Årsarkiv: 2007

Den stora jakten på framtiden

STOCKHOLM. Moderna människor lever aldrig i nuet. Medvetande finns om att det som sker händer nu, men momentum har drivit fram en oavbruten jakt på det som kommer. (Se idé nummer sex.)

Därför går det att dra slutsatsen att den moderna människan tenderar att fokusera på framtiden och ignorerar nutid och det som händer nu. För allt drivs av det kommande, och inte det som varit. Som exempelvis i politiken där det krävs att man inte ser nuläget, utan endast fokuserar på framtiden.

Det skapar en omedveten bytesbalans som kräver att vi ger nu för att få sedan. Det är inte till vår förtjänst, för det gör att framtiden blir annat än en angelägenhet för oss. Jakten på det kommande gör att de maktutrymmen som redan finns blir devalverade, och makten över dessa värden förskjuts för att helt formas av det kommande.

Andra om: , , , , ,

Företag som tillfällig lösning

LAPIDARIUM. Förr byggdes företagen i ett samhälle som hade evigheten framför sig. I dag kan snabba förändringar kullkasta hela företag. Därför, runt tillfälliga, kortsiktiga lösningar byggs det företag.

notebook.jpgLapidarium är en samling korta texter, anteckningar, aforismer och reflektioner som författaren Ryzard Kapuskinski gett ut. Och under medeltiden kunde uppgifter om ädla stenar och deras tänkta egenskaper, magiska eller medicinska, sammanföras i en bok kallad Lapidarium.

Andra om: , , , ,

När hem inte längre är hem

1. Prolog: Vad är ett hem

Hem är ett rum där de egna värderingarna gäller, ett undantag från omgivningens värderingar. Ett hem är en plats som hjälper oss vara de vi vill vara, skriver Alain de Botton i ”Lyckans arkitektur”. Men också där vi samlar vackra, inspirerade prylar som smitta av sig de inre egenskaper det ger fysisk gestalt åt.

2. Mark utan bopålar

Rörelsens kraft i resandet gör att det inte finns några fasta punkter. Som Bernard Noëls påstående: ”Farten skapar sin egen tid, en synlig tid”. Även om resenären tar i mark, blir det inte några bopålar som får fäste.

3. Detta är exilerfarenheten

Nyligen släpptes poeten Sinan Antoons hyllning till den sargade staden, ”The Baghdad Blues”. Han skriver i samma anda som andra arabiska exilförfattare, som palestinske poeten Mahmoud Darwish och assyriska poeten Adonis – en hyllning till det undanglidande hemlandet. Liksom svenskgreken Theodor Kallifatides bidrag till diskussionen om exilerfarenheten i ”Mödrar och söner”.

4. De är tredje kulturens barn

Sociologen Ruth Hill Useem tillbringade två år i Indien under 1950-talet och blev intresserad av hur erfarenheten påverkade hennes barn. Hon senare studerade barn som följde med sina föräldrar när de flyttade till ett annat land. Dessa barn, tog med sig element från hemlandet till det nya landet och skapade en egen hybridkultur, blev ”third-culture kids”.

5. Minnesplatser gör oss hemlösa

När vi talar om förändring är det inte människor som förändras. De är sig lika, det är omgivningen som först ändras och med den skapar oron för att världen inte längre är sig lik. När de länder, städer och platser vi en dag övergett numera inte längre överenstämmer med minnet frammanar det en känsla av vårt förgängiga ursprung, vår egen hemlöshet, och en nostalgi inte helt olik Mircea Cartarescus ”Nostalgia”.

Andra om: , , , , , ,

Så designar du ditt liv

STOCKHOLM. Om allt bara är form, förpackning och funktion, vad händer då med synen på hur vi lever våra liv?

1. Prolog: Detta är design

Design eller formgivning antyder på att vi har göra med estetik. Det stämmer delvis. Men estetisk väcker frågan om vad som är god smak, och jag anser att god smak är något personligt.

Tänk dig resonemanget om att man köpt ett ”arkitektritat hus”, snarare bör det heta att man köpt ett kändisarkitektritat hus. Eftersom allt har en formgivare bakom sig.

Så för att slippa ta debatt om smak inom formgivning och design, går det att koppla det till något annat.

2. Vad definierar design?

Om allt är design, vad är urskiljande egenskapen? Wikipedia är inte mycket till hjälp här, som skriver: ”att forma en artefakt så att den blir funktionell och/eller estetiskt tilltalande”. Numera är ju alla föremål konstgjorda.

Mitt ödmjuka försök till att definiera design: koncentration av meningen med produkten. Utvikning: Jag tänker att om produkten har fler användningsområden eller funktioner blir det en komplex sak att koncentrera dessa funktioner, för ofta ska funktionen kunna nås på olika vägar – därmed viss förvirring hos designer som inte har anvädningen eller användaren klar för sig.

3. Förflyttning av funktionalitet

De som sysslar med att formge produkters funktion, UX-designers (User Experience), begränsas i sin snäva benämning. För designtänkande går att applicera på många områden, i livet exempelvis. Ett oerhört spännande område heter business model design, alltså formgivning av affärsmodeller.

