Tag Archives: afrika

Jagad av militären i Nigeria

publicerat 19 februari 2009

PORT HARCOURT, NIGERIA. Jag har fått utegångsförbud. Det är säkerhetschefen på ett ledande oljebolag som avråder tanken på att jag ska visa mig på gatorna. Han berättade att bara för några dagar sedan var vita oljearbetare tvungna att lyftas med helikopter samtidigt som Joint Task Force (JTF, specialinrättat förband som ska lugna och säkra oljekonflikten) försökte säkra marken runt ett oljefält.

Efter skymning får jag knappast lämna hotellet, även här fick jag en förklaring: senast för en vecka sedan kidnappades en vit man hundra meter härifrån – och då hade han en polisman intill sig i bilen. Så jag sitter på hotellet och ser över mitt material, intervjuer och så vidare. (Och skriver detta bland annat.)

Skillnaden mot Lagos kunde inte vara större. Det märks att detta är ett konfliktområde – trots att staden inte är främsta arenan för konflikten. Lagos är ingen lugn stad, men Potako, som alla av bara farten förkortar Port Harcourt, är ett högspänningsområde.

På väg in från flygplatsen hade jag fått hjälp av en vän med att ordna en bra chaufför och en stor pickup. Körandes mot city fick vi problem vid vägspärrarna. Det visade sig att chauffören saknade ett försäkringsbevis och vid första vägspärren – de stoppar alla bilar med vita – frågade de efter all dokumentation på bilen.

Efter att de frågat ut även mig, vart jag skulle, med vem och så vidare och om jag var kidnappad (!), fick chauffören muta sig fri och sedan fick min vän också ge en gåva. En kilometer senare var det dags för en upprepning.

Chauffören, med ett tvivelaktigt omdöme, blev uppmanad att köra åt sidan – men istället gasade han på och den lilla soldaten med k-pist i famnen fick ett Bambi-ögonblick. Med en hårsmån körde bilen ut i väggrenen, jag var redo för att soldaten skulle vända sig och skjuta efter bilen. Det gjorde han inte.

Det dröjde inte ens en kilometer tills nästa stopp, då hade all militär ställt upp för att stoppa vår bil. Där blev vi stående ett bra tag. Jag fick svara på frågor återigen, och förklara vart vi skulle och så vidare.

När hela episoden var över hade så lång tid förflutit att det var dags att ställa planerna på att ge sig ut i träsken – det var helt enkelt inte tid för det. Men i morgon är det dags.

Andra om: , , , , , ,

→ 2 kommentarer

Mer om: , , , , , ,

Den naturliga korruptionen

publicerat 18 februari 2009

LAGOS, NIGERIA. Alla laster kännetecknas av en smygande framväxt.

Förrädiskt slår den sig till ro – först som en debut, följt av en ovana, en oregelbundenhet, sedan blir det en olycka, något som händer under speciella – inte sällan gladlynta – förutsättningar, och sedan har dess antal över tid blivit en regelbundet, lasten har blivit en rutin.

Korruption är i mångt ett beteende som växer fram ur de situationer, eller kalla det möjligheter, som andra banat fram. De med makt som utan vidare hänsyn också brukar den, med förvisningen att andra gör det och andra kommer göra det. En slags social smitta som gör ovanan till en naturlighet. Det som började med något litet, smygande oskyldigt. När det väl slutar är det för att det inte går att förhindra längre, alla ägnar sig åt det.

Jag hade en av många intressanta samtal i dag med en statsanställd som berättade att det går inte att förvänta sig att bryta ett beteende bara genom att ta in nytt blod i en krets där alla är korrupt. Det måste bli en bred och total förändring, de som under årtal byggt upp sin makt och endast delat den med släkt och gelikar, måste rensas undan från de tunga positionerna i samhället, menade han.

Sedan finns det en annan aspekt som gör korruption svårt att förstå. Det har inget med moral och etik att göra – de få som tar emot pengar i en attachéväska är nog så medvetna om vad som händer, utan det är den mer subtila nivån, där några parter gynnas av att de gynnar varandra.

Företagen som utvinner olja i Nigeria är kända för att i många tidigare fall betalat ut kompensation till klanledare, därmed överlämnat ansvaret till klanledaren att fördela vidare pengarna – vilket inte riktigt skett. I många år har detta skett utan allmänhetens kännedom.

