <a href="http://bloggar.se/om/formel" rel="tag"> formel</a>, <a href="http://bloggar.se/om/forskare" rel="tag"> forskare</a>, <a href="http://bloggar.se/om/vetenskap" rel="tag"> vetenskap</a></small></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://sidea.se/emanuel/2007/10/30/de-5-mest-intressanta-algoritmerna/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>4</slash:comments>
		</item>
	</channel>
</rss>

