STOCKHOLM. Genom åren har en rad stora tekniska framsteg förbättrat och förenklat oljeutvinning, ett exempel är Floating Production Storage and Offloading-fartyg. Dessa enorma skepp, stora som några fotbollsplaner, kombinerar oljeproduktion, lagring och vidarepumpning. Funktionen är densamma som hos en offshoreanläggning, skillnaden är att den är mobil. Det är betydligt mer kostnadseffektivt att slippa dra pipelines och att olja kan plockas upp från mindre oljefält.

Säkerhetskonsulter jag mötte i Nigeria poängterade en annan stor fördel: det är betydligt lättare att säkra havsområdet kring anläggningen med Joint Task Force, militär och privata säkerhetsfirmor.

Samma dag jag första gången landade i Lagos, i juni 2008, hade MEND attackerat just ett FPSO-fartyg. Försöket att kapa fartyget misslyckades, underredet var insmort med vattenfast vilket förhindrade ombordklättringen.

Detta var ett av de åtta fartyg som finns nigerianskt vatten, tillhörande oljeföretag som Agip, Shell och Exxonmobil. Ett stort antal med tanke på att 75 FPSO-fartyg är i drift runt om i världen.

Andra om: Nigeria, olja, oljeindustri, fartyg, oljefartyg, FPSO

STOCKHOLM. Det hade lika gärna kunnat vara några andra, men det var det ogonifolket som fick symbolisera kampen. Nigeria har en stor mångfald, landet hyser över 389 folkgrupper som talar 510 olika språk, och har under lång tid prövats av splittringar. Politiken har länge kretsat kring de stora folkgrupperna och en stor del av de mindre etniska grupperna har därför blivit förbisedda genom åren.

Dit hörde ogonifolket, som är en av de minsta grupperna, endast 500 000 till antalet i ett land med över 130 miljoner invånare. På deras marker, öster om Port Harcourt, hade olja hittats under mitten på förra seklet.

Efter decennier av oljeexploatering hade ogonifolkets omgivningar, ett 1050 km² stort område, motsvarande tre fjärdedelar av Öland, fått uppleva en för många oljespill och miljöolyckor: dricksvattnet var förstört och fiskeriet hade utarmats. Missnöjet grodde över att oljeföretagen inte betalat ogonis trots decennier av oljeexploaterande.

Då kom Ken. Det var en tidigare statsanställd och son till en Ogonibyhövding (chief), som försökt förbättra situationen men gett upp. Istället valde poeten och författaren Ken Saro-Wiwa att starta en icke-våldsrörelse, MOSOP (Movement for the Survival of Ogoni People).

Detta var i början av 1990-talet, Nigeria styrdes av en militärjunta och med minnet av Biafrakriget försökte man trycka ner minoriteter och andra uppstickare. MOSOP:s demostration i januari 1993 där 300 000 ogonis deltog skapade stora problem för regimen, Shell avbröt sin verksamhet och snart fick Ken Saro-Wiwa ett momentum. Han reste utomlands, träffade bland andra Bodyshops grundare Anita Roddick och snart kablades budskapet ut och shellprotesterna spreds med världens medier. Än i dag minns många bilderna från protestaktionerna och Shells logotype dränkt i blodröd färg.

Ogonifolkets protester besvarades av militärjuntan med våldsam kraft, med många dödade. Hundratals hem revs och tusentals blev hemlösa. Ken Saro-Wiwa greps i maj 1994 utan någon egentlig förklaring.

Men snart riktades en anklagelse, att han skulle under ett upplopp ska ha låtit mörda fyra Ogonihövdingar (samtliga visade sig vara vänner eller släktingar) och under följande tio månader hölls han och åtta andra fängslade utan rättegång. De torterades men nekades medicinsk vård.

En fredagsförmiddag strax före lunch sattes ögonbindlar på de nio (Ogoni Nine, som de kallades). I en specialtribunal hade de befunnits skyldiga och just den dagen, 10 november 1995, skulle straffet vinna laga kraft i ett fängelse i Port Harcourt.

Utan möjlighet att överklaga domen, sattes ett rep runt halsen på Ken Ken Saro-Wiwa och ett ögonblick före hängningen, tog han till orda och sade: ”Gud, ta min själ – men kampen fortsätter.”

Andra om: Nigeria, historia, politik, våld, militär

STOCKHOLM. Jag fick aldrig någon klarhet i vart dessa vykort hittades, men att de är gamla märks på kvalitén och motiven. Här är 11 ögonblicksbilder från Nigeria:

Andra om: Nigeria, bilder, vykort, bildspel

STOCKHOLM. Sista dagarna i Nigeria gick jag på jakt efter vykort. Det visade sig vara betydligt svårare än att bara köpa i närmaste kiosk. I Port Harcourt hade jag ingen framgång. På flygplatsen finns det ingen riktig butik för sådant, och tidningssäljaren hälsade lycka till.

Sedan hörde jag talas om att det i Lagos hade funnits vykort, förvisso för mångaår sedan. Några personer satte igång och börja ringa. Detta var nu en helgdag och mobilerna gick varma om exakt vilka vykort jag sökte. Jakten var bortom mig och hade tagit märkliga proportioner, allt för att jag skulle skicka ett vykort till Göteborg.

Men till slut – med några timmar till godo hade en man lyckats komma över ett dussin vykort som han överlämnade till mig strax innan jag skulle lyfta. En halv månadslön för vanliga arbetare – 20 kronor stycket hade dyrgriparna kostat som jag fick som en gåva. Med sista chansen att posta kortet på flygplatsen fanns varken porto, postkontor eller brevlåda till hands. Och postgången från Nigeria är sådär, hade jag fått höra.