För ena parten har det varit billigare, andra parten i representation av ett fåtal, har också tjänat på det. Båda parter har agerat som människan alltid gjort – en jakt på tillväxt av makt, förmåner, anseende, pengar och annat. Det sker inte bara i Nigeria utan överallt (läs om min erfarenhet av det i Ghana).

Försöket att skjuta från sig ansvar men inte makt, och utnyttjar sin makt utan att leva upp till förtroedet med proportionerna bortom fattning, och med protester och klena resultat till följd. Då finns få möjligheter till att förändra den korrupta miljö som blivit normaliserad.

Andra om: , , , ,

→ Kommentera

Mer om: , , , ,

Ge dig ut, beskriv och blogga

publicerat 15 februari 2009

STOCKHOLM. Elva dagar in i bloggkampanjen tänkte jag förklara varför jag bloggar om Nigeria och dess konflikt i det oljerika Nigerdeltat.

Konflikten har pågått under så lång tid att det fallit i glömska hos allmänheten. Det kan tyckas att det borde finnas svenskspråkiga som tillräckligt insatta, eller personer på plats som kan rapportera från samtliga pågående konflikter och humanitära katastrofer runt om i världen. Så är det inte.

Därför är detta lika mycket en uppmaning som min förklaring: Ge dig ut, beskriv världen, lyfta fram det glömda, berätta inte din historia utan andras. Och låt det få kosta, betala själv resa, uppehälle och bloggande.

Andra om: , , , ,

→ Kommentera

Mer om: , , , ,

Därför är oljan en lögn

publicerat 14 februari 2009

STOCKHOLM. I kommande inlägg tänkte jag ta upp tekniken bakom oljeutvinning. Men det finns aspekter som är betydligt mer intressanta. Överhuvudtaget är det en naturresurs som är speciell och har en unik betydelse för människor.

”Olja föder märkliga känslor och förhoppningar, eftersom olja framför allt är en stor frestelse. Det är frestelsen att snabbt uppnå välstånd, rikedom, styrka, framgång och makt. Det är en smutsig illaluktande vätska som snällt sprutar upp i luften och faller tillbaka ner på jorden i form av en rasslande skur av pengar.

Att upptäcka och äga oljekällan är detsamma som att känna det som om man efter att länge ha vandrat under jorden plötsligt har snubblat över en kunglig skatt. Man blir inte bara rik, utan man grips också av den mystiska övertygelsen att högre makter har sett på en med nådens öga och storsint upphöjt en över andra, urvalt en till gunstling.

Många foton har förevigt det överblick när den oljan sprutar upp ur brunnen: människor hoppar av glädje, faller varandras armar, gråter. Olja skapar illusionen av ett totalt förändrat liv, ett liv utan arbete, ett gratisliv. Olja är resurs som bedövar tanken, grumlar synen, korrumperar. Folk från fattiga länder går omkring och tänker: Gud, om vi bara hade olja! Oljebegreppet uttrycker fullkomligt den eviga mänskliga drömmen om rikedom man uppnår genom en lycklig slump, genom en kyss av lyckogudinnan och inte genom svett, oro, hårt arbete. I den bemärkelsen är olja en saga och som varje saga något av en lögn.

Olja fyller oss med sådan arrogans att vi börjar tro att vi lättvindigt kan övervinna sådana omedgörliga hinder som tiden. Med oljan, brukade den siste shahen säga, ska jag skapa ett andra Amerika på en generation! Det gjorde han aldrig.

Oljan har sina brister, hur mäktig den än är. För härskare är en av dess mest förföriska egenskaper att den förstärker auktoriteten. Olja producerar stora vinster utan att sätta massa människor i arbete. Olja orsakar få sociala problem därför att den skapar varken ett talrikt proletariat eller en betydande bourgeoisie. Följaktligen är regeringen, som inte behöver dela vinsterna med någon, fri att använda dem enligt sina egna idéer och önskemål.

Titta på ministrarna från oljeländer, se så högt de håller huvudena, vilken känsla av makt de har, energimagnaterna som bestämmer huruvida vi ska köra bil i morgon eller gå till fots. Och oljans förhållande till moskén? Vilken livskraft, glans och betydelse denna nya rikedom har givit dess religion islam som just nu upplever en period av tilltagande expansion och som drar till sig nya massor av trogna.”

Detta skrev Ryszard Kapuscinski i Shah of Shahs, om den sista shahen av Iran. Men det gäller alltjämt för Nigeria.

