STOCKHOLM. Bloggkampanjen om oljekonflikten i Nigeria är över. Med andra ord kommer bloggen så sakta övergå till en vardag. Totalt har det blivit 45 inlägg under kampanjen.

Men jag kommer inte sluta att skriva om Nigeria, utan något mera oregelbundet kommer jag fortsätta att skriva om konflikten i Nigerdeltat.

Andra om: bloggkampanj, Nigeria

GÖTEBORG. Är oljan en välsignelse eller förbannelse för Nigeria?

Det är inte ett helt enkelt svar, men de länder som upptäcker till exempel olja får ofta ett diagnostiserat tillstånd, sjukdomen kallas för holländska sjukan.

I slutet av 1950- och början av 1960-talet när naturgas hade upptäckts i Nederländerna ökade gasexporten vilket gjorde att reala växelkursen för gulden steg. Med en stark valuta blev landets andra exportsektorer mindre attraktiva på den globala marknaden och allt eftersom blev ekonomin utarmad.

Teorin om holländska sjukan utvecklades på 1980-talet och visat sig stämma på många fler länder i historien och fram till vår tid. Att länder med stora naturtillgångar ofta dras med stora ekonomiska, politiska och social problem. Man talar om ”resource curse”, resursförbannelsen.

Men holländska sjukan som teori ger inte en fullständig bild av hur oljerikedomar påverkar ett land.

1. När oljesektorn expanderar uppstår ett stort inflöde av intäkter genom exporten. Priserna på ickehandlade varor stiger medan priserna på handelsvaror är de samma eftersom de bestäms på världsmarknaden. Med den stigande reala växelkursen får den ickeexpanderande exportindustrin möta allt sämre exportförhållanden, samtidigt tvingas de höja sina löner för att kunna konkurrera med oljebranschen om arbetskraft.

2. ”Rent seeking” är ett begrepp som innebär att staten och inflytelserika privatpersoner drar nytta av ökade genomflöden av pengar genom staten.
Stora statliga skrytprojekt byggs, korruptionen ökar och välfärden minskar eller förbättras inte. Dessutom finns ett incitament att engagera sig i rent seeking relativt övrig näringsverksamhet när intäkter från naturtillgångar i landet stiger.

3. Bromsad utveckling inom demokrati, korruptionsbekämpning, och utbildningsområdet. Utvecklingen mot ökad demokratisering föregås av vissa förändringar såsom urbanisering, ökad yrkesspecialisering och stigande utbildningsnivå. Medför inte en ekonomisk utveckling dessa karaktärsdrag är det heller inte troligt att landet rör sig i en demokratisk riktning.

Enligt forskaren Michael Ross, som utgår från en liberal hållning, skrev i en avhandling 2001 att den statliga styrningen påverkas av exempelvis stora oljetillgångar.
”Naturresurser i överflöd skapar en falsk känsla av säkerhet och leder till att regeringar bortser från behovet av bra och tillväxtvänlig ekonomisk förvaltning med frihandel, effektiv byråkrati och institutionell kvalitet”, skriver han (min översättning).

Andra om: Nigeria, naturtillgång, olja, holländska sjukan

STOCKHOLM. Det har blivit en del inlägg på temat oljekonflikten i Nigeria. Med bara ett par dagar kvar av bloggkampanjen vill jag bara avisera att det kommer fler och längre inlägg inom kort.

Andra om: Nigeria, bloggkampanj

STOCKHOLM. Den nigerianska oljan är på många sätt speciell. På engelska kallas den för ”light sweet crude”, vilket för tankarna till vinbeskrivningar. Men vad som syftas på är att den är en av världens bästa råoljor bland de över 400 olika sorter som existerar.

Som de flesta känner till raffineras råolja för att användas till bensin, diesel, flygbränsle, värmeolja med mera. Värdet på olja bestäms till stor del på hur stor andel raffinerade produkter som man kan utvinna ur råoljan. Exakt pris bestäms också av kvalitén i förhållande till exempelvis Brentoljan, där man i varje givet ögonblick vet priset på eftersom det handlas på råvarubörser.

En råolja kallas för ”light” om den är lättflytande och det går att utvinna en stor andel raffinerade produkter, och oljan kallas ”heavy” om den är trögflytande och det inte går att utvinna en hög andel raffinerade produkter.

En råoljas värde bestäms även av hur mycket energi som går åt för att utvinna de raffinerade produkterna. Det är framför allt borttagande av svavel som slukar stora mängder energi så ju mindre mängd svavel en olja har, desto mer värdefull är den. En olja med en låg andel svavel kallas för ”sweet” (mindre än en procent svavel). En olja med högt svavelinnehåll kallas ”sour”.

”Light sweet crude” är alltså den mest värdefulla råoljan och den råvara som Nigeria välsignats med.

Andra om: Nigeria, olja, råolja

STOCKHOLM. Ett logistikföretag i Nigeria hade beställt två stora containrar med nötkött från Argentina som skulle anlända i mars 2004. Den nigerianska regeringen hade förbjudit import av kött i december 2003, men medgav import under övergångsperiod om 90 dagar för redan beställt kött.

