Månadsarkiv: juni 2006

Talang omdefinerat

Häromdagen när jag skrev om talang gick jag inte in närmare på vad talang är, vilket borde omdefineras en aning. Anledningen är enkel.

När ord används frekvent genom att bli ett modeord (corporate bullshit om du så vill) urlakas den ordsliga betydelsen, och blir till slut en floskel. Så har skett med talangbegreppet.

För vad är talang? Jag tror med begreppsförskjutningen att det finns ett före och ett efter, två typer av talang.

1. Den första är en teoretiskt och strukturell form, och handlar i princip om förmåga att skapa innovation genom diversifiering, och att man har en god struktur för att ta till vara talang med bra knowledge management inom den egna sfären, organisationen eller området.

2. Den andra typen är idémässigt mer praktiskt, mer fokuserad på innovation i produktion. Att man urskiljer sig från andra jämbördiga i sitt skapande. Vilket med Allain de Bottons begrepp, leder till att folk känner sig statusstressade.

Denna typ är också omgärdad av den värsta av föreställningar som går så långt att man blandar in gudarnas finger: att människor föds med vissa talanger.

Detta är inte corporate bullshit, utan vanlig bullshit.

Föds vi verkligen med talanger?

När man säger att människor föds med talanger – tar vi något som är en variabel som de facto är rörlig och gör den konstant.

Det finns ett otal människor som i intervjuer inte drar sig för att säga att de föddes med en begåvning. (Senast Croneman i DN.)

Jag kan acceptera att vissa föds md en fallenhet eller begåvning – men kalla det inte talang, som är mer kulturell koppling än annat. Biologin bakom är oundviklig: du kan födas med gener där din fallenhet är att använda vänster hjärnhalva till större del än höger eller att du gör snabba kopplingar mellan hjärnhalvorna – biologiska faktum som dom flesta håller med om, även jag.

Men denna fallenhet kan ta sig uttryck på många sätt, men när man kallar vissa utövande för talangfulla och andra inte har man missat allt.

Förra månaden skrev freakonomerna Dubner/Levitt i NY Times om hur talanger skapas:

(…) the trait we commonly call talent is highly overrated. Or, put another way, expert performers — whether in memory or surgery, ballet or computer programming — are nearly always made, not born.

Bloggen Creating Passionate Users (som skriver i detta ämnets kringmarker, som till exempel senast om perspektivet en livstid) delar åsikten.

I inlägget ”How to be an expert”, tar dom upp hur vissa människor praktisering gör dom talangfulla:

Most of us want to practice the things we’re already good at, and avoid the things we suck at. We stay average or intermediate amateurs forever.

Talang och tid har en korrelation. Lägger man inte tid blir det inte mycket till resultatet, och när man ser tillbaka – vad som kallas för talang. Skillnaden är i hur man förhåller sig till tiden.

Ser man livet relativt linjärt (i vår tänkartradition), då ser man att dom flesta människor föds med samma förutsättningar. Dom människor som stimuleras att göra något kommer så klart få försprånget på det området, bli bra musiker om instrumenten finns i hemmet, eller böcker om det finns välfyllda hyllor hemma eller revolt mot allt det.

Men om vi ser vad vi gör som en sträcka, hur lång tid tar innan man blir bra, eller bli rentutav expert?

Browsar man igenom olika genrer bland non-fictionböckerna på Amazon ser man att det finns en stor grupp böcker som mutar in sig som en bok som ska göra dig till bättre och mer kunnig än vad du är nu – och dom lovar att det ska ske på kortast möjliga tid.

I Statusstressandan sätter alla sitt fokus på en person dom gärna skulle vilja byta jobb/plats med, men glömmer bort kunskapen, timmarna och erfarenheterna som ligger bakom.

För det tar tid. Enligt forskarna Hayes och Bloom, oavsett vilket området man väljer att bli expert inom tar det ungefär tio år.

Med andra ord, det handlar om att göra och inte dissiskera om man borde eller inte borde göra. Biologin har redan svarat på frågan om talang: Alla föds med potential att applicera sig själva i det dom gör, och alla gör det hela tiden med olika stor framgång. För det tar tid.

Och så ett år till

Gårdagen var trevlig, ett år äldre hann jag bli under en och samma dag. Tackar för gratulationerna.