Andra om: , , ,

→ Kommentera

Mer om: , , ,

Sex hårda fakta om Nigeria

publicerat 12 februari 2009

STOCKHOLM. Sedan militärregimen upphörde 1999 har 14000 dödats i våldsamma drabbningar.

Det finns konflikter med religiösa och etniska förtecken – men de egentliga orsakerna ligger i ojämlik tillgång till politisk makt, resurser, olja och förmögenhet.

2003 års lokalval var så manipulerade att EU:s valobservatörer uppgav att valen ens uppfyllde ”minimikraven för demokratiska val”, 105 dödsfall relaterade till valet anmäldes.

Nigeria är ett av de mest korrupta länderna i världen – Transparency Internationals korruptionsindex listar landet på skalan 2,2 av 10, där högsta talen är icke-korruption.

Korruption kan ha kostat landet så mycket som 400 miljarder dollar sedan självständigheten 1960.

Andra om: , , , ,

→ Kommentera

Mer om: , , , ,

Detta är Nigerias problem

publicerat 11 februari 2009

STOCKHOLM. Nigerianska författaren Chinua Achebe, känd över hela världen för romanen ”Allt går sönder” (Things Fall Apart), har beskrivit Nigerias problem:

”The trouble with Nigeria is simply and squarely a failure of leadership. There is nothing basically wrong with the Nigerian character. There is nothing wrong with the Nigerian land or climate or water or air or anything else. The Nigerian problem is the unwillingness or inability of its leaders to rise to the responsibility, to the challenge of personal example which are the hallmarks of true leadership.”

Detta gäller inte bara för Nigeria utan också för många andra länder — det går inte att betrakta Nigeria utan titta på grannländer som har liknande förutsättningar, men också på det enorma geografiska landområde som kallas för Afrika.

1. Miljöns betydelse: Geografi, klimat och väder har spelat en stor roll i Afrika, liksom den stora förekomsten av tropiska sjukdomar.

2. Arvet från slaveriet.Slaveri har slitit itu många afrikanska samhällen. Arabiska slavhandlare var de första som anlände (och de sista att lämna), men afrikaner hade förslavat varandra i århundraden före arabernas ankomst:

”Faktum är att slaveri var vanligt i de flesta delar av världen innan britterna började försöka krossa det, och Afrika var inget undantag. Enligt en uppskattning var mellan 30 och 60 procent av afrikanerna slavar innan européerna anlände. Fraktbeloppet till slavar till Amerika kan ses som en förlängning av Afrikas inre marknad: många afrikanska hövdingarna såg inget fel i att sälja slavar till de européerna, och vissa protesterade när handeln förbjöds”, skriver Robert Guest i sin stora Afrikabok The Shackled Continent (min översättning).

Den storskaliga slavhandeln under 1800- och 1900-talet upphörde för och ett halvt århundrade sedan, och är ingen ursäkt för de nuvarande förhållandena i Afrika.

3. Kolonalismens betydelse: Kolonialstyret upphörde för mindre än ett halvt sekel sedan. Kolonialmakterna lämnade sociala ärr, en grogrund för diktatorer och besvärande och konstgjorda nationsgränser. Men de lämnade också modern infrastruktur – vägar, järnvägar, kliniker, och lagstiftning. Över 70 procent av Afrikas befolkning som lever idag föddes efter deras nationer blev självständiga, och det finns många exempel på nya oberoende stater utanför Afrika som inte har hållits tillbaka av sitt koloniala arv: Sydkorea, Taiwan, Hongkong och Singapore.

4. Västerländernas bistånd: Beroendet av extern hjälp för att lösa Afrikas problem är en självklar övning i meningslöshet och hjälp kan endast vara genom självhjälpsorganisationer. Bistånd som det sett ut tidigare har på sin höjd hjälpt endast i marginalen.

”Länder blir rika på samma sätt som enskilda individer: genom att producera något som andra människor vill köpa, eller tillhandahålla tjänster som andra vill betala för. Det finns undantag. Precis som vissa individer kan ärva rikedom, så vissa länder är rika helt enkelt på grund av att de har en hel del olja och inte många medborgare. Men i stort sett är vägen till välstånd sparsamhet, hårt arbete, och att ta reda på vad andra människor vill ha för att kunna sälja just det till dem”, skriver Robert Guest och tillägger att Afrika i dag inte producerar något som världen vill ha förutom sina naturresurser och ett fåtal jordbruksprodukter.