Containrarna skulle passera Lagos för att slutligen lossas vid Bonnyterminalen, söder om Port Harcourt, inom denna tidsram. Dock fanns det ett problem.

Polisen vid Bonnyterminalen hade beslutat sig för att grundligt inspektera alla leveranser. Det visade sig att hälften av alla containrarna i hamnen innehöll smuggelgods. Ägarna kunde inte lösa dessa och kvarlämnade i terminalen innebar det att andra containtrar inte kunde komma fram.

Fartyget med de två köttcontainrarna satte av mot Lagos för att istället lasta av där. Men nu hade de 90 dagarna passerat. Tjänstemännen i Lagos hamn visste att de satt på en potentiell guldgruva med containrar som nu innehöll illegala leveranser.

Under månader förhandlades storleken på ”serviceavgifter” som skulle betalas för att få papper i ordning. Det fanns också hamnavgifter att betala och förhandlingarna blev utdragna.

Slutligen, i augusti, bestämde sig logistikföretaget att betala alla: hamn- och tulltjänstemän, kranlyftare, lastbilschaufförer och poliser.

När de två containrarna äntligen släpptes lastades de på två lastbilar och skyndsamt kördes iväg om natten. Polis på vägen misstänkte att något inte var helt i sin ordning när två Maerskcontainrar fraktades nattetid. Så, mer mutor betalades till polisen för att leveransen skulle komma fram. En container skickades mot Warri i västra deltat, medan den andra var på väg mot Port Harcourt i öster.

Men till slut, vid ytterligare en vägspärr fanns det inte längre några pengar kvar att betala polisen. Cheferna på logistikföretaget beslutade att skicka mera pengar. Två lokalt anställda fick kontanter och skickades för att sätta leveransen i rörelse.

På vägen blev de två attackerade, rånade och dödade. Eftersom det inte blev några mutor, konfiskerade polisen containrarna. När man fick reda på detta konfiskerades också den andra containern i Warri. Chefen för logistikföretaget greps och fick spendera nio dagar i fängelse. Köttet kasserades, mer troligt är att ”någon” sålde vidare det.

Den totala kostnaden för alltsammans: Två liv, 4 miljoner Naira (225 000 svenska kronor) i mutor, transport och hamnavgifter, oändlig tid som slösades bort på att förhandla med korrupta tjänstemän. Plus, naturligtvis, de två köttleveranserna.

Andra om: Nigeria, korruption, historia, leverans, container

STOCKHOLM. Det är inte ovanligt att byhövdingar i Nigeria kontaktar stora företag och ber om gåvor. (Inte helt olikt Blondinbella med andra ord.)

Här är ett brev från en byhövding som ber om donationer till palatset, de äldste och resten av byn.
Notera hans fina titlar: Hans Kungliga Höghet, honorär doktor, juris doktor, filosofie doktor, högste ledare, jurist, konsult. Det finns säkert fler som jag missat.

Kan vara bra att veta att 250 000 naira är cirka 15 500 kronor.

Andra om: Nigeria, byhövding, Blondinbella, donationer, gåvor

STOCKHOLM. Innan det finns någon olja att utvinna måste den först upptäckas, och detta görs på en rad olika sätt. Vanligen är det upstreamföretagens geofysiker och ingenjörer som karterar, modellerar och prospekterar. Tester som undersöker och beskriver moderbergart, reservoar, förslutning och strukturen i bergarten. Hur avancerade dessa tester än är kan en oljefyndighet fastställas endast genom provborrning.

Innan dess krävs tillstånd för prospekteringen. Markägaren – allt som oftast är staten, även i Nigerias fall – delar ut denna typ av tillstånd som kallas för koncession eller licens. Beslut om vilka företag som ska få oljekoncession brukar vara så betydelsefulla att det tas av landets statschef.

Licensen består oftast av två delar där det till en början är prospekteringslicens som senare kan omvandlas till en produktionslicens.

I prospekteringstillståndet förbinder sig normalt oljebolagen att utföra vissa arbeten inom ett område (ofta kallat sektor) under en given tidsrymd. Vilket innebär geologiska, geokemiska och geofysiska undersökningar (seismiska undersökningar) och borrningar. Oftast betalar oljebolagen inte för tillstånd annat än utan bekosta det åtagna arbetet.

Det operativa oljebolaget, som först fick licensen, kan ”farma ut” delar av licensen till andra oljebolag. Kostnaderna för att prospektera är mycket höga och inte sällan – som en finansiell riskspridning – går oljeföretagen samman och är delägare av oljekoncessionen. En typisk oljekoncession innehas av upp till fem olika oljebolag som har 20 procent vardera. I gengäld får oljebolagen ”farma in”, det vill säga ta del av eventuella framtida intäkter.

Påträffas kommersiella mängder av olja övergår prospekteringslicensen till en produktionslicens där inkomster från oljan ska betalas till markägaren, staten, efter en överenskommen fördelning. Vanligtvis löper en produktionslicens under 20-30 år.

Andra om: Nigeria, olja, prospektering, oljeutvinning