Talangjakten: Du ska inte vara med

Den nya ekonomin är en kreativ tidsålder som efterfrågar kreativa människor, som är kunniga, smarta och talangfulla.

Men det skrämmer upp oss svenskar. Modest som man är frågar man sig hur pass kreativ dom efterfrågade ska vara, hur smart man själv är och om man verkligen är kunnig – i förhållande till alla dom andra.
I ett reportage jag gjorde för typ ett år sedan som hette Supertalagerna (och handlade om framtida styrande och redan nu makthavande), blev många lite sneda för att det inte alls vara några talangfulla personer som var med – tyckte dom.

När Richard Florida var i Sverige för inte så länge sedan skrev jag ett inlägg om att Sverige inte är speciellt talangfull plats.

För jag tror vi pratar oss runt problemet.

I mycket av det jag föreläser oavsett om det handlar om medier, journalistik eller politik, handlar på ett högt plan om kunskap, idén om vad man själv kan i förhållande till andra och vilken rätt man har till att bruka detta.

Vilket man kan bryta ner till tre olika områden:

  • Människorna: Arbetets roll

Dom som inte känner sig inkluderade i rollen som att dom arbetar med ett kreativt yrke, vilket kan ledas till att identititen om vilka dom kreativa arbeten är (reklamare, konstnärer, andra producenter som sätter särprägel på det dom gör).

Oro är befogad över att man inte upplever sitt arbete och sin roll i arbetet som speciellt kreativt, och när man pratar om kreatörer och kreativa tider känner man sig inte delaktig; och ibland inte ens att man känner – man tänker inte på det.

  • Sverige: Arbetsmarknaden

Backar man upp en nivå finns det ytterligare en uppfattning som är fel, och det är hur arbetsmarknaden fungerar. Det stämmer att antalet som arbetar i riskkapitaldrivna startups eller med webb-baserade (gärna web 2.0) produkter är få.

Men att det finns denna väg gör det hela annorlunda för alla andra. Den nya ekonomin är tydligaste budskap är att det är nya regler och att alla påverkas.

Detta måste förklaras bättre för alla unga och gamla, och byta ut idén om att vi lever i en global osäkerhet där indier tar våra jobb mot att vi lever i en tid utan nollsummespel där vi skapar våra egna förutsättningar till att leva och arbeta i Sverige.

  • Omvärlden: Globalisering

Kanske är jag partisk, kanske är jag för optimistisk. Men. Skolorna lär ut för lite om hur omvärlden ser ut. Lärarna är ganska partiska, av det material jag fått se som används i undervisningen är den allt annat än nyanserad (i tron att dom ska lära ut den ”andra sidan” av debatten, när i själva verket inte finns nån debatt om globaliseringen – nåja, Norberg driver sitt enmanskärnkraftverk för frågan).

Lärarnas kunskaper är relativt daterade, mycket av det vi vet om den globaliserngens effekter är färskare än deras examen. Deras kunskaper är därför filtererade genom vad dom egenhändigt lärt sig att lära ut.

Kanske är det så att jag fått skev bild av det, men de tiotusen ungdomar jag träffat senaste tio månaderna genom föreläsningar har bekräftat bilden av att deras motreaktion på verklig kunskap om en global tid är – konservatism. Därför röstar man på sverigedemokraterna, i tron att en stängd gräns sätter Sverige på undantag från globaliseringen.

Dessa tre områden man måste lägga fram en ny strategi för hur man ska ta itu med, som alla är sprungna ur en källa som inte ifrågasätts, som vilar på en myt som är så utbredd och etablerad att den har gömt sig för all analys.

Det handlar om oväckt potential, nedtystad förmåga och en idé om att du står utanför. Det är en kollektiv idé – förmedlad av dom som fått stämpeln eller gett sig själv titeln talangfull som riktas mot dom som ännu inte insett detta. Jämförelsevis är det ett marxistiskt sätt för talangöverklassen att inte stimulera flera människor till att bejaka sina talanger, för att inte få sin position hotad i konkurrensen som firad talang.

Lyckas man förändra detta, om så i liten skala, kommer man med fjärilseffekter kunna leda det till att skapa talang i landet. När alla ser sig själva som talanger.

Återuppstånden

Jag är tillbaka. Och snart ska jag skriva ett riktigt inlägg, men jag vill egentligen bara säga att jag är återigen online.