Som synes lever jag, trots de som hört av sig med uppriktig oro om motsatsen. Det var diamanter jag sökte och en man hjälpte mig.

Det är mitt på dagen, temperaturen är hög, luften är fuktigt och det är svettigt. Jag är på High Street i centrala Accra på jakt efter diamanter.

Jag har varit här i en vecka. Jag försöker lära känna Accra. Denna liksom förökade, förväxta småstad som kravlat sig ut ur bushen, ur djungeln, och hejdat sig vid kanten av Guineabukten.

Samtidigt som EM-slutspelet pågår i Österrike-Schweiz har kvalmatcherna till VM-slutspelet i Sydafrika 2010 redan satt igång i Ghana.

När man läser om ett land, ett skeende eller en person – det kan vara i en bok eller tidning eller möjligen en encyklopedi, är det allt som ofta formulerat med en självklarhet som inte är stridbar.

Före avresan läste jag i en landsanalys följande: ”Ghana är ett afrikanskt land där det är relativt tryggt att göra affärer.”

Är det jobb, semester? Varför har jag åkt till Ghana? Det finns ett svar, om än inte kort.