STOCKHOLM. Tillbaka från Ungern, är nu i Sverige igen – dock utan de utlovade råden. Men det finns en god förklaring.
Vad som på ytan verkade en helg med en natt på ett tyskt flygplatshotell utvecklade sig till en perfekt weekend i ett Budapest som var i klädd försommarens skrud.
Journalisten som ringde och intervjuade mig, gjorde att jag nästan höll på att missa incheckning på Arlanda. En minut kvar i marginal hade jag, påpekade informatörskan vid disken.
Efter att hunnit med flyget i München, var kampen om lebenraum i mittsätet på väg mot Budapest en perifer sak. Dagarna var perfekta – trevligt sällskap och ett gott väder. Vårvärmen hade dock en desorienterande verkan.
Tidigare hade vi på Central Kávéház, vi tre som suttit där, tagit oss igenom både engelsk frukost och en och en halvliter kaffe med whisky åt var och en; en frukost under 3 timmar, som kändes som 30 minuter. Den femsiffriga frukostnotan ordnades dessutom av någon annan.
På Gellert Spa förlöpte allt mycket fort, massagen, simningen, och solen som välkomnade något som liknar sommar – 30 grader i solen.
När jag väl skulle lämna Ungern var det utan kreditkort som blev kvar på Gellert. Därför var det kanske inte fullständigt logiskt att jag utan kort tog limousinbilen till flygplatsen Ferihegy. Men det ordnade sig, det också. Inte bara plånboken blev kvar med sällskapet på Gellert, utan del annat – därför dröjer mina råd som utlovade häromdagen.
Nu är det dags att sätta punkt för helgen genom att komplettera mina svar på journalistens frågor från i fredags. Och jag ska bli en bättre bloggare, skriva oftare – vilket jag lovat många läsare.