Jag fick åka med ett gäng underbara vykort hem till Sverige, säkerligen några av de sista som än finns kvar i Lagos. I morgon lägger jag ut alla vykorten här på sidan.

Andra om: Nigeria, jakt, Port Harcourt, Lagos, vykort, turism

STOCKHOLM. Tänk er detta scenario: 2 353 000 fat olja om dagen producerades i Nigeria 2007. Snittpriset det året låg på 69 dollar per fat. Således olja värd 59 miljarder dollar plockades upp ur marken.

Samtidigt: 1996 uppgick fattigdomen till 46 procent av befolkningen enligt FN-organet Habitat. Sedan dess har den ökat till 76 procent, mätt i antalet personer som har tillgång till anständiga bostäder och andra ekonomiska värden.
I ett land med enorm oljeexport lyckas inte regeringen – federal och regional – sprida inkomsterna ner till vanligt folk, utan för de allra flesta ökar fattigdomen.

Andra om: Nigeria, Afrika, FN, fattigdom, olja, export

STOCKHOLM. Det är inte bara jag som skriver om Nigeria och oljeindustrin. Bloggar kan du bara glömma, de bevakar inte detta. Inte svenska bloggar i varje fall. Enstaka anglosaxiska återpublicerar telegram från Allafrica.com.

Detta inlägg är därför en länkdump till andra ställen på nätet där det finns mer att läsa, men som är av allt för rudimentär karaktär för att få plats här på sidan.

Wikipedia: Nigeria (på svenska), Nigerias president, vice president, Konflikten i Nigerdeltat, Movement for the Emancipation of the Niger Delta, Nigerias historia, Biafrakriget, Politiken i Nigeria, Utrikespolitiken, Geografin, Miljöfrågor i Nigerdeltat, statliga oljeföretaget NNPC, petroleum i Nigeria, oljeindustrin, oljeutvinning, oljekällor, oljefartyg, oljefartygens historia, oljekrisen 1973, OPEC, oljeprisökningar sedan 2003, oil gusher, oil megaprojects, lista över världens största oljefält, oljerigg, oljeplattform, oil well fires, oljereserver, hydrocarbon exploration, petroleumindustrin, icke-konventionell olja, energisäkerhet.
På annat håll. Uppsala universitets konfliktdatabas om Nigerdeltat, CNN om Nigerdeltat, Länkdump hos CS Monitor, IRIN om Nigeria, Economist om Nigeria.

Andra om: Nigeria, fakta, olja, Wikipedia, Afrika

STOCKHOLM. Nigerias före detta vicepresident Alhaji Atiku Abubakar sade häromdagen att om det inte sker ideologiska förändringar och om inte sättet som politiska ledare väljs kommer nationens socioekonomiska problem kvarstå under en lång tid.

Detta sade han till pressen i samband med en begravning i Bayelsa-delstatens huvudstad Yenagoa i onsdags. Det var ingen vanlig begravningsceremoni utan modern till Diepreye Alamieyeseigha, Bayelsas före detta guvernör och den man som betraktas som en av landets mest korrupta politiska ledare genom tiderna.

När Nigeria omvandlades från militärdiktatur till demokrati 1999 blev Alamieyeseigha guvenör i den oljerika delstaten och i sin roll som högsta chef över delstaten kom han att stjäla enorma summor av den månatliga utbetalningen som den federala regeringen gjorde.

Han betraktade delstatens budget som en av del av sin personliga och han använde den för att bygga ett fastighetsimperium med förgreningar till bland annat London, som var hans favoritdestination.

Men detta var ingen hemlighet för Nigeria eller delstaten. I 2005 års budget avsattes 8,5 miljoner dollar för att bygga residens åt guvernören och åt hans biträdare. Vidare budgeterades 2 miljoner dollar åt inredning och andra artiklar. Dessutom hade 25 miljoner dollar spenderats på guvernörens mansion sedan 2002. (Bara staketet kostade 5,7 miljoner dollar.)

Trots misstanke om grova brott väcktes inga åtal sedan guvernörer är åtalsskyddade. Men under en resa till London greps han i september 2005 misstänkt för penningtvätt. I en av hans London-bostäder återfanns 14 miljoner kronor i kontanter och värdena på de brittiska fastigheterna uppgick till cirka 138 miljoner kronor.

Efter gripandet släpptes han mot borgen, men blev fråntagen sitt pass. En vecka senare gav han sig till känna på gatorna i Yenagoa.
”Jag kan inte berätta hur jag kom hit. Det är ett mysterium. All ära till Gud”, förklarade han.
Det sägs att han med ett falskt pass och utklädd till kvinna lyckades ta sig genom Heathrowflygplatsen i London.

Alamieyeseigha avsattes till slut och dömdes i Nigeria för korruption och pengatvätt. Två år efter gripandet dömdes han till ett tvåårigt fängelsestraff. Några timmar att domen föll släpptes han eftersom han betraktades ha suttit av sitt straff.

I dag är Alamieyeseigha en av fem guvenörer som blivit åtalade för korruption. 33 guvernörer av de 36 delstaterna har utretts för misstänkt korruption, pengatvätt och andra finansiella brott av den nyinrättade EFCC (Economic and Financial Crimes Commission). På gatorna i Port Harcourt och Lagos deklarerar stora billboards att stjäla ur statskassan är en genväg till fängelse.

Många av dem jag mötte i Nigeria beskrev det som stor seger att politiker inte kan göra som de vill och att president Yar’Adua sänder ett starkt budskap till dagens politiker – korrupta ledare kommer att åtalas.

Andra om: korruption, Nigeria, Afrika, politiker, politik