Detta är kreativitet
publicerat 23 september 2007 — Kommentera
STOCKHOLM. I en diskussion som har pågått hos kreativitetsforskaren Evelina Wahlqvist ställs frågan om hur kreativitet kan defineras. Den diskussionen dog, men jag skulle gärna vilja fortsätta. Här är min definition av kreativitet:
Förmågan att använda befintliga resurser till att skapa helt nya resultat.
Har du ett eget förslag hur kreativitet kan definieras?
0 trackbacks
14 kommentarer
-
Din definition påminner mig om det jag glömde ta upp i fredags. Fredrik Härén. Hörde en föreläsning av honom. Han pratade om att ”nyskap” är det som efterfrågas, inte kunskap. Alltså kreativitet. Känner du till? Väldigt intressant. Hur var pjäsen?
-
Hej Emanuel,
härligt att du håller diskussionen vid liv medan jag är busy med annat!!! (Jag konsumeras just nu av ett alster jag sitter och skriver om kreativa miljöer över tid – från Arkimedes Alexandria till Floridas Creative Cities. Mkt spännande.) Jag lovar att komma tillbaka på definitions-temat, dock! :)
Vad gäller din definition ”Förmågan att använda befintliga resurser till att skapa helt nya resultat” så är jag rätt så förtjust i den!
Dels så har den fördelen av att inte snäva in till att handla enbart om personlig kreativitet, som så många andra korta definitioner tenderar att göra. Den kan relatera även till organisationell och samhällelig kreativitet.
Dels så kopplar du kreativiteten till skapandet och själva ‘skapelsen’. Viktigt. För vilken nytta har vår kreativitet som blomstrar i hjärnan om den inte omsätts i genomförande/implementering/handling!?
Ordet kreativitet kommer ju dessutom från ordet ‘creo’ som är latin för skapa/frambringa…
Allt gott,
evelina -
räknar man tankar och idéer som resurs?
kan inte kreativitet visas i annat än konkreta resultat? -
Axel – Jag har hört, fast inte från Härén. Men jag håller inte riktigt med – svensk utbildning fokuserar alldeles för mycket på kritiskt tänkande och för lite på att kunna saker och ting. Därför kan många ställa frågor, men väldigt få komma eller försöka ge ett klokt svar.
Och, pjäsen var mycket bra. Kritiken mot just allt det ovannämnda gjorde att den sprakade!
-
Evelina – Om jag inte minns fel finns det ett rejält avsnitt om just kreativa miljöers idéhistoria i The Medici Effect.
n & Evelina – Er fråga är på samma våglängd, om definitionen av kreativitet alltid innebär ett materiellt resultat. Det är en mycket bra fråga. Jag tror så här:
Resultat i oavsett form måste ha ett värde som kan föras vidare i ett steg till – alltså det kan användas till nya resultat.
Enligt detta synsätt innebär det att mycket hänger på bäraren av idén. Ett icke-materiellt kan vara ett kreativt resultat, men dör med dess bärare, om det inte materialiseras på något sätt.
Ett annat sätt att förklara det: resultatet måste kunna inspirera!
-
Vi är helt överens om att kreativitet är en förmåga. Förmågor kan tränas men också förtvina.
Däremot skulle jag betrakta mig som kreativ också om jag med okonventionella medel lyckades skapa ”gamla” resultat – ergo blir ”nya resultat” i definitionen något missvisande. Sedan anser jag att ”befintliga resurser” är övertydligt – svårt att utnyttja resurser som inte finns tillgängliga.
Själv tror jag att den mest verkningsfulla definitionen måste vara problemorienterad:
I regel finns det flera lösningar på ett problem. Vissa är kända, andra inte. Vår kreativa färdighet kommer i regel till god användning närhelst lösningar saknas helt. Men idag existerar inte många problem som helt saknar lösningar.
