STOCKHOLM. Bland vanliga nigerianer finns det ett stort stöd för de rebellernas attacker mot oljeföretagen. Som den här mannen jag intervjuade i Port Harcourt.

Andra om: Nigeria, Nigerdeltat, video, olja, militanta, MEND

STOCKHOLM. Den politiska instabiliteten har gått i vågor och det har inte alltid varit oroligt i Nigerdeltat. 1993 registrerades 7 fall av vandaliserade pipelines. Ett par incidenter hade politiska motiv, andra berodde på försökt till sabotage för att oljeföretagen skulle betala ut ersättningar för oljespill. Orsaken till övriga attacker var oklara.

1996 hade antalet fall av ”pipeline vandalism” ökat till 33, 1998 steg det ytterligare till 57. Fortfarande var attackerna orsakade av ekonomiska dispyter och sabotage i politiskt syfte.

Året efter, 1999, hade antalet incidenter flerfaldigats till 497 anmälda fall. Följande år 2000 hade det ökat till över 600 och plötsligt hade oljeföretagen blivit tvungna att hantera risker som bestod av systematiska attacker mot deras operativa verksamhet.

Andra om: Nigeria, Nigerdeltat, olja, attacker

Arkiverade direktrapporter från Nigeria 9-22 februari 2009.

Andra om: Nigeria, Bloggy, mikroblogg

STOCKHOLM. En kortkort video som jag spelade in häromdagen i Nigeria. Det var väldigt varmt intill Shells flowstation. Ni ser hur nära jag stod. Iinget staket fanns det heller som hindrade en från att trilla in i elden. På andra sidan lekte barn.

Andra om: Nigeria, Shell, oljeanläggning, flow-station, Port Harcourt, video

STOCKHOLM. För några dagar sedan besökte jag en knutpunkt för oljebolagens offshoreverksamhet som ligger cirka 30 minuters bilfärd utanför Port Harcourt. Det är stort område med rigorös säkerhet som ligger på yttersta spetsen av en halvö. Militären har en bas i området, trots det attackeras halvön regelbundet. Vanligtvis sker en attack på tjugo minuter, rebellerna kommer med snabbåtar – rånar eller stjäl båtar och sticker iväg innan någon hinner reagera. Supplyfartyget på bilden ovan hade i slutet på 2008 blivit kapat, men efter körts på grund och nu efter reparation var åter i bruk.

Denna dag var säkerhetsnivån på nivå två, vilket innebär en miljö attacker och rån. Tre betyder skottlossning och allra värst, fem är motsvarande Darfurkonflikten i Sudan.

Det var en oljearbetare som tog med mig in på området utan att jag behövde identifiera mig, och visade mig runt en av oljeindustrins hubbar i regionen. Där finns allt som behövs för oljebolagens verksamhet. Tlll exempel lagring av pipelines, maskiner, båtar, och även tillverkning av bland annat kemikalier på området. Enligt uppgift finns alla oljeföretag representerade på plats.

Med blicken mot vattnet där attackerna kunde tänkas komma såg vi oss omkring: stora hangarer pryddes med namnen på alla de kända oljeföretagen och de mindre lokala underkonsulterna.

På höger sida hangarerna och vänster sida en fiskeby, bara 100 meter bort, gick vi längst med vattenkanten. Ton av kemikalier synliga för blotta ögon till höger, till vänster låg en oljehinna på vattenytan. Enligt oljearbetaren var detta ändå en bra dag:
”Det har funnits tillfällen då vattnet varit helt svart av oljan. Men just här är kemikalierna värre”, sa han.

Han berättade vidare att vattnet som används vid kemikalietillverkningen inte renas utan dumpas direkt tillbaka i samma vatten som fiskarna fiskar i. Talade han illa om sina konkurrenter? Själv arbetade han på ett av företagen som tillverkade kemikalierna.

Föga överraskande bekräftades bilden som organisationen Essential Action beskrivit, att oljeföretagen:

”seriously threaten the livelihood of neighboring local communities. Due to the many forms of oil-generated environmental pollution evident throughout the region, farming and fishing have become impossible or extremely difficult in oil-affected areas, and even drinking water has become scarce. Malnourishment and disease appear common.”

Andra om: Nigeria, Port Harcourt, olja, miljö, kemikalier

STOCKHOLM. Jag har varit utan internet i drygt ett dygn när jag tagit mig från Port Harcourt till Lagos, en natt där och från Lagos till London och vidare till Stockholm.

Men bloggkampanjen är inte över. Jag kommer fortsätta att med inlägg, bilder, ljud- och videoklipp från resan med sådant som jag inte hann med att rapportera, ty oljekonflikten i Nigeria är inte över.

Andra om: Nigeria, Nigerdeltat, blogg, bloggkampanj, Stockholm

STOCKHOLM. Jag fick syn på en äkta nigeriansk stekare på Port Harcourts internationella flygplats. Han kom i ett följe av en sekreterare och en polis, och säkerligen var en förare utanför med ytterligare en polis.

Eftersom han såg trevlig ut tänkte jag skaffa en ny kompis i denne Nigeriastekare. Han hade naturligtvis trängt sig före alla andra vid biljettförsäljningen hos Aero, samma flygbolag som jag skulle ta till Lagos.

Jag ställde mig bakom honom, nickade hej till polisen och sekreteraren och vände mig mot honom.

”Hello, I really like your outfit”, sa jag, ovetande om initiationsriterna här.

Han vände sig mot mig, böjde sig ner sitt huvud, utan att titta mig sade han lite förstulet:

”Hi”, och sedan ännu busigare: ”I am a king.”

Jag tog det visitkort han skulle ge till biljettförsäljaren. Mycket väl, His Royal Majesty Okeke stod framför mig.

Hans polisman bar två svarta påsar med kontanter, en ljusbrun skinnväska och två morötter (som han åt på). Kungen lassade fram pengahögar, ointresserad av biljettpriset, men ändå räknade han samma hög om och om igen.

Efter att kungen köpt en VIP-biljett förde han en kamp mot naturlagarna genom att pressa, stånka och trycka ner så många sedelbuntar som möjligt i den redan fulla väskan.

Efteråt hängde vi och sedan tog vi ett foto för att föreviga det kungliga mötet. Han propsade på att också få ta ett foto där han ensam höll i pengar, och så blev det.

Andra om: Afrika, Nigeria, Port Harcourt, kung, flygplats, resa