4. Designa ditt liv

Om man applicera företagsekonomiskt tankesätt på personlig nivå, vilket är alldeles utmärkt att göra nu, går det att finna några nya insikter. Men det handlar inte om frågor som karriärsidor i tidningarna brukar väcka: vikten av att ha en nisch, kunna förklara vad man har att ”erbjuda”, vem som är ens kund, kunna ”nätverka”, och så vidare. Utan hur man ska analysera kostnader och intäkter. Här är sju frågor till hjälp att designa din livsstil genom finna de aktiva och passiva intäkterna.

Kostnadsstruktur:
– Hur ser kostnaderna ut, storleken på de fasta respektive rörliga?
- Vilka fasta kostnader går att omvandla till rörliga?
- Vad förändras i hög- respektive lågkonjunktur?
- Vad händer när produktionen stoppas?

Intäkter
- Hur ser intäkterna ut, storleken på passiva intäkter (licenser, patent, abonnemang) som är oberoende av arbetsinsats? Storleken på aktiva intäkter, som växer med arbetsinsatsen?
- Hur är intäktsströmmen fördelad?
- Vad har du för mål för skapa övervikt i de passiva intäkterna?

5. Design förändrar livsstil

Genom att röra sig från fasta höga kostnader till låga rörliga kostnader. Och göra samma rörelse, från aktiva fasta intäkter till passiva rörliga intäkter går det att skapa ett helt nytt livsstil. Där du själv kan bestämma vad som ska prioriteras.

Andra om: , , , , , , ,

Vad jag har för mål

STOCKHOLM. Om en månad går denna blogg in i sitt fjärde levnadsår. Därför, ska jag, för första gången ge en introduktion, helt inspirerad av Michel de Montaigne.

Besökare! Detta är en uppriktig blogg. Den säger dig redan från början att mitt enda syfte med den är enskilt och privat. Varken din nytta eller min egen ära har jag ägnat en tanke – till ett sådant sällsynt företag föreslår inte mina krafter.

Med den här bloggen vill jag enbart glädja mina släktingar och vänner: när de förlorat mig (vilket de snart kommer att göra) kan de här återfinna vissa drag av min karaktär och mitt lynne och därmed hålla sin kunskap om mig mer levande och fullständig. Hade jag varit ute efter att söka världens gunst skulle jag ha styrt ut mig finare och framträtt mer utstuderat.

Här vill jag bli sedd sådan jag är, enkel, naturlig och vardaglig, utan anspänd förkonstling; ty det är mig själv jag målar.

Här kommer man att klart kunna avläsa mina fel och mitt enfaldiga sätt – så långt hänsynen till allmänheten medger det. Hade jag levt bland de folk som fortfarande sägs leva under de första naturlagarnas ljuva frihet försäkrar jag dig att jag gärna hade målat av mig spritt naken i helfigur.

Alltså, besökare, är det jag själv som är ämnet för min blogg. Du har ingen anledning att använda din tid på ett så intetsägande och meningslöst ämne. Alltså farväl! Emanuel Sidea den trettonde november tjugohundrasju.

Andra om: , , , ,

Begåvningens möte med verkligheten

STOCKHOLM. Tänk dig om hindret mellan dig och ditt mål, din framgång eller dina ambitioner ligger i att du är för svårtillgänglig.

Det är en tanke som väcks när jag läser Bo Bergman, som skrev om sin gamle vän Hjalmar Söderberg:

“Publiken fastnar helt naturligt fortast för de sidor hos en diktare som är lättillgängligast. Man kan säga att mer än en författare till en början lever på biprodukter av sin begåvning, innan han når fram till det centrala, det som utgör hans verkliga storhet.”

Med andra ord, till en början är skaparen oförstådd för att – på sikt nå brett. När den dagen sker då önskar man sig till nästa fas, eller egentligen tillbaka till den första – den svårtillgängliga perioden. Allt arbete blir enbart för att ta sig tillbaka till den plats man först var, ”bara för att tillfredsställa en enda person: sig själv”, för att använda Peter Englunds ord.

Andra om: , , , , , ,

Därför vill jag flyga

STOCKHOLM. Svd:s miljöbloggare Susanna Baltscheffsky och Arbetarens klimatbloggare David Jonstad skriver om Veckans Affärers redaktionsfråga “Var går gränsen för ditt miljöengagemang?”, och nämner bland annat mitt svar, som är att ”flyga”.

Låt mig förklara varför flygande är viktigt för mig. För ett par veckor sedan när jag skulle till Göteborg försökte jag boka en biljett på SJ:s hemsida. Det gick inte, fullbokat som det var. Några timmar före avgång provade jag igen. Icke, samma svar igen.

Jag tänkte att det berodde på att de tilldelade platserna för internetbokning var slut, därför åkte jag till stationen för att köpa biljetten på plats. Vid informationsdisken utbyttes följande replik:

Jag: Jag försökte boka en biljett på nätet vilket inte gick, och nu skulle jag vilja åka med nästa X2000-tåg till Göteborg.
SJ-kundtjänstemannen: Då får du nog ta och sätta dig och vänta. Nästa tåg går klockan 8 imorgon bitti.

Jag gav upp och gick direkt till konduktören. På grötig göteborska sade ha att det ingen ”idéeeee att pröööva”, avgången var fullbokad. Istället för att föreslå att sätta in ett extratåg föreslog han att jag skulle ta nästa tåg.

Jag vände på klacken och åkte till Arlanda och tog ett Sterling-flyg till Landvetter. Det gick alldeles utmärkt att köpa på flygplatsen. Förresten var de var mycket glada över att jag valt att flyga med Sterling.

Andra om: , , , , , ,