En stor grupp får idag enkelt sina lösningar färdigpaketerade. I arbetslivet, av beslutsfattarna, av utbildarna. Om de kända lösningarna ”gör jobbet” behöver de inte söka nya. Detta förvandlas till ett beteende – och enligt beteendepsykologins första lag är ju beteenden självförstärkande.
Alltså har vi två tydliga grupperingar vars beteenden är självförstärkande. Bägge grupper kan sägas syssla med problemlösning, där en majoritet kapitaliserar på färdigpaketerade lösningar och en minoritet på att finna nya lösningar.
Om vi gör som Bordieu och talar om olika ”fält” så kan vi rimligen anta att det i det kreativa fältet finns ett motstånd mot standarlösningar, i det standardiserade ett motstånd mot kreativitet.
Mitt förslag på definition blir därför: Kreativitet är förmågan att finna nya lösningar.
-
Kan ett samhälle vara kreativt? Nej, inte egentligen. För att ett samhälle ska vara kreativt måste invånarna vara kreativa.
Kan kreativitet ”sitta i väggarna”? Jag förstår vad personen som säger det menar, men semantiskt, nej.
Är ett konstverk att betrakta som en ”ny lösning”? Ja, konstnärer strävar ständigt efter nya uttryck.
Kan man tala om en kreativ klass? Ja, styrkt av resonemanget ovan.
-
Tack, Emanuel för boktips!!! Ska genast se om jag kommer över boken.
Axel, n, Emanuel, Jerry… intressanta frågeställningar och tankar.
Några mkt hastiga kommentarer kring div aspekter i diskussionen:
Kreativitet och kunskapsutveckling har en mkt nära relation. Begreppen ‘kreativitet’ och ‘kunskap’ används ibland lite väl synonymt har jag märkt. Men jag vill inte avfärda den starka kopplingen.
Det finns olika typer av kreativitet. Därav olika dimensioner och olika typer av output. En output kan vara av symbolisk natur och därmed högst abstrakt. (Jag tror att jag efterlyser nån slags resultat eller output därför jag ser det som en stor tragik att så många människor bär på bra idéer som de aldrig genomför… Vad är kreativt i det?) Asheim et al (2006) delade upp kunskap i tre kategorier. Jag tycker vi kan översätta det till olika typer av kreativitet: 1) Analytisk 2) Syntetisk 3) Symbolisk. Den symboliska handlar om den konstnärliga kreativiteten. Den står för de minst konkreta formerna av output. Opåtagligt, sinnesrelaterat ibland… Det som skiljer denna kreativitet från andra ‘kreativiteter’ är att dess symboliska natur kräver uppmärksammandet och erkännandet från betraktaren (konstkritikern, publiken etc…) Den får sitt värde först i mötet/bedömningen av annan part.
Jerry, om inte ett samhälle kan vara kreativt så kan jag lika gärna lägga av nu!!! =) Du säger det rätt bra själv; ”För att ett samhälle ska vara kreativt måste invånarna vara kreativa.” Jag vill vidare hävda att olika miljöer kan vara olika kreativa relativt varandra. Eller rättare sagt; strukturen/kulturen i miljön ger olika grader av förutsättningar för kreativitet genom att verka uppmuntrande eller hämmande.
En annan sak jag gillar, btw, med Emanuels definition av kreativitet och Jerrys: ordet ‘NYA’… Kreativiteten förutsätts ju skapa ngnting nytt. Samtidigt uppstår ofta det nya i ommodelleringa och nya kombinationer av redan existerande kunskap. Detta relaterar till Axels inlägg. Kunskap eller nyskap. Mkt pekar på att värdefullt nyskapande kräver god kunskap. Samt att nyskapare ofta ser sig själva som en länk i en lång kunskapstradition vars historia de är väl bekanta med… MEN… samtidigt får man inte låsas in i gamla banor om man ska skapa nytt…
…detta är en utav de mest intressanta paradoxer jag stött på när jag tittat på kreativa miljöer över tid… Eller så är det inte en paradox utan en svår balansakt för den som vill vara skicklig, kunnig och kreativ på samma gång… Givetvis inget man måste sträva efter, men kombinationen kunskap och kreativitet är eventuellt helt nödvändig för samhällsomvälvande nyskapande…
Eller??? Kan ni komma på någon totalt samhällsomvälvande innovation som inte byggde på tidigare kunskap/erfarenhet???
