BODRUM. Stiger upp en tidig morgon, tysta steg nerför trappan till bottenvåningen och jag tar mig för huvudet – oklar om vilken dag eller var jag är. Letar bland minnen.
Jag går tillbaka ut på terrassen till hemmet i Turkiet. Brisen från havet svalkar, och från byn jag tittar ner hörs en liten moped accelerera. Senaste veckornas – eller månadens minnen – gör sig påminda.
Hur många gånger detta år har inte jag vaknat upp utan att veta var jag är. Ett ögonblick senare undra hur jag hamnat där: letat i minnen från sena nätter, tidiga morgnar, sömnberövade dygn, siestor på flyg och hotellrum, hundra taxiresor, rus av förträfflighet och långa och korta fester. Letat mig fram bland minnen: lunch på The Boathouse, midsommar i Barcelona, frukost på vingård, middag på Maçakizi, rökande shisha med falkenerare, segling i Egeiska, jagad av säkerhetspolis… förlorat allt och vunnit inget – om inte omvänt – och framspolat till färskaste minnen, inpräntat så nyligen att stunden nyss var här, och långsam komma till insikt om hur jag hamnat här.
Var är jag? Många talar om att hinna med en weekendresa, ta semester, göra en långresa, backpacka, ja – bege sig iväg. Det finns alltid en början och alltid ett slut. Eller så är man alltid på väg. Min höghastighetsresa har pågått i åratal. Och halvårsvis brukar jag se tillbaka, summera minnena och platserna.
Så jag sätter mig på min plats på terrassen och samlar ihop mig och 2010.
Under årets första halvår, från nyåret till idag, har jag gjort några turer till Mellanöstern och då till Abu Dhabi, Ajman, Dubai, Dubai (alltså, två gånger), Sharjah och Umm al-Quwain. Men också två omgångar till New York, New York. Även i Norden har avstickare gjorts, två gånger till Göteborg och en till Oslo.
Österut har resorna endast gått till Tallinn, Pärnu, Phuket, och Moskva. Den årliga Italienresan innebar besök i Milano, Parma, San Gimignano, San Minato och Siena. Vid ett annat tillfälle blev också ett kortkort stopp i Paris.
Hoppen kring Medelhavet har sträckt sig till Barcelona, Dubrovnik och Bodrum, där jag nu sitter och räknar till att det varit resor 91 dagar av årets, så här långt, 201 dagar – 45 procent har varit på resa och resten i Stockholm. Knappt 62000 flygkilometer har tillryggalagts, vilket är 1,5 varv runt jorden. Inga jätteavstånd alltså.
Men ett antal solnedgångar över byn återstår innan sätter mig på flyget härifrån för att möta hösten.