5. Äldre stamledares betydelse: Stamlojalitet är ofta starkare än nationella lojalitet och kan lätt anspelas på av demagogiska ledare – ibland med fruktansvärda resultat. Det har funnits flera förintelser i Afrika sedan Andra Världskriget. Rwanda var den värsta, Burundi, Nigeria, Elfenbenskusten och flera andra länder har också upplevt etnisk slakt. En stambaserad politik är en bördig jordmån för demagogi. Tillsammans med ekonomiska kvoter och andra etniskt splittrande lagar, och ett ökat inflytande för demagogiska stamledare hämmas den ekonomiska tillväxten så att den ekonomiska politiken förvandlas till ett nollsummespel där varje vinst är någons förlust.

6. Och Västerländernas bidrag? Handelskriget mot afrikansk jord- och textilexport orsakar betydligt mer skada för Afrika än vad eventuellt stöd kan lösa. Långt värre är de rika nationernas jordbrukssubventioner som förstör alla internationella handelsmarknader och kostar rika nationer tiotals miljarder dollar, konstaterar Robert Guest. Dock har också afrikanska stater sinsemellan handelshinder.

Bilden ovanför föreställer skuldindrivare i Lagos, Nigeria.

Andra om: , , , , ,

→ 1 kommentar

Mer om: , , , , ,

Här frodas oljekonflikten

publicerat 9 februari 2009

STOCKHOLM. Bakgrunden till oljekonflikten i Nigeria är komplex. Men som alla mänskliga konflikter kan den kokas ner till pengar, mark och etnisk rivalitet.

Av Nigerias 36 delstater utgörs Nigerdeltat av 9 stater med sammanlagt 185 lokalt styrda områden (local goverment areas). Det är en stor blandning av folk som bor i vad som betraktas en av världens mest tätbefolkade regioner: 40 etniska grupper som talar 250 dialekter fördelade på 5 000-6 000 samhällen. Området motsvarar 70 000 kvadratkilometer. Ungefär 27 miljoner människor trängs inom ett område lika stort som arealen söder om Jönköping i Sverige.

Av de tidigare nämnda byarna är cirka 1500 samhällen värd av något slag för oljeföretagen. Olja är något som funnits närvarande för de flesta nu levande nigerianer, första råoljan togs upp i Oloibiri redan 1956.

Trots att miljontals fat olja utvunnits genom åren för 600 miljarder dollar har lokalbefolkningen har inte fått se skymten av några förmåner, eller haft någon nytta av naturresurserna. Trots att Nigerdeltat står för 100 procent av landets olje- och gasproduktion lever människor utan elektricitet eller rinnande rent vatten.

Överhuvudtaget är det mycket världsrekord som Nigeria plockar hem: Nigerdeltat är världens största våtmark, en av världens mest korrupta regeringar styr landet, i relativa tal världens fattigaste befolkning med 70 procent lever på mindre än en dollar per dag, och så fortsätter det.

Utbildningar är bristfälliga. Det finns en högstadieskola per 14 000 invånare. Det finns knappt någon offentlig sektor, det som finns är svårt att nå på grund av att vägar saknas. Att träffa en doktor kan innebära att färdas i en båt i timmar i träskmarkerna.

Emellanåt sker det oljespill i deltat. World Wildlife Fund konstaterade i oktober 2006 att uppemot 1,5 miljoner ton olja utspillts de senaste femtio åren. Vilket motsvarar att var tolfte månad sker en oljekatastrof motsvarande Exxon Valdez utanför Alaskas sydkust 1989, då 42 000 kubikmeter olja spilldes ut som än i dag har med miljökonsekvenser (enbart oljesaneringen kostade Exxon 2 miljarder dollar). De senaste tjugo åren har det varit motsvarande två oljespill per dag.

Regionens oljeproduktion har stundtals gått ner efter attacker av lokala rebellgrupper. Mest känd är MEND som påstår att kriminella gäng och statliga militärstyrkor exploaterar regionens oljerikedomar i eget syfte och inte lämnar efter sig annat än en förgiftad, malariainfekterad, laglös sumpmark.

MEND har minskat oljeproduktionen med 475 000 fat olja per dag. Med dagens oljekurs innebär det ett bortfall värt 7,8 miljarder dollar per år. Men fortfarande generar oljeutvinningen stora inkomster. Enligt Center for Global Energy Studies beräknas Nigerdeltats oljeintäkter uppgå till 66 miljarder dollar under 2008.

Andra om: , , , ,

→ Kommentera

Mer om: , , , ,