(och jag som avsåg att hålla mig kort…)
=) So long! /ew
-
Jerry #1,
Du skriver att ”‘befintliga resurser’ är övertydligt” i min definition om vad kreativitet är. Jag tycker inte det.Om vi bryter ner det hela är nyckelorden FÖRMÅGAN, RESURSER och RESULTAT. Det mest märkbara är resultatet, vilket också jag diskuterade i mitt förra svar. Därmed inte sagt att det är det absolut viktigaste. Resurser, alltså vad man utgår i från, är betydligt mer intressant.
En person som utan dator klarar av att skriva ett datorprogram har gjort något nytt (programmet), mer färre resurser (de befintliga som fanns till hands). Därmed är det en stark kreativ förmåga.
Befintliga fick därför följa med, och som en slags passning till alla som säger ”om jag hade X skulle jag kunna gör Y bättre”.
-
Jerry,
Apropå din definition: ”Kreativitet är förmågan att finna nya lösningar”, och resonemanget kring det.Jag gillar inte ordet lösningar. För det betyder inget! En lösning kan vara kortsiktig genom att lösa problemet för ögonblicket. En ny lösning är lite som ”the next black”, nyhetens behag.
I min definition hänger jag upp målet på ordet ”resultat”. Ett resultat som inte är gott (oavsett värdering), men definitionen bär förhoppningsvis ett hopp om ytterligare försök om ett resultat. Alltså, att det blev ett NYTT resultat är viktigare än vad det blev för ”lösning”.
Drivet mellan raderna – att använda befintliga resurser, möjligtvis har förra försökets ”resultat” nu blivit resurs, är viktigare än att vikta det och kalla det för lösning.
-
mmm…. en lösning kan vara att laga felet som uppstått på en, av någon annan skapad, produkt.
För problemlösning krävs i o f sig också ett visst mån av (eller ibland t.o.m. mkt) kreativitet…
Men talar vi ‘nyskapande’ så blir ordet ‘lösning’ för tamt…
ok… detecting gradskillnader i den styrka och spets vi tillskriver ‘kreativitet’…
-
Emanuel,
Att ordet ”lösning” saknar betydelse för dig – det vet jag inte hur jag ska bemöta. Tråkigt för dig, liksom. Lösning går hand i hand med problem, du kan inte tala om en lösning utan att erkänna att det finns eller funnits ett problem. Vad mer kan jag säga?
Sedan fattar jag inte resonemanget kring the next black (som jag gissar är någon sorts parallell till the new black. Och om det är så, jag har väl aldrig motsatt mig att det dräller av lösningar därute? Heck, jag pekar ju till och med på att alla dessa lösningar bidrar till en sorts kreativ klyfta.
Jag motsatte mig ”resultat” eftersom resultatet är målet och kreativitet har mer med vägen till målet att göra. Och i min värld är lösningen vägen till resultatet. Jag vill heller inte ha nya resultat, jag nöjer mig med önskade resultat.
Evelina,
Jag tror du kan behålla jobbet även om jag som lekman går mot strömmen och anser att kreativitet är en individuell färdighet. Men känslostormen tyder på engagemang för ämnet och debatten – vilket förstås livar upp.
-
Haha… Jerry, ger jag sken av känslostorm…
…jo, vars… jag prioriterar saker jag känner passionerat för… passion brukar trigga kreativitet…= KREATIVITETS-recept =)
-
Ok… målet eller processen?
Jag anser kreativitet vara väldigt processbetonat. Men löper man linan ut med sin process så, vips, står man där med ett resultat… av något